Vettefasen vad det är som är så ballt med den?
Men onekligen riktigt mycket hoj för pengarna om inte det exemplaret dras med några allvarliga hemligheter.
Det som är riktigt ball är satsningen som Yamaha gjorde, initierad av Yamaha Frankrike - Sonauto, så klart.
Man visste inte riktigt vart den nya flugan "Super Motard" skulle ta vägen riktigt - så varför inte försöka knuffa utvecklingen åt ett eget håll...?
Titta på TDR 125, TDR 250 och TDM 850 - dom ingår i en designmässigt sammanhållen grupp, även om det finns stora tekniska skillnader.
Hojarna sålde bra, speciellt i Frankrike - men inte så bra att det blev någon egentlig fortsättning. Ingen annan tillverkare vågade haka på.
Konceptet blev den inte tidigare siktade tulipanarosen: sportig men med upprätt sittställning, offroad-utstrålning men asfaltskompetent.
Jag såg hojen som en slags urban trappracer - en utveckling av den klassiska väskryckarhojen.
I like.
Det man kanske inte gillar är regelbundna renoveringar av förgasarna pga flatslider, aningens klonkig låda eftersom den fått lite högt ingångsvarv. Yamahas styren av dessa årgångar kan ha en knasig knäck och den kombinerade känslan av glosögdhet/vindögdhet som strålkastarna ger ur vissa vinklar är lite osexigt.
Ändå - en ball hoj. Jag vill ha en.