Ja, men han stod ju som auktoritet och uttalade killgisningar/lögner med ett förtroendegivande lugn som större delen av svenska folket svalde.
Såklart blir det han som först förlorar fötroende, därefter hans närmaste arbetsgivare och till sist staten när det fortsatt länge nog.
Det var väl ungefär samma i USA men andra personer och från deras myndigheter.
Det som gör frågan en aning komplicerad är att det dessutom finns rätt olika grunder för den där misstron, ibland till och med som talar emot varandra.
Vad gäller Tegnell handlade det väl mycket om hur han kommunicerade med sina "killgissningar", som du uttryckte det, vilket retade många och kan kritiseras utifrån aspekter som ledarskap, kommunikation m.m.
Därutöver har vi frågan om olika strategier i pandemihanteringen där USA:s och Sveriges strategier tidvis närmast kan betraktas som motpoler. Jag har sedan denna tråds begynnelse uppfattat att du varit en förespråkare för betydligt hårdare restriktioner. Detta har jag hållit med om specifikt när det gäller det initiala skedet för att köpa sig tid.
När detta skede var passerat så blev det ändå en stor skillnad mellan USA:s och många andra länders strategi (hårda nedstängningar) jämfört med Sveriges "platta till kurvan och skydda de äldre". De hårda nedstängningarna i ledde till en enorm misstro mot myndigheterna i USA och i den debatten lyfts nu ofta Sverige upp som det goda exemplet (inte den initiala handlingsoförmågan, utan den långsiktiga strategin).
Därutöver har vi vaccinfrågan som också blev infekterad (ursäkta uttrycket), men på lite olika grund i olika länder och där det i synnerhet i USA verkar helt omöjligt att ha en nyanserad diskussion om frågan.
Så det finns ett antal olika frågor som har delvis olika grund som gör diskussionen komplicerad. Detta och andra aktuella "förtroendefrågor" verkar dock ha lett till att det hos rätt många (uppfatta nu inte detta som riktat mot dig) utvecklats en rätt kraftig bekräftelsebias, där den allmänna misstron blivit så stark att man tenderar att se just sådant som bekräftar ens egna misstro, men missar sådant som talar emot eller nyanserar. Detta förstärks ytterligare av hur sociala medier fungerar.