beroende, sjukdom eller inte?

[grömpa]

.....och massa mer bra text.

Tycker det är intressant att du i ett tidigare inlägg skrev att du väljer att kalla ditt beroende för sjukdom. Att förstå att du faktiskt kan välja hur du ser på ditt beroende är en insikt kanske mer värd än sjukdomsinsikt. Varför då? Jo, för att man måste vara frisk för att kunna välja hur man ser på problem man bevisat att man faktiskt har makt över.

Det är faktiskt bara hur djupt dina beslut är rotade i dej själv som avgör om du skall fixa det. Sen är det toppen med familjen, justa kompisar är bonus, men ytterst är det vad du har dina beslut förankrade som avgör. Där kan även vad du kallar "religiöst" finnas. Lämnar det lite öppet då jag inte vet vad du menar med det. Frågar inte heller då jag avråder dej från att lägga ut sånt på ett öppet forum.

Önskar dej vinst i din kamp!

jag ser skilldnad på missbruk och beroende, beroendet tar vid där missbruket slutar. att gå och längta efter saker när man vet att man kan ta/göra det är ju ingen match mot för när man har bestämmt sig. det är då kampen börjar.
eller det "religiösa" har nästan inget med gud eller sånt att göra, kanske fel ord att använda, utan genom gemenskapen i gruppen som man går i.
väljer att inte nämna denna gruppvid namn så det får stå öppet.


nu när jag läste igenom det lät det väldigt krångligt. men ja vet inte riktigt hur jag ska förklara det

 

[SemesterPojken]

nä jag tar absolut inte illa upp, alla är berättigad en åsikt!
om man inte lät folk framföra sina åsikter skulle det aldrig gå att diskutera någonting. även hur dumma man tycker deras åsikter är.

massa bra text...

Intressant som jag sa innan hur du beskriver allt, säger inte att det är fel och jag säger inte att det är rätt men jag tycker det är oehört starkt av dig att ändå berätta detta!

Tror att allt kommer gå jävligt bra med dig ändå, du tänker i rätt banor och inte själviskt som missbrukare/folk som är beroende vanligen gör. Du är i samma ålder som mig och som du skrev är vi nog båda lika ovetande om livet så man kan ju inte ge upp/förstöra det redan nu! Two thumbs up!

 

[bonny]

Du menar simp, om jag förstår det du skriver rätt?

Sorry!!! Du har rätt, min hjärna var nog påverkad av en sjukdom när jag skrev...

 

[Werzion]

Exempel :::

En pokerspelare som spenderar merparten av dygnet på online-poker.

- Han tjänar miljoner -- pokerstjärna --
- Han förlorar några hundratusen och skuldsätter sig och sin familj -- spelberoende --

Det handlar bara om pengar i slutändan.

Zlattan är fotbollsberoende
Carolina klüft är friidrottsberoende
Anja Pärsson är slalomberoende

Så kan jag fortsätta, varför är det så att när man tjänar pengar på något eller gör något som är allmännt accepterat så är det helt okej men förlorar man pengar eller ägnar sig åt nånting som inte riktigt är accepterar (till exempel E-sport, alltså dataspel) så är man helt plötsligt BEROENDE och måste gå i terapi bara för att man engagerar sig i nåt .. !

Blir jekligt förbannad alltså.

njaaooo hehe
om man tjänar pengar så att man klarar sig, alt tjänar in några miljoner om året på det man gör så är det ju inget som tynger ner dig (i vårat samhälle/västvärlden), du tjänar ju pengar, alltså per automatik (ska) klara dig fint i samhället.
men om man däremot bara förlorar pengar och/eller enorma summor tid på det så är det ju inte bara ett beroende, det blir ju ett MISSBRUK för att man försummar enorma delar av sitt liv, samt saboterar ofta sina förhållanden till andra människor (familj, flick/pojkvän, vänner, jobbet) och ens ekonomi.

hela livet består väl egentligen av beroenden, bara att folk mer eller mindre kan välja vad dom ska vara beroende av/göra på sin fritid (och arbete), TV eller datorn, bil eller mc, öl på lördagkvällen eller filmkväll osv. osv.

TS (och alla andra) är det inte egentligen missbruk vi (borde) diskutera om!? för så fort någon låter dess beroende ta övertag av någonting så blir ju problem för att det övergår till ett missbruk av vad-nu-missbruket-består-utav.

"hej, jag är beroende av kaffe på morgonen" <-- det är ju inte farligt, t.o.m. normalt. men om någon måste ha 20 koppar på en dag så är det ju ett tecken på missbruk och mycket troligen skadar/saboterar kroppen.

 

[blueridge]

jag ser skilldnad på missbruk och beroende, beroendet tar vid där missbruket slutar. att gå och längta efter saker när man vet att man kan ta/göra det är ju ingen match mot för när man har bestämmt sig. det är då kampen börjar.
eller det "religiösa" har nästan inget med gud eller sånt att göra, kanske fel ord att använda, utan genom gemenskapen i gruppen som man går i.
väljer att inte nämna denna gruppvid namn så det får stå öppet.


nu när jag läste igenom det lät det väldigt krångligt. men ja vet inte riktigt hur jag ska förklara det

Det viktiga är inte om du lyckas formulera en klockren definition i en diskussionstråd på ett mc-forum. Jag tänker inte säja hur du skall se på det heller. Då blir det en "kom hönan eller ägget först"-diskussion, och det har du säkert ingen nytta av.

Har du klart för dej vad du "kan" och "inte kan" gör, så håll dej till det. Om du tvekar ska du högst troligen låta bli. Att ha meningsfulla saker att göra, med personlig respons från de inblandade, hindrar dej ju från att sitta och drömma om skit som du vet bryter ner dej.

Skulle tro att bonny bäst kan definiera vad det är för mekanismer som styr oss när det gäller såna här hjärnspöken som lurar oss till skit.

 

[Apriliabruttan]

Jag anser att ett beroende inte är en sjukdom!!

visst kan man anse att alkoholister har ett "sjukt" beetende,
men att klassa det som en SJUKDOM tycker jag inte är rätt benämning.

som alkholist så kan man väl säga att man man på något konstigt sätt har "förlorat kontrollen över sitt liv" och inte kan avgöra vad som är bäst,
och när det går för långt eller har tagit över helt, man kan på så sätt inte begränsa sitt drickande, det kan då anses vara ett sk. "sjukt" beetende.
Men att kalla de sjukdom, det hänger inte riktigt ihop, finns liksom inget samband eller likhet me att inte kunna kontrollera sitt drickande och tex då ha cancer = som är en RIKTIG sjukdom.
sen kan man ju även kanske på ett sätt se de som en sjukdom,
tex. om man jämnför alkholism och diabetes som är en sjukdom.
det är lite självförvållat på något vis.
jag vet inte riktigt, men lite i dom banorna tänker jag! =)
förvirrande märkte jag

 

[Kuritas]

Ett skadligt beteende som man inte själv kan styra över kan väl lekmannamässigt kallas för mental sjukdom?

Så varför skulle inte t.ex. nikotinberoende då vara en sjukdom?

För övrigt vill jag döda den här IQ-glorifieringen som förekommit i tråden; högintelligenta röker i nästan samma utsträckning som resten av befolkningen.

 

[Agile]

För övrigt vill jag döda den här IQ-glorifieringen som förekommit i tråden; högintelligenta röker i nästan samma utsträckning som resten av befolkningen.

Du röker va ! Badam dish


IQ-frågan ska styras om till en kulturfråga i det läget, helt rätt. Backa några decennier så rökte varenda stekare cigarr som aldirg förr. iofs visste man väl inte att det var farligt då, men iaf .. (Fan)

Det är snarare en effekt av den västerländska hälsotrenden. det är "smutsigt" att röka och de som bryr är oftare de "högre upp i samhällsstegen" vilket rätt ofta går hand i hand med ett större intellekt.

 

[Kuritas]

Du röker va ! Badam dish

He he! Jag röker faktiskt inte! Tolka det hur du vill...

 

[Werzion]

njaoo, okej, men vilka personer är det som i 10-16 års ålder VÄLJER att blossa giftpinnar (eller snusa)!? jo, dom som är tröga nog att skylla/falla för "grupptrycket" och därmed ignorera deras föräldras, skolans och samhällets överväldigande information om hur farligt och onödigt det är att röka!?
(hög) IQ eller inte, det är inte smart att börja röka, det tyder enligt mig bara på svag personlighet (även om majoriteten av människor är extra förvirrade och sårbara under puberteten)

sen om dom små fjortisarna blir stjärnforskare, partiledare för socialdemokraterna eller sophämtare senare i livet är ju en annan femma.

(exakt, Hund, förr i tiden fanns det inte någon forskning eller allmänt vett om hur farligt det är med cigaretter, men jag tror inte jag skulle röka på den tiden heller, dom pengarna kan man ju spendera på helt klart roligare saker.)

(jisses, kände mig verkligen som en surkärring när jag skrev allt det där haha)

 

[Adde83]

Missbruk har inget med dålig/fattig uppväxt eller låg IQ att göra tror jag, ena av mina bröder är en tung narkoman även fast våran uppväxt inte kunde vart bättre (Båda föräldrar i princip nykterister) samt att de är långt ifrån fattiga tvärtom.
Han va bland de duktigaste i skolan och snällare människa får man leta efter innan det gick åt helvete förn.
Hela hans personlighet förändrades på väldigt kort tid, från gulli pojke till "skita i allt attityd"

Tror det är många faktorer som styr om man blir en narkoman, Gener,umgängeskrets,attityd o.s.v. sen vilka intressen man har. Finns dä bara knark i huvet då gåre inte sluta.

Så försök att bryta beroendet så fort som möjligt grömpa för det blir inte lättare ju längre tiden går det finns inga lyckliga knarkare...

 

[Agile]

njaoo, okej, men vilka personer är det som i 10-16 års ålder VÄLJER att blossa giftpinnar (eller snusa)!? jo, dom som är tröga nog att skylla/falla för "grupptrycket"....

(exakt, Hund, förr i tiden fanns det inte någon forskning eller allmänt vett om hur farligt det är med cigaretter, men jag tror inte jag skulle röka på den tiden heller, dom pengarna kan man ju spendera på helt klart roligare saker.)

Det enda problemet här är att du har fel.. Att säga att du inte skulle ha rökt då för att "det finns roligare saker att lägga pengarna på" är bara hållbart om du aldrig äter något för att det är gott, inte dricker annat än vatten och framförallt kan du ju inte åka hoj, DET är farligt ska jag säga dig!

Tonåringar triggas därtill snarare av det förbjudna, farliga och okända.. det kallas nyfikenhet och utan den hade världen stått still!

Visst faller många för grupptrycket och håller det som incitament. Jag rökte en del då, men i smyg.. Inte i skolan (jag var fan atlet-kille) och inte inför polarna. Så var det länge!

Jag röker än, om än mkt mindre. Dock röker jag inte på jobbet, och skulle inte tänka tanken på att göra det så att en kund såg/kände/märkte det. DET däremot är en kulturfråga, inget annat.

 

[Mitra]

Jag vet att det är klassat som en sjukdom, tyvärr så använder många just det som ett skäl till att de inte kan sluta. Det är en sjukdom jag är sjuk så jag kan inte hjälpa att jag dricker, knarkar m.m

 

[lasse kongo]

tillägg:

Man VÄLJER inte en sjukdom.
När man väljer och tillåter sig själv förkasta delar eller hela sitt liv p.g.a någon enskild sak så har man inte "fått en sjukdom", man har valt att förkasta sitt liv.

håller med

 

[Bus-Bo]

tillägg:

Man VÄLJER inte en sjukdom.
När man väljer och tillåter sig själv förkasta delar eller hela sitt liv p.g.a någon enskild sak så har man inte "fått en sjukdom", man har valt att förkasta sitt liv.

Det är ett bra argument, men jag tycker det faller lite så som att det finns en del riktiga sjukdomar som man indirekt väljer. (HIV/AIDS, lungcancer, olika hjärnskador till föjd av missbruk mfl)

Enkla svar.. Straffskatta cigg (redan gjort), straffskatta ohälsosam mat (helst i överkant för att subventionera bra alternativ (jag har aldrig sagt nåt så sossigt i hela mitt liv)), GR betalar per definition försäkring för sig genom alla oss andra mini:GRs (inför frivillig GPS för de som kör lugnt (får se hur många som vill ha det?))

Alkisen är den svåra.. Svårt att börja sätta en progressiv skatt i paritet till drucken mängd etc.. Hmmm

Med det argumentet bör straffskatten på tobak utgå från hur mycket man förbrukar under en viss tidsperiod. Bara för att du själv dricker alkohol ska du inte försöka slingra dig undan dina egna straff

Beror helt på vad för beroende vi pratar om.

Drogberoende skulle jag nästan vilja säga blir en sjukdom eftersom drogerna på kemisk väg gör kroppen beroende av droger, utan droger mår knarkaren dåligt och man kan tom dö om man slutar abrubt efter ett långt missbruk (beroende på drog såklart)

Men när det gäller spelberoende... inte en chans eftersom det inte påverkar kroppen, det gäller helt enkelt att inte ta vägen förbi travbanan eller spelhallen och inte logga in på pokerstars efter jobbet !

Spelberoende triggar väl samma belöningssystem som många andra beroenden och är väl minst lika svårt att bli av med, därav klassningen som beroende

Jag röstade nej pga att jag tycker så här. Ett beroende kan man ta sig ur om man vill vissa behöver hjälp andra inte men man måste ha viljan. En krashad rygg ex kan du inte fixa hur mycket du än vill.

En förkylning kan man också ta sig ur, vissa behöver hjälp andra inte

 

[blueridge]

det är "smutsigt" att röka och de som bryr är oftare de "högre upp i samhällsstegen" vilket rätt ofta går hand i hand med ett större intellekt.

Är det tecken på ett intellekt modell större att i samma mening utelämna stor bokstav, "sig" efter bryr, kommatecken efter samhällsstegen" samt skriva i istället för på samhällsstegen?

Werzion borde ha sig en känga för meningen; "
jo, dom som är tröga nog att skylla/falla för "grupptrycket" och därmed ignorera deras föräldras......

Håhåjaja.....

 

[Werzion]

Det är ett bra argument, men jag tycker det faller lite så som att det finns en del riktiga sjukdomar som man indirekt väljer. (HIV/AIDS, lungcancer, olika hjärnskador till föjd av missbruk mfl)

Återigen, du VÄLJER inte att få HIV/Aids, lungcancer m.m.
Men (i princip) ingen i det svenska samhället/västvärlden kan ha missat alla varningar och risker det finns med att ha sex, röka cigaretter, köra mc m.m.

sen säger jag inte att man måste vara korkad, bara "mindre smart" (missförstå mig rätt) - t.ex. att man har sex utan skydd och/eller litar på fel person - du har inte valt att få HIV/Aids, men du drabbas ändå, otur och misstag kommer ingen ifrån, men det förändrar inte att ett beroende eller missbruk inte är en sjukdom.

Blueridge: känga på du bara, jag tål det
(sen är jag inte ovänner eller hatar folk som röker, men jag håller inte tyst om att jag anser att dom varit svaga och korkade i sin ungdom när dom började röka, nyfikna eller inte (jag har själv blossat en 10-15 cigaretter i mitt liv samt några cigarrer, men jag ser till att jag inte blir beroende av skiten), framförallt under värnplikten för då fick man (längre) rast haha)




Se bara på Mia Törnblom som (perfekt) exempel, för en massa år sedan så var hon knarkare, spenderat tid i fängelse samt bodde på gatan - sen insåg hon vad självkänsla va, och att hon var värd mer av livet än vad hon fick ut av det, och se var hon är nu!?

har hon hittat något botemedel mot en sjukdom? kan alla knarkare ta detta piller?
NEJ! men om dom tar och tänker rakt, fattar BRA beslut så kan dom ta sig ur skiten.
men det är något man knappast lär göra om man slänger över ansvaret från sig själv och stämplar sig som ett OFFER FÖR EN SJUKDOM!

(anledning till varför jag så mer än gärna skriver om detta är för att jag själv har varit bland människor som sätter stämpeln OFFER på sig själva och aldrig gör något åt problemen, sedan några år tillbaka har jag insett att det hjälper inte ett jävla piss, utan vad varje individ behöver, och hela världen, är HANDLINGAR mot en bättre värld/personligt värde.

SJÄLVKÄNSLA!

(är lite snäll och googlar upp lite info om Mia åt er hehe)
http://www.personligutveckling.se/i2.php?page=sjalvkansla
http://www.salongk.se/article.aspx?articleID=821&categID=159

 

[Bus-Bo]

Återigen, du VÄLJER inte att få HIV/Aids, lungcancer m.m.
Men (i princip) ingen i det svenska samhället/västvärlden kan ha missat alla varningar och risker det finns med att ha sex, röka cigaretter, köra mc m.m.

Här säger du först att man inte väljer, men sedan så säger du indirekt att man gör det iaf. Om man nu vet att oskyddat sex med främmande människor kan leda till könssjukdomar då har man tillika valt att utsätta sig för risken och kan då med ditt argument inte anses vara sjuk. Catch my drift?

Mia Törnblom hittat något botemedel mot en sjukdom? kan alla knarkare ta detta piller?

Ett botemedel är inte alltid ett kemisk preparat som man stoppar i sig utan det kan vara många andra saker. Svaret är att Ja, hon har hittat en väg ut(dvs botemedel) och Nej, alla kan inte tillämpa detta. Precis som med vanlig medicin så finns det folk som inte svarar på behandlingar och fortsätter vara sjuka trots att de har fått samma hjälp som de som blivit friska.

(anledning till varför jag så mer än gärna skriver om detta är för att jag själv har varit bland människor som sätter stämpeln OFFER på sig själva och aldrig gör något åt problemen, sedan några år tillbaka har jag insett att det hjälper inte ett jävla piss, utan vad varje individ behöver, och hela världen, är HANDLINGAR mot en bättre värld/personligt värde.

SJÄLVKÄNSLA!

Här är jag inte beredd att hålla med dig då jag har personer i min närhet som har varit missbrukare, som själva har sett sig som sjuka (offer som du har valt att kalla det) och som har, trots sitt då i dina ögon handlingsförlamade tillstånd pga sjukdom, vidtagit åtgärder och kommit ur sitt beroende. De refererar fortfarande till beroendet som en sjukdom.

 

[Gixxlito]

Är det tecken på ett intellekt modell större att i samma mening utelämna stor bokstav, "sig" efter bryr, kommatecken efter samhällsstegen" samt skriva i istället för på samhällsstegen?

Werzion borde ha sig en känga för meningen; "
jo, dom som är tröga nog att skylla/falla för "grupptrycket" och därmed ignorera deras föräldras......

Håhåjaja.....

Jadu Blueridge, håller på din linje, verkar vara en del yngre förmågor utan större livserfarenhet med i diskussionen.
Men ett par smällar i livet, som dom inte kan påverka, förändrar nog deras livssyn också, tror du inte?

 

[Kuritas]

NEJ! men om dom tar och tänker rakt, fattar BRA beslut så kan dom ta sig ur skiten.

Om vi utgår ifrån att inte alla knarkare kan vara duktiga och tänka rakt så måste det väl ändå vara bättre att försöka behandla dem i väntan på att de skall lösa alla sina problem själva? Färre knarkare måste ju på något sätt ses som positivt för alla utom knarkhandlarna.

Men det är klart, om beroendet inte är en sjukdom så finns det ju inget att behandla. Då får vi hoppas att alla knarkare börjar tänka rakt snart.