Okey.....
1. Harley chopper från -74. Chopprad Super Glide. 18 tum över original. Inget bromsljus och inga blikers. Stelbent. Jag övningskörde på den hojen!
2. Harley sidventilare från -47. Ombyggd så att den nästan såg ut som en spedway-hoj. Otroligt obekväm. Körde trots detta t/r Stockholm - Marbella under loppet av en vecka. Tre dagar dit, en dags vila och oljebyte, tre dagar hem. Hade tänkt att stanna längre men jobbändring gjorde att jag fick köra hem igen dagen efter att jag kommit fram. HELT ledbruten i två veckor efter den resan. Tanken var bara på 4,5 liter så jag fick tanka precis hela tiden.
3. Harley panhead från -48. Sista året med springergaffel, första pannan. Hojen hade gott som snuthoj på Kuba i ett tidigare liv. Kubaner är roliga. Dom tar vad som finns för att hålla prylarna rullande. Bl.a. satt det ett tändstift där oljetrycksmätaren vanligtvis sitter nere på blocket. Troligtvis hade oljemätaren gått sönder och det enda som dom hittade med samma gänga var ett tändstift. Och det höll ju tätt så då fick den sitta där.
4. Harley knucklehead från -36 med sidovagn. OTROLIGT fin hoj. Ångrar att jag sålde den. Fick ett erbjudande som vart FÖR bra så den fick gå. Hade det varit i dag så hade jag ALDRIG sålt den. Finna bara något 10-tal rullande 36
r kvar runt om på jordklotet. En i Sverige och en i Finland. Första knölen. Ovanlig. 1000 cc i original men nästan alla är uppborrade till 1200 av tidigare ägare. Totalrenoverade den hojen. Den hojen gjorde att jag kunde köpa min första nya hoj. Vilket jag ångrade bittert så här i efterhand.....
5. Harley Fatboy från -01. Helt värdelös hoj. Måndagsex är bara förnamnet. Och om man ens funderar på att själv byta tändstift (nästan) så ryker garantin. Den hojen var på verkstad för garantireparationer under minst 12 av dom 16 månader som jag ägde hojen. Sen bytte jag in den i butiken där jag köpt den ny. Dom hade nog hyffsat dåligt samvete och gav mig nästan det jag gett för hojen i inbyte. Den hojen rullade inte många mil. 200 max. Svårt att köra en hoj som står på verkstaden hela tiden.
6. Harley Electra Glide Ultra Classic från -03. Den var riktigt bra. Bekväm och gick att lasta mycket på. Men då vart jag redan så otroligt trött på hur butiken jag köpt Fatboy:en i hade behandlat mig och FANTASTISKT trött på hur mycket HD-butikerna tar betalt för tillbehör som olja, glödlampor till strålkastare, hojkläder (som över lag är SKIT från början till slut) och annat att glädjen aldrig riktigt återinfann sig. Så den såldes hösten -08 efter att bara ha kört 800 mil på fem år.
7. BMW R1200GS Adventure från -09. Bästa hoj jag haft någonsin. Den har rullat över 3.000 mil på två och ett halvt år. Roligare än någonsin att köra hoj igen.
Skulle gärna vilja ha någon gammelhoj igen. Eller en Ural sidovagnshoj vore kul. Eller en långgaffel. Men det är nackdelen (och även fördelen, faktiskt) med att ha ett för litet garage. Får in min och sambons hojar och möjligtvis en moped om man trycker in den med skohorn. Men absolut inget sidovagnsekipage...... ;(
Jag skulle nog inte vilja återanskaffa gamla hojmodeller som jag haft. Möjligtvis en HD sidventilare. Dom är balla. TVÅ hojar skulle jag vilja ha. Sen räcker det. Hinner inte med och skulle mest få dåligt samvete om dom bara stod. En Harley sida eller en Ural sidovagnshoj vore kul en vacker dag. Men BMW´n gör jag mig faan aldrig av med. Fantastisk hoj. Bra på riktigt.
//J