Jag hade gärna haft lösningen på varför en mängd individer ger upp eget tänkande och blir en massa av okritiska följare. Varför är vi sådana?
Ett försök till mer utvecklande (dvs jättelångt) svar på på just detta är väl att det är så människor fungerar. Vi har alltid varit beroende av "flocken" för vår överlevnad. Därför anpassar man sig till det som är accepterat inom sin grupp eller så stöts man bort.
Sen har ju samhällen utvecklats genom att det funnits kritiskt tänkande som kommit med andra förklaringsmodeller, men de har sannerligen inte haft det lätt genom historien. Egentligen är det ett under att vetenskapen kunnat utvecklas som den gjort, något som antagligen till stor del kan förklaras med framväxten av samhällsinstitutioner, demokratiska samhällen osv. som gjorde att tillit och trygghet kunde skapas på betydligt bredare nivå än enbart inom den egna lokala gruppen och att man genom yttrandefrihet och tekniska möjligheter kunde sprida idéer.
Internet och i synnerhet sociala medier har på många sätt ändrat hela den här dynamiken. De som förr hade setts som allt för oliktänkande och extrema och som tidigare antingen anpassade sig till eller stöttes ut ur sin grupp kan nu finna nya tillhörigheter bland människor över hela världen som tycker som dem. Detta kan vara både positivt och negativt och det har skapat helt otroliga möjligheter som vi aldrig haft förut. Men det är framför allt en väldigt stor förändring av människans sociala miljö som skett på bara några år, medan våra hjärnor och våra djupt rotade sociala beteenden är resultatet av hundratusentals eller till och med miljontals år av evolution. Vi befinner oss i en ny miljö, vars like vi aldrig befunnit oss i tidigare.
Vad som har rätt stor betydelse är att dynamiken kring allt detta inte enbart kan liknas vid fria individer som agerar rationellt på en marknad, till synes slumpartat, utan där det samtidigt aldrig funnits så stora möjligheter att påverka människors åsikter och beteenden på befolkningsnivå globalt. Mycket av detta sker naturligtvis inte av någon illvilja, utan mer som en konsekvens av sociala mediers affärsmodeller som skapar incitament till att utnyttja kunskap om hur man påverkar människors beteenden, vilket ger den oförutsedda och olyckliga bieffekten att det leder just till att "en mängd individer ger upp eget tänkande och blir en massa av okritiska följare" liksom att det förstärker konflikter, ökar polarisering och minskar empati med och förståelse för oliktänkande.
I denna nya sociala miljö och dynamik ser vi sedan ett antal fenomen uppstå. Vi har olika aktörer (såväl stater som andra) som utnyttjar situationen för att bedriva påverkan för egen vinnings skull. Vi ser hur människor förlorar tilliten till politiker och samhällsinstitutioner. Vi ser politiker och representanter för samhällsinstitutioner som både upplever att de förlorar kontrollen och att fundamenten för vårt demokratiska samhälle börjar knaka i fogarna. När de sedan försöker agera, vilket mycket väl kan ske utifrån en genuin tro att de försvarar det demokratiska samhället, men att de gör det utifrån den logik som rådde före Internet, leder det bara till ytterligare polarisering och förlust av tillit. Sedan växelverkar dessa faktorer i en negativ* självförstärkande feedbackloop (givetvis rejält förenklat).
* EDIT: Egentligen kallas det en positiv feedbackloop när effekten är självförstärkande snarare än dämpande som i en negativ feedbackloop, men i det här fallet avses med negativ att effekten är icke önskvärd. Äh, nu blev de nörderi, ni fattar...
Det är därför jag tycker att den mest intressanta frågan inte är vem som har rätt eller fel i allt detta utan vad effekten av människors sammanlagda beteenden blir under dessa förutsättningar, sett till hur människan funkar. Vilka faktorer som förstärker respektive dämpar de goda och dåliga effekterna, sett till vad de flesta är överens om är ett gott samhälle som man vill leva i.
Jag är rätt övertygad om att vetenskap, upplysningsideal och rationellt tänkande inte står tillräckligt starka på egna ben. De kan bara existera och utvecklas när det finns tillräcklig tillit mellan människor och till samhället och där det går att lösa frågor genom diskussion. Där inte bara den som har rätt får rätt utan också accepterar när denne har fel. Tyvärr går utvecklingen i motsatt riktning. Det är därför jag tror att den kanske största och viktigaste frågan för vår tid är hur vi skapar denna tillit mellan människor på samhällsnivå, när det inte längre är de klassiska samhällsinstitutionerna (skapade i en tid när centralmakter hade ett informationsmonopol) som kan skapa förutsättningar för detta.