Är det ok att slarva bort ditt barn ?

[Magnif Bastard]

Klart det inte e ok, men tyvärr lätt hänt - barn är barn.

Det blir självklart +10 gulleplutt-poäng till sportbike: Det är en riktig kanonstory att dra i baren bland de fagra damerna, som verkligen visar din ansvarstagade sida i en förövrigt hård och känslokall värld. Klar extrapoäng för att t.o.m. dagisfröknarna framstod som onda människoföraktande väsen.

Morsan & farsan "tappade bort mig" i Österrike när jag var 6 bast å vi va ute på nån anordnad stadsvandring.

Hela gruppen på 12-15 pers + guide & busschaffis sprang runt ett helt torg med stor marknad å letade förtvivlat, morsan i totalt upplösningstillstånd - och till slut hittade de mig såklart i en buske där jag helt sonika gömt mig.

Jag ville ju va kvar på marknaden - inte åka tillbaks till tråkhotellet.

 

[Ankan]

Det va en jäkla tur då att dom inte va ute i skogen då...

Min brorsdotter var ute i skogen med lekis för ett par år sedan. Det slutade med att polishelikoptern fick leta rätt på henne. Tog några timmar men honkom hem välbehållen efter några timmar... Man undrar hur fan det är möjligt att sånt får hända, men det är nog lätt hänt att tappa bort en unge. Tyvärr. Fem fröknar, 20 barn. Det är ju omöjligt att hålla koll på alla hela tiden.

 

[philleee]

Shit happens..så länge de kommer tillbaka oskadda

 

[Bettskena]

sportis, saken är den att sådant här förekommer. så enkelt är det.

det viktiga är dock att det finns människor som du, som bryr sig.

 

[GuW]

Ähhh, jag var en sån där unge när jag var barn.

Jag kunde försvinna lite sådär spontant för att jag hittade något jag blev nyfiken på.

Såg jag en hundvalp inne på en gård när vi var på promenad så saknades jag ett kvarter senare..

Vid ett studiebesök på ortens pappersbruk försvann jag först för att jag "körde U-båt" med alla kranar och vred jag hittade, (det var på den analoga tiden, då processteknikerna skruvade på kranar och vred för att trimma processen, dom hade lite att göra sedan jag hade varit där misstänker jag.)

En kvart senare var jag borta igen, för då ville jag provköra traversen som det hängde en gigantisk liner-rulle i....

När vi var på brandstationen på besök befann jag mig på taket till brandbilen när dom fick larm, jag insåg dock allvaret och var halvvägs nere innan dom fick igång motorn...

 

[korvgubbe]

När min familj bilade med en annan familj genom Europa glömdes frun i den andra familjen på en bensinmack längs Autobahn. Jag vet fortfarande inte om det var ett misstag.

 

[Alex T]

jag rymde från dagis några gånger, ena gången var det ingen som saknade mig andra gången var det ett himmla liv på fröknarna.

 

[WEST]

I sann sporthojsanda: Man får vad man betalar för. (som jag inte står för)
De är lågavlönade sönderstressade stackars satar. (Men än dock får ju inte sådant hända)

Oförlåtligt mot ett litet barn men som sagt fundera på deras arbetssituation,, och de små knoddarna kan ju hitta på saker själva också utan att fatta vad konsekvenserna blir,, barn tänker ju inte riktigt på vad som kan hända sen.

Nej nu är det Grannfejden.

 

[Eskilsson]

Är det mänskligt att fela?
Har du någon gång tappat något värdefullt och ömtåligt i golvet, som tex en dator, tv, mingvas mm, provrör mm på jobbet?

Hur många gånger får en barnmorska tappa ett nyfött barn i golvet?

Alla gör misstag, ska vi kräva att dom är helt felfria, så ska vi nog betala lite mera.

Som flera andra skrivit så var jag också ett "sånt där barn" på dagis.
Om det inte passade mig så rymde jag. Pappa stod många gånger vid grinden till dagis och lyssnade på fröknarnas förklaring till varför dom inte hade en aning om var jag var. Mins att jag drog vid lunch en gång och kom tillbaka vid 5 tiden när jag viste att pappa skulle hämta mig. men på den tiden ringde man inte polisen och grejer som man gör i dag.

Kunde även dra hemifrån när mamma klätt på mig och skulle klä på sig själv, då gick jag ut och drog till dagis. Kunde själv lixom. Fröknarna tyckte det var konstigt att jag dök upp själv på morgonen 3 -4 år gammal, men dom hade svårt att klandra mamma, då dom inte själva hade en chans att hålla mig fången.

 

[Calle.s]

Ni skulle bara veta hur många föräldrar det är som slarvar med sina egna barn på mitt jobb (badvakt). Händer säkert varje helg att några föräldrar lämnar sitt barn i barnpoolen (varifrån man kan gå till stora poolen utan att behöva passera någon kant eller liknande) och går och sätter sig i bubbelpoolen eller kafeterian. Otroligt dåligt tycker jag, där är det ju till och med medvetet!!

 

[Swish]

Det är nog rätt vanligt, och kan väl bero på både bristande uppmärksamhet hos de vuxna och nyfikenhet hos en kvick liten unge.

Jag blev borttappad på Backen, nöjesparken i Danmark alltså, en gång när jag var liten. Vi var ett stort sällskap med familjer som var där, och jag hade precis fått en glass som jag var nöjd med. Stod och slickade på den och tittade på några stycken som körde radiobilar, och tydligen hade alla kommit överens om att vi skulle gå då, tittat sig omkring så alla var med och börjat gå. Jag stod ju med de, så det var ju inget de tänkte på. Men jag hade ju inte hört de, och var fortfarande väldigt intresserad av radiobilarna. Sällskapet hade hunnit ut från parken och börjat gå tillbaks mot tåget innan de upptäckte att jag inte var med. När mamma vände om efter mig stod jag fortfarande och tittade på radiobilarna. Jag hade märkt att de försvann, men tänkt att det var väl lika bra jag väntade kvar. Och jag blev hittad igen! =)

 

[GuW]

Jag läste "Hitta Vilse" för mina barn när dom var små!
Det borde alla föräldrar göra!

 

[Långa farbron]

På dagis där lillan går så har dom reflexvästar med telefonnummer på.

Lite som att skriva sitt telefonnummer på katthalsbandet

 

[ft]

Farsan glömde mig på stationen i Boden när jag var några månader. Parkerade bärkorgen vid bilen, klev i och körde iväg. Morsan blev visst lite sur.

Går ofta förbi ett dagis inne i stan på luncherna. De har lekparken snett över en korsning. Garvar alltid lite när de gör sig klara för avmarsch, för det är militär disciplin med uppställning längs väggen av de små parvlarna i fotsida reflexvästar, inräkning och sedan höger om marsch hand i hand. De får jobba lite på marschanträdena, men annars är det fanimig vackert.

Att sedan se en hel park full av studsande reflexvästar, som när man kommer närmare visar sig innehålla barn... ja, man kan inte undgå att bli glad djupt in i själen av synen! Vart tog all den energin vägen när man blev lite äldre?

 

[Biltmore]

Menar inte att vara taskig, men är du säker på att pappa glömde dig.......

Farsan glömde mig på stationen i Boden när jag var några månader. Parkerade bärkorgen vid bilen, klev i och körde iväg. Morsan blev visst lite sur.

Går ofta förbi ett dagis inne i stan på luncherna. De har lekparken snett över en korsning. Garvar alltid lite när de gör sig klara för avmarsch, för det är militär disciplin med uppställning längs väggen av de små parvlarna i fotsida reflexvästar, inräkning och sedan höger om marsch hand i hand. De får jobba lite på marschanträdena, men annars är det fanimig vackert.

Att sedan se en hel park full av studsande reflexvästar, som när man kommer närmare visar sig innehålla barn... ja, man kan inte undgå att bli glad djupt in i själen av synen! Vart tog all den energin vägen när man blev lite äldre?

 

[ft]

Menar inte att vara taskig, men är du säker på att pappa glömde dig.......

Ganska. I alla fall den gången. Jag blev jobbig på riktigt först när jag lärde mig ta tag i saker.

Jag hade märkt att de försvann, men tänkt att det var väl lika bra jag väntade kvar. Och jag blev hittad igen! =)

En del ungar är värre än andra! En tidigare kollega upptäckte att deras knappt tvååriga dotter gärna vandrade iväg utan att vara så bekymrad om var mamma och pappa var. På Liseberg gjorde de ett experiment och lät henne vandra iväg medan de följde efter henne i smyg på lite avstånd. Ungen vandrade iväg tvärs genom Liseberg, utan att se sig om en enda gång.

Efter det tror jag de införde koppel.

 

[Swish]

Ganska. I alla fall den gången. Jag blev jobbig på riktigt först när jag lärde mig ta tag i saker.



En del ungar är värre än andra! En tidigare kollega upptäckte att deras knappt tvååriga dotter gärna vandrade iväg utan att vara så bekymrad om var mamma och pappa var. På Liseberg gjorde de ett experiment och lät henne vandra iväg medan de följde efter henne i smyg på lite avstånd. Ungen vandrade iväg tvärs genom Liseberg, utan att se sig om en enda gång.

Efter det tror jag de införde koppel.

Haha! Jag var nog också hyffsat "självständig" som liten, för jag minns detta väldigt tydligt. När jag upptäckte att hela högen var borta ryckte jag typ på axlarna och vände mig mot radiobilarna igen. Men om de hade hunnit på tåget och åkt iväg hade jag nog börjat undra, förr eller senare!

 

[Smagatusk]

Du skulle behållt den lille parveln, alltid bra med lite städhjälp!

Nä, det är aldrig bra med barnarbete. Kvaliteten är så mycket sämre.

 

[Anders]

Hade jag 11 ungar så skulle jag inte bekymra mig så mycket över det, värre om jag bara hade en eller två.

 

[MikkE]

Det är väl ok att man gör mänskliga fel i sitt arbete men när det handlar om andras liv eller barn är det fan in accepterat! Istället för att tro någon har räknat ska man fråga. Har man räknat ungarna en gång gör man det en gång till, minst.