”Vi punkterar de vanligaste myterna om invandringen”
- Thread starter none
- Start date
Var skall annars vänsterblocket få röster ifrån?
Inte förvånad men du verkar inte insatt. Verkligheten är att vänstern inte lever på invandrarfrågor så som SD gör.
Skrotnisse
What would Shervin do?
- Gick med
- 4 Oct 2006
- Ort
- Månbas Alpha
Inte förvånad men du verkar inte insatt. Verkligheten är att vänstern inte lever.
Vill man inte inse att det är vänsterns frågor som debatteras, då är du inte insatt. Klart du är ledsen att ditt SD inte får ett större utrymme med sin enda fråga
Skrotnisse
What would Shervin do?
- Gick med
- 4 Oct 2006
- Ort
- Månbas Alpha
Vilka är vänsterns frågor då?Vill man inte inse att det är vänsterns frågor som debatteras, då är du inte insatt. Klart du är ledsen att ditt SD inte får ett större utrymme med sin enda fråga
Varför är alla så sjukt elaka mot #medlem? Om du vet att han inte kan svara, knappt stava, inte förstår frågorna -måste du då ge dig på honom hela tiden?
Skrotnisse
What would Shervin do?
- Gick med
- 4 Oct 2006
- Ort
- Månbas Alpha
Var Emil Nissen italienare?
Smagatusk
Guest
Det där är ju skitsvårt att spekulera i eftersom vi bara har ett av alternativen att tillgå och det är den höga invandringen. Vi vet inte hur det skulle se ut med en "normal" invandring, men nog finns det skäl att tro den hade varit bättre utan mottagandet av bidragsberoende asylanter.
FettSnok
96% enligt läkaren
- Gick med
- 22 Apr 2006
Eller som ken sa för lääänge sen? Kanske borde minska lite och ta hand om de som är här nu. äh, han är såklart rasist.
äh, han är såklart rasist.
FettSnok
96% enligt läkaren
- Gick med
- 22 Apr 2006
När rädslan för att stämplas rasist går före allt:
http://www.dailymail.co.uk/news/art...t-one-town-16-year-period-report-reveals.html
Hörde om det på nyheterna imorse.
http://www.dailymail.co.uk/news/art...t-one-town-16-year-period-report-reveals.html
Hörde om det på nyheterna imorse.
UK är på vissa sätt lika besvärande korrekt som Sverige har jag noterat.
FettSnok
96% enligt läkaren
- Gick med
- 22 Apr 2006
http://www.telegraph.co.uk/news/ukn...-on-diversity-course-after-raising-alarm.html det verkar inte bättre. for Fuck sake!
Skulle lätt kunna hända i Sverige. Övertygad om att det gjort det också.
Nassen som araberna torterade ihjäl benämndes väl som "ungdomsbråk", samma ängsliga beteende.
I natt var det bränder och skottlossning i Södertälje igen = "Oroligt"
FettSnok
96% enligt läkaren
- Gick med
- 22 Apr 2006
Ånyo sker ifrågasättande av Sveriges politiker från grannar.
Sverige vet inte vad invandringen kostar
Sverige kombinerar sin unikt liberala invandringspolitik med att också ha minst kunskap om sina invandrare. Därför bör vi som grannar bli oroliga, skriver den norska författaren och debattören Elin Ørjasæter.
Elin Ørsæter
*
FOTO: CHRISTINE HEIM
23 september 2014 kl 16:30BRÄNNPUNKT | INVANDRING
Bra registerdata, vilket Danmark och Norge har, gör det möjligt att forska vidare.
Elin Ørjasæter
Både statsråd och oppositionspolitiker hävdade under den svenska valrörelsen att ”invandringen är lönsam”. Hur hade de kommit fram till det?
Läsning av jämförande forskning om invandring ger det deprimerande svaret: Svenska politiker vet inte vad de pratar om. Svenska forskare levererar nämligen inte relevanta data.
Svenskarna baserar sin statistik på flyttning, inte på ursprung. Deras data gäller ”utlandsfödda”, varför barn födda i utlandet av svenska föräldrar kommer med i invandrarbefolkningen. Därmed får man ett dåligt mått på invandringen, med hela 11 procentenheters felregistrering.
Danskar och norrmän, däremot, har för länge sedan skapat ett centralt register som knyter befolkningen till föräldrarnas födelseland. ”Vi uppfattar den norska och danska definitionen som bäst ägnad för jämförelser av invandrarnas deltagande i utbildning och arbete”, skriver Lars Østby och Silje Vatne Pettersen i artikeln ”Innvandrere i Norge, Sverige og Danmark” i tidskriften Samfunnsspeilet.
De två forskarna*vid Statistisk sentralbyrå följer upp punkt efter punkt: Att jämföra invandringen i Norden är inte möjligt eftersom svenska forskare antingen inte har eller är inte villiga att presentera exakta data. ”Svenska myndigheter och Statistiska centralbyrån publicerar ogärna uppgifter om utlandsföddas deltagande i arbete och utbildning fördelat på ursprungsland”, heter det i artikeln.
Smaka på den. Just sysselsättning och utbildning hör till de mest centrala uppgifterna om hur människor har det. Och lika viktigt: För att kunna säkra välfärdsstatens framtid måste vi kunna förutse ungefär hur stor del av befolkningen som har jobb vid olika tidpunkter.
Det kan inte svenskarna, så som data presenteras i dag.
Bra registerdata, vilket Danmark och Norge har, gör det möjligt att forska vidare. Det var sådan forskning som publicerades i Brochmann-rapporten, den stora utredningen tillsatt av den norska regeringen om invandringens ekonomiska konsekvenser, som kom 2011.
Därför vet vi att den stora utmaningen inte bara är att få invandrarna i arbete, utan att få dem att kvarstå i arbete fram till normal pensionsålder. Sysselsättningsgraden för invandrare från länder i tredje världen sjunker nämligen dramatiskt efter 10–12 års yrkesaktivitet.
Förutom att utgöra ett stort potentiellt problem för integrationen av nästa generation (som kan ha två föräldrar utan jobb) så är stödberoendet naturligtvis en nationalekonomisk belastning.
Motsvarande undersökningar finns i Danmark, och bilden är densamma. De invandrare som får jobb står åter utan jobb mycket snabbare än andra. Detta är huvudskälet till att invandring från tredje världen är så krävande nationalekonomiskt sett.
Hur det går för andra generationens invandrare följs upp av forskningen i både Norge och Danmark. I Sverige registreras dessa som ”födda i landet”, alltså som etniska svenskar.
Hur nästa generation*integreras på arbetsmarknaden är den viktigaste variabeln i varje beräkning av invandringens långsiktiga ekonomiska konsekvenser. Det är uppseendeväckande att svenskarna inte kan veta hur det går, eftersom de inte har lätt tillgängliga registerdata över föräldrarnas födelseland.
Registerdata innebär data som gäller hela befolkningen och därmed också hela invandrarbefolkningen.
Fafo-rapporten ”Innvandring og arbeidsmarkedsintegrering i Norden” innehåller bidrag från forskare i Sverige, Danmark och Norge. Den förstärker bilden av de svenska forskarnas utanförskap.
I Sverige baseras uppgifterna om sysselsättning på AKU-siffror, som är en intervjuundersökning, alltså att forskare ringer hem till ett urval av befolkningen. Då når de bara dem som talar svenska och som har tillit och intresse av att lämna ut personliga upplysningar. Rapportens norska redaktör, Anne Britt Djuve, konstaterar lakoniskt att norska och danska forskare anser att AKU-siffror inte är lämpliga för att kartlägga invandrarnas yrkesaktivitet.
Den tabell svenskarna presenterar som den mest relevanta över integrationen på arbetsmarknaden skulle alltså inte anses vara tillräckligt bra vare sig i Danmark eller i Norge. Den innehåller flera stora felkällor. Vidare slår svenskarna ihop alla länder i tredje världen till en grupp. Från norsk och dansk forskning vet vi att detta blir fel: Det är väldiga skillnader mellan personer med bakgrund i olika länder när det gäller yrkesaktivitet.
Medan de danska och norska forskarna är bekymrade över välfärdsstatens finansiering med hänsyn till invandringen, slår svenskarna i samma rapport fast, utifrån sitt eget bristfälliga bidrag:
”Ser vi på dessa resultat finns det ingen anledning till oro för finansieringen av välfärdsstatens kostnader med nuvarande invandring och integration.” Svenska forskare är inte bara obekymrade, de är bombastiskt obekymrade trots ett bristande underlag.
I Norge punkterade*Brochmann-rapporten extrema hållningar på båda sidorna av skalan. Ingen kan längre påstå att somalier är väl integrerade, men ingen kan heller påstå att ingen somalier jobbar. De exakta siffrorna föreligger för varje enskild etnisk grupp, vilket de också gör i Danmark.
Demokrati vilar på förutsättningen om en upplyst allmänhet. När fakta saknas kommer de folkvalda att basera sin politik på ideologi, inte på realiteter. Alla politiska partier, med undantag för Sverigedemokraterna, hävdar att invandringen är ”lönsam”.
Det kan den omöjligen vara, inte heller i Sverige, men det är ideologiskt riktigt att hävda det.
Sverige har den högsta invandringen från tredje världen och den mest liberala invandringspolitiken i Norden. En ansvarsfull regering hade naturligtvis kombinerat en sådan politik med att följa utvecklingen så noga som möjligt. Men när Sverige kombinerar sin unika invandringspolitik med att också ha minst kunskap om sina invandrare, bör vi som grannar bli oroliga.
Norge bör bygga upp en forskningsstiftelse åt Sverige. Där bör personer från etablerade norska och danska fackmiljöer anställas. Som broderfolk bör vi finansiera driften.
Svenskarna behöver nämligen hjälp. Långt framskriden ideologisk blockering gör dem ur stånd att hjälpa sig själva.
ELIN ØRJASÆTER
författare, skribent och förstelektor vid Markedshøyskolen
Fotnot:*Artikeln har tidigare publicerats i Aftenposten i Norge.
Översättning: Carl-Johan Bilkenroth
Sen undrar vissa varför SD ökar..
Sverige vet inte vad invandringen kostar
Sverige kombinerar sin unikt liberala invandringspolitik med att också ha minst kunskap om sina invandrare. Därför bör vi som grannar bli oroliga, skriver den norska författaren och debattören Elin Ørjasæter.
Elin Ørsæter
*
FOTO: CHRISTINE HEIM
23 september 2014 kl 16:30BRÄNNPUNKT | INVANDRING
Bra registerdata, vilket Danmark och Norge har, gör det möjligt att forska vidare.
Elin Ørjasæter
Både statsråd och oppositionspolitiker hävdade under den svenska valrörelsen att ”invandringen är lönsam”. Hur hade de kommit fram till det?
Läsning av jämförande forskning om invandring ger det deprimerande svaret: Svenska politiker vet inte vad de pratar om. Svenska forskare levererar nämligen inte relevanta data.
Svenskarna baserar sin statistik på flyttning, inte på ursprung. Deras data gäller ”utlandsfödda”, varför barn födda i utlandet av svenska föräldrar kommer med i invandrarbefolkningen. Därmed får man ett dåligt mått på invandringen, med hela 11 procentenheters felregistrering.
Danskar och norrmän, däremot, har för länge sedan skapat ett centralt register som knyter befolkningen till föräldrarnas födelseland. ”Vi uppfattar den norska och danska definitionen som bäst ägnad för jämförelser av invandrarnas deltagande i utbildning och arbete”, skriver Lars Østby och Silje Vatne Pettersen i artikeln ”Innvandrere i Norge, Sverige og Danmark” i tidskriften Samfunnsspeilet.
De två forskarna*vid Statistisk sentralbyrå följer upp punkt efter punkt: Att jämföra invandringen i Norden är inte möjligt eftersom svenska forskare antingen inte har eller är inte villiga att presentera exakta data. ”Svenska myndigheter och Statistiska centralbyrån publicerar ogärna uppgifter om utlandsföddas deltagande i arbete och utbildning fördelat på ursprungsland”, heter det i artikeln.
Smaka på den. Just sysselsättning och utbildning hör till de mest centrala uppgifterna om hur människor har det. Och lika viktigt: För att kunna säkra välfärdsstatens framtid måste vi kunna förutse ungefär hur stor del av befolkningen som har jobb vid olika tidpunkter.
Det kan inte svenskarna, så som data presenteras i dag.
Bra registerdata, vilket Danmark och Norge har, gör det möjligt att forska vidare. Det var sådan forskning som publicerades i Brochmann-rapporten, den stora utredningen tillsatt av den norska regeringen om invandringens ekonomiska konsekvenser, som kom 2011.
Därför vet vi att den stora utmaningen inte bara är att få invandrarna i arbete, utan att få dem att kvarstå i arbete fram till normal pensionsålder. Sysselsättningsgraden för invandrare från länder i tredje världen sjunker nämligen dramatiskt efter 10–12 års yrkesaktivitet.
Förutom att utgöra ett stort potentiellt problem för integrationen av nästa generation (som kan ha två föräldrar utan jobb) så är stödberoendet naturligtvis en nationalekonomisk belastning.
Motsvarande undersökningar finns i Danmark, och bilden är densamma. De invandrare som får jobb står åter utan jobb mycket snabbare än andra. Detta är huvudskälet till att invandring från tredje världen är så krävande nationalekonomiskt sett.
Hur det går för andra generationens invandrare följs upp av forskningen i både Norge och Danmark. I Sverige registreras dessa som ”födda i landet”, alltså som etniska svenskar.
Hur nästa generation*integreras på arbetsmarknaden är den viktigaste variabeln i varje beräkning av invandringens långsiktiga ekonomiska konsekvenser. Det är uppseendeväckande att svenskarna inte kan veta hur det går, eftersom de inte har lätt tillgängliga registerdata över föräldrarnas födelseland.
Registerdata innebär data som gäller hela befolkningen och därmed också hela invandrarbefolkningen.
Fafo-rapporten ”Innvandring og arbeidsmarkedsintegrering i Norden” innehåller bidrag från forskare i Sverige, Danmark och Norge. Den förstärker bilden av de svenska forskarnas utanförskap.
I Sverige baseras uppgifterna om sysselsättning på AKU-siffror, som är en intervjuundersökning, alltså att forskare ringer hem till ett urval av befolkningen. Då når de bara dem som talar svenska och som har tillit och intresse av att lämna ut personliga upplysningar. Rapportens norska redaktör, Anne Britt Djuve, konstaterar lakoniskt att norska och danska forskare anser att AKU-siffror inte är lämpliga för att kartlägga invandrarnas yrkesaktivitet.
Den tabell svenskarna presenterar som den mest relevanta över integrationen på arbetsmarknaden skulle alltså inte anses vara tillräckligt bra vare sig i Danmark eller i Norge. Den innehåller flera stora felkällor. Vidare slår svenskarna ihop alla länder i tredje världen till en grupp. Från norsk och dansk forskning vet vi att detta blir fel: Det är väldiga skillnader mellan personer med bakgrund i olika länder när det gäller yrkesaktivitet.
Medan de danska och norska forskarna är bekymrade över välfärdsstatens finansiering med hänsyn till invandringen, slår svenskarna i samma rapport fast, utifrån sitt eget bristfälliga bidrag:
”Ser vi på dessa resultat finns det ingen anledning till oro för finansieringen av välfärdsstatens kostnader med nuvarande invandring och integration.” Svenska forskare är inte bara obekymrade, de är bombastiskt obekymrade trots ett bristande underlag.
I Norge punkterade*Brochmann-rapporten extrema hållningar på båda sidorna av skalan. Ingen kan längre påstå att somalier är väl integrerade, men ingen kan heller påstå att ingen somalier jobbar. De exakta siffrorna föreligger för varje enskild etnisk grupp, vilket de också gör i Danmark.
Demokrati vilar på förutsättningen om en upplyst allmänhet. När fakta saknas kommer de folkvalda att basera sin politik på ideologi, inte på realiteter. Alla politiska partier, med undantag för Sverigedemokraterna, hävdar att invandringen är ”lönsam”.
Det kan den omöjligen vara, inte heller i Sverige, men det är ideologiskt riktigt att hävda det.
Sverige har den högsta invandringen från tredje världen och den mest liberala invandringspolitiken i Norden. En ansvarsfull regering hade naturligtvis kombinerat en sådan politik med att följa utvecklingen så noga som möjligt. Men när Sverige kombinerar sin unika invandringspolitik med att också ha minst kunskap om sina invandrare, bör vi som grannar bli oroliga.
Norge bör bygga upp en forskningsstiftelse åt Sverige. Där bör personer från etablerade norska och danska fackmiljöer anställas. Som broderfolk bör vi finansiera driften.
Svenskarna behöver nämligen hjälp. Långt framskriden ideologisk blockering gör dem ur stånd att hjälpa sig själva.
ELIN ØRJASÆTER
författare, skribent och förstelektor vid Markedshøyskolen
Fotnot:*Artikeln har tidigare publicerats i Aftenposten i Norge.
Översättning: Carl-Johan Bilkenroth
Sen undrar vissa varför SD ökar..
Last edited:
xibalba
Gudomlig sporthojare
- Gick med
- 13 May 2007
- Ort
- Norrköping
http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0105_2013A01_BR_BE57BR1301.pdf
Ålder och sysselsättning
I de resultat som hittills har presenterats redovisas andelen förvärvsarbetande för
20–64 åringar. Måttet tar inte hänsyn till att förvärvsfrekvensen ser olika ut i olika åldrar.
Åldersstrukturen skiljer sig avsevärt mellan inrikes och olika grupper av utrikes födda vilket
tidigare konstaterats i kapitlet Demografi. Det kan därför vara intressant att studera
sysselsättningen i olika åldrar.
I diagram 3.6 redovisas andelen förvärvsarbetande per ettårsklass, kön och födelseregion.
Inrikes föddas förvärvsfrekvenser ökar fram till runt 30 års ålder, därefter ligger de
kvar på denna relativt höga nivå, i genomsnitt 85–92 procent, i respektive ettårsklass till dryga
55års ålder. Efter 60 års ålder minskar förvärvsfrekvensen påtagligt med stigande ålder.
Det är även tydligt att männen förvärvsarbetar i större utsträckning än kvinnorna i de äldsta åldrarna.
Förvärvsfrekvensen bland utrikes födda uppnår totalt sett den högsta nivån betydligt senare
runt 40–45 års ålder.
Därefter ligger andelen förvärvsarbetande kvar på denna nivå till runt 55 års ålder och
minskar därefter påtagligt för varje ettårsklass. Detta mönster ser man i de flesta
födelseregioner men variationer förekommer. Exempelvis minskar förvärvsfrekvensen från
en relativt hög nivå för utrikes födda från Övriga Europa redan vid 45 års ålder.
Personer födda i Afrika och Asien har lägst förvärvsfrekvens i så gott som samtliga åldrar,
inte i någon ålder överstiger den mer än drygt 60 procent. Kvinnor födda i Norden har
högst förvärvs frekvens i samtliga åldrar förutom bland de allra yngsta. Vidare är
andelen förvärvsarbetande förhållandevis låg bland män födda i Norden i åldrarna
upp till 35 år. Anledningen till denna låga nivå beror på att gränspendlingen är
extra stor för denna grupp. Inkluderas gränspendlare i sysselsättningen är
förvärvsfrekvensen bland män födda i Norden högre än övriga ländergrupper i de allra flesta
åldrar 8.
För mer information om gränspendlingsstatistik se Fakta om statistiken.
Ålder och sysselsättning
I de resultat som hittills har presenterats redovisas andelen förvärvsarbetande för
20–64 åringar. Måttet tar inte hänsyn till att förvärvsfrekvensen ser olika ut i olika åldrar.
Åldersstrukturen skiljer sig avsevärt mellan inrikes och olika grupper av utrikes födda vilket
tidigare konstaterats i kapitlet Demografi. Det kan därför vara intressant att studera
sysselsättningen i olika åldrar.
I diagram 3.6 redovisas andelen förvärvsarbetande per ettårsklass, kön och födelseregion.
Inrikes föddas förvärvsfrekvenser ökar fram till runt 30 års ålder, därefter ligger de
kvar på denna relativt höga nivå, i genomsnitt 85–92 procent, i respektive ettårsklass till dryga
55års ålder. Efter 60 års ålder minskar förvärvsfrekvensen påtagligt med stigande ålder.
Det är även tydligt att männen förvärvsarbetar i större utsträckning än kvinnorna i de äldsta åldrarna.
Förvärvsfrekvensen bland utrikes födda uppnår totalt sett den högsta nivån betydligt senare
runt 40–45 års ålder.
Därefter ligger andelen förvärvsarbetande kvar på denna nivå till runt 55 års ålder och
minskar därefter påtagligt för varje ettårsklass. Detta mönster ser man i de flesta
födelseregioner men variationer förekommer. Exempelvis minskar förvärvsfrekvensen från
en relativt hög nivå för utrikes födda från Övriga Europa redan vid 45 års ålder.
Personer födda i Afrika och Asien har lägst förvärvsfrekvens i så gott som samtliga åldrar,
inte i någon ålder överstiger den mer än drygt 60 procent. Kvinnor födda i Norden har
högst förvärvs frekvens i samtliga åldrar förutom bland de allra yngsta. Vidare är
andelen förvärvsarbetande förhållandevis låg bland män födda i Norden i åldrarna
upp till 35 år. Anledningen till denna låga nivå beror på att gränspendlingen är
extra stor för denna grupp. Inkluderas gränspendlare i sysselsättningen är
förvärvsfrekvensen bland män födda i Norden högre än övriga ländergrupper i de allra flesta
åldrar 8.
För mer information om gränspendlingsstatistik se Fakta om statistiken.
Bifogat
FettSnok
96% enligt läkaren
- Gick med
- 22 Apr 2006
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19583980.ab
Saker som bits, vägglöss?
Bomber bättre?
Är flyktingmottagande något som klaras av nu?
Saker som bits, vägglöss?
Bomber bättre?
Är flyktingmottagande något som klaras av nu?
Tycker de ska försöka ta bort lössen men att det går en väg utanför(!)...Kramfors highway by night lär ju knappast vara särskilt trafikerad.
xibalba
Gudomlig sporthojare
- Gick med
- 13 May 2007
- Ort
- Norrköping
ISIS i Norge
Rami(ط) @RamiAlLolah
#ISIS flags in #Norway #Oslo.. #Syria #Iraq pic.twitter.com/pbx6RDnzui
11:17 - 26 sep 2014
https://twitter.com/RamiAlLolah/status/515565755123789825/photo/1
Rami(ط) @RamiAlLolah #ISIS flags in #Norway #Oslo.. #Syria #Iraq pic.twitter.com/pbx6RDnzui
- retweets 91
- Favoriter 23
-
11:17 - 26 sep 2014
https://twitter.com/RamiAlLolah/status/515565755123789825/photo/1
Bifogat
Nyheter
|
Nya Indian Pursuit Elite
Screenshot Indian Motorc... |
|
|
Icons of British Originality
Åtta team från åtta länder ... |
|
|
BMW presenterar R 12 G/S
BMW Motorrad har presentera... |
|
Europeisk kampanj för säkrare motorcykelkörning
Den europeiska branschorgan... |
|
BMW R 12 G/S
BMW Motorrad har presentera... |
|
Sveriges vägar i allt bättre skick
Foto: Liza Simonsson Utv... |
|
H-D Euro Festival i Port Grimaud 8-11 maj
Nu börjar det närma sig för... |
|
Norrtälje Custom Bike Show
Förra året firade Twin Club... |
|
Harley-Davidson Euro Festival närmar sig
8–11 maj smäller det – tiot... |
|
Sveriges vägar blir bättre
Foto: Samuel Unéus Utvec... |