Jag är numera en av Sveiges få NC30 ägare. En maskin som jag hittade på blocket i November. Efter att ha sneglat på annonsen ett antal gånger så blev jag så pass sugen att jag lyfte luren och ringde ägaren, och på den vägen är det...
Under vintern har jag plockat isär och inspekterat,stor-servat, bytt gaffelolja och bytt däck. Isärmonteringen var helt onödig. maskinen var i ett fantasiskt skick invändigt. Ventilspelskontrol är ingen lek på en mini-V4 kan jag meddela. Nästan all plast, tank, luftburk, förgasarbrygga och främrekylare måste bort och då är fortfarande trångt. men i början av Mars var Bettan i alla fall klar för påställning. Bara att vänta på våren
I fredags kunde jag inte hålla mig längre. Pling till försäkringsbolaget och surf till vägverket och vips så var Bettan klar för gatan.
Inte förrän i söndags blev premiärturen äntligen av. I strålande solsken körde tio hojar iväg från Upplands Väsby, upp genom Roslagens krokiga småvägar upp till Gottröra och sedan ner till Vaxholm via Bogesundsvägen. Perfekta vägar för en sån här maskin.
Jag har en säsong på VFR800 bakom mig. Jag hade därför farhågor om att Bettan skulle vara för klen och för liten för mig. Visst, pulver och framför allt botendrag är inte i 800:ans klass (föga förvånande) men får man bara upp varvtalet över 7000 så börjar det riktigt roligt, även med en fetgubbe som mig på. (182 cm, 90 kg).
Jag noterar att 1:an är otroligt högt växlad med tanke på motoreffekten.
Jag noterar också att man använder bara 2:an, 3:an och vid enstaka tillfällen 4:an vid aktiv körrning. 5:an och 6:an är rena cruisingväxlar med orginaldrevning. Det finns en klassisk raksträcka på den söndagsturen där hojåkare brukar sota ur (Karbyrakan för er som hittar norr om Sthlm). Det visade sig att mätarnålen klättrade över 200 blås på 5:ans växel. Nålen hade fortsatt om jag hade vågat hålla stummt längre. Skogsbrynet i slutet av rakan närmade sig dock snabbt i 200, så jag fegade ur.
Bra läge för nerdrevning allså, så att man kan få en mera startsnabb hoj med vettigare utväxling. Drev är inhandlade
Orginalljuddämparen som sitter på är naturligtvis aldeles för tyst, även om byggkvaliteten är högst Honda- mässig. En V4 skall höras. Det vet ju vilken vifferägare som helst.
Lillviffern är inget undantag. Scorpion Slip On är beställt.
Det finns också ett märkbart hack vridmommentkurvan mellan 5000 -7000 varv. Detta hack finns det dock välbeskrivet på Engelska websidor hur man får bort med hjälp av ombestyckning av förgasarna. Här tar jag gärna emot tips fler tips.
Ekonomi då? Det är svårt att tala om marknadspris för en så här ovanlig hoj så det lämnar jag därhän. Försäkringen är ju ett mycket trevligt kapitel. Jag betalar 1700:-/år för en helförsäkring som gäller på bana. Jag bor i zon 2
På det hela taget kan jag bara säga: "Mycket pang för pengarna" och "Vem behöver tusen kubik för att ha kul ?"