Sålt 6(!) hojar och har ändå några kvar? Det är inte möjligen du som sitter på landets alla Yamaha SR250..?
Fler kvar än vad som är sålt hittills.
Jag kallar mig för en deliberative hoarder.
Det brukar bli så här med några års mellanrum: jag köper och köper och köper tills jag inte får plats med fler.
Då kommer insikten att jag måste sälja - och då skall det gå fort.
...innan jag ändrar mig.
Det som går iväg först är sådant jag inte vill ha. Sedan kommer sådant som går att sälja.
Det som blir kvar är antingen sådant jag verkligen inte vill sälja. Ja, och sådant som ingen annan vill ha.
Det leder till en ganska intressant anrikning inne i gruvgångarna där hojarna står. Värdelöst junk sammanflätat med verkliga liebhabers.
Allting har ett värde, såklart - men många av hojarna har ett värde bara för mig.
Och så skall det vara. Det är kärleken till motorcykeln som är drivkraften.
Startskottet den här gången var att jag inte fick plats med MC-liften jag köpte.
Att flytta ut hojar till en annan gruvgång gick inte fö det var fullt där med.
Jag funderade länge på att bygga en entresol och langa upp de verkliga langtidsprojekten på - men jag insåg att det byggde på ett sluttande plan.
Nu går grejer iväg som jag bestämt mig för att någongång äga - men som inte var så kul som jag trodde. Även sidofångster som ingen velat haft följer med - hojar som var så billiga att det inte spelade någon roll eller bara för att det fanns plats i släpet.
Jag säljer, får plats och brännvin på köpet.
Winn - vin-situation.
Garantin på liften har visserligen gått ut medans den stått i sin trähäck, lutad mot en vägg. Men det gör inte så mycket. Hojarna jag har sin garantitid bakom sig med decennier, och dom går fint.