beroende, sjukdom eller inte?

[blueridge]

Jadu Blueridge, håller på din linje, verkar vara en del yngre förmågor utan större livserfarenhet med i diskussionen.
Men ett par smällar i livet, som dom inte kan påverka, förändrar nog deras livssyn också, tror du inte?

Yupp, hur går det för dej, mannen?

 

[Gixxlito]

Yupp, hur går det för dej, mannen?

Jodå, tackar som frågar. Har kommit på fötter i dagarna och kopplat in jurist, vi väntar på besked om TH går med på hans arvode. Håller tummarna, men de går nog bra.

Annars har det inte hänt mer än att dom materiella sakerna är reglerade till belåtenhet.

Å själv e de bra?


EDIT: Sorry för off topic TS

 

[Bärgren]

Jag är beroende av luft. Bör jag sjukskrivas?

 

[blueridge]

Jag är beroende av luft. Bör jag sjukskrivas?

Minska lite i taget, innan du vet ordet av behöver du ingen alls!

Gixxlito;

Låter positivt, eller?

Mitt läge är lite svårdefinierbart nu. Samtidigt som det händer en massa bra saker, är det tungt på "FBfronten". Vi kan skicka lite gulliga PM, men nu skall jag kolla film.

Dubbelförlåt för OT.

Hund;

Hur är det, inte läck´ det?

 

[Werzion]

Här säger du först att man inte väljer, men sedan så säger du indirekt att man gör det iaf. Om man nu vet att oskyddat sex med främmande människor kan leda till könssjukdomar då har man tillika valt att utsätta sig för risken och kan då med ditt argument inte anses vara sjuk. Catch my drift?

jag catchar
Men är man smart så har man sex utan att riskera att få HIV.
använd hjärnan så slipper kroppen lida, gäller sex, mc, alkohol, tv-tittande, datorspel m.m.

Ett botemedel är inte alltid ett kemisk preparat som man stoppar i sig utan det kan vara många andra saker. Svaret är att Ja, hon har hittat en väg ut(dvs botemedel) och Nej, alla kan inte tillämpa detta. Precis som med vanlig medicin så finns det folk som inte svarar på behandlingar och fortsätter vara sjuka trots att de har fått samma hjälp som de som blivit friska.

Håller med, men något som är säkert i alla lägen är ju att individen i fråga måste själv vilja förändra/förbättra sig.

Här är jag inte beredd att hålla med dig då jag har personer i min närhet som har varit missbrukare, som själva har sett sig som sjuka (offer som du har valt att kalla det) och som har, trots sitt då i dina ögon handlingsförlamade tillstånd pga sjukdom, vidtagit åtgärder och kommit ur sitt beroende. De refererar fortfarande till beroendet som en sjukdom.

Om vi utgår ifrån att inte alla knarkare kan vara duktiga och tänka rakt så måste det väl ändå vara bättre att försöka behandla dem i väntan på att de skall lösa alla sina problem själva? Färre knarkare måste ju på något sätt ses som positivt för alla utom knarkhandlarna.

Men det är klart, om beroendet inte är en sjukdom så finns det ju inget att behandla. Då får vi hoppas att alla knarkare börjar tänka rakt snart.

Det får dom gärna göra, och dom vet mycket säkert mer om detta än mig. (min största ref. är ett gäng gamla kompisar som redan i 6'an (mellanstadiet) började festa, och kring 8'an var det ofta 2 fester varje helg som gällde för deras del, det sista jag hörde från dom var att ena killen drunkade i sina egna spyor under en pågående "fest" bara några veckor efter jag tog studenten, och då var det allt från exctasy till heroin på deras "fester".)

Men för min del så anser jag att man bara underminerar sitt egna psyke, självkänsla och kämparglöd genom att ha tankesättet att man "drabbats av en sjukdom" och tar på sig en offer-roll istället för att ta till handling, sen har jag absolut inget emot att samhället, vänner, staten ska hjälpa människor som hamnat i problem.
Anser bara att det är så mycket med dessa grejer som är psykologiskt och därmed måste man få in individernas psyke på rätt spår först, annars är det onödigt svårt att försöka övervinna problemen.

(denna tråden handlar om beroende (eller kanske mer korrekt, missbruk) är en sjukdom eller inte, och min åsikt om detta är kort och gott att det hjälper inte någon att "diagnostisera" sitt beroende/missbruk som en sjukdom, därmed inte sagt att omgivningen inte ska hjälpa dom, klart man ska stödda andra, men ska man övervinna någon kan man inte se sig som ett offer eller lidande av en sjukdom, det kräver kämparglöd och målinriktning, det är inget man boostar upp genom att tycka synd om sig.)

 

[blueridge]

jag catchar
Men är man smart så har man sex utan att riskera att få HIV.
använd hjärnan så slipper kroppen lida, gäller sex, mc, alkohol, tv-tittande, datorspel m.m.

Hur många har fått HIV av sin respektive, som gjort nåt dumt?

Det som präglar dina inlägg är att du drar för stora växlar på egna erfarenheter kombinerat med ett för litet eller odefinierat underlag. Din åsikt håller om du bortser från sånt som många lever under.
Om psykisk sjukdom eller trauma, smärtbehandling eller annat gör att man faktiskt inte kan fatta adekvata beslut rörande sin situation, då är det sjukdom. I vilken följd man skall diagnostisera överlåter jag åt kunnigare människor att avgöra.

Vill se hur du resonerar om sådär 10 år när du hunnit se och lära dej förstå andra människor lite mer.

Mvh

/S Tofil

 

[Werzion]

Jag får väl ta och återkomma om tio år och göra världens grymmaste trådlyft

Din åsikt håller om du bortser från sånt som många lever under.
Om psykisk sjukdom eller trauma, smärtbehandling eller annat gör att man faktiskt inte kan fatta adekvata beslut rörande sin situation, då är det sjukdom. I vilken följd man skall diagnostisera överlåter jag åt kunnigare människor att avgöra.

Ehmm... ja alltså, hur man ska ta sig ur ett beroende är säkerligen väldigt individuellt och olika svårt*, men återigen att klassa sig själv som ett offer för omständigheten/sjukdom och inte ta tag i det/sig själv är aldrig rätt väg att gå.

Det jag främst skriver om är att man ska tänka till före.

Många av oss klarar av att inse att "bara prova på" nånting inte alltid är värt det. Vi kan tänka oss konsekvenserna och/eller ta till oss information först (t.ex. propagandan om alkohol, tobak, narkotika i skolan). Majoriteten på det här forumet anser ju att fördelarna med att köra MC överstiger nackdelarna (vilket man mycket säkert kan värdera annorlunda efter en rejäl krasch med allvarliga skador).
Själv inser jag att jag inte har ekonomin att klara av försäkring på en sporthoj, därmed äger jag inte en sporthoj.
"simple common sense".

Tänker man efter i förhand så slipper man (negativa) beroenden/missbruk.

Det är det jag förespråkar, att folk ska vara mer medvetna om att det finns något som kallas konsekvens och något som kallas eget ansvar.

(Sen om det är en gen eller uppväxt eller vad det kan vara som gör att olika människor inte värderar fördelar mot nackdelar likadant har jag inte en aning om, likväl som jag inte kan förstå hur någon röker upp en två-veckors semester varje år (cigaretter, 35 kr * 365 dagar = 12 775 kr/år) så finns det ju många människor som inte kan fatta hur jag lägger pengar på att köra MC med alla risker det innebär.)



* Själv kom jag ur mitt spel-beroende genom att bli kreativ framför datorn istället (leveldesign till spel, vidare till photoshop, webdesign, 3D osv.) så visserligen har jag väl ett beroende kvar till datorn och internet, men det ser jag någorlunda hälsosamt då det är mitt levnadsbröd nu istället för värdelöst tidsfördriv 6-14 timmar om dagen *edit* hade det inte varit för mitt spel-beroende så hade det säkerligen kunnat vara jag som drunkat i mina spyor på den där festen...

 

[blueridge]

Jag får väl ta och återkomma om tio år och göra världens grymmaste trådlyft



Ehmm... ja alltså, hur man ska ta sig ur ett beroende är säkerligen väldigt individuellt och olika svårt*, men återigen att klassa sig själv som ett offer för omständigheten/sjukdom och inte ta tag i det/sig själv är aldrig rätt väg att gå.

Det jag främst skriver om är att man ska tänka till före.

.[/SIZE]

Gör det! (Kanske har polletten hunnit trilla ner då!)

Du fattar verkligen inte. Får väl säga som en vis man sa; "Mot dumheten kämpar gudarna förgäves".
(Ta inte illa upp, ett favorituttryck).

Får se om jag ids svara senare, nu har jag inte tid.