Du verkar ta detta på allvar. Hur motarbetar du andras avkomma? Det är ju det logiska nästa steget. Björnar visar ju handlingskraft och mod genom att döda alla ungar de kommer över. Du som är ett praktexemplar för människan ska väl inte vara sämre?
Vi styrs väldigt mycket av nedärvda drifter från djurvärlden. Hormoner och annat bestämmer i princip allt vi gör och allt går ut på att hålla sig vid liv och ge sina gener största möjliga chans att leva vidare. Sen har vi människor ett abstrakt tänkande som förvisso kan dämpa drifterna lite men i grund och botten är det de som styr.
En hona går gravid(nio mån för människor) och måste därför vara ytterst selektiv med vem hon kopulerar med för att ge sin avkomma bästa förutsättningar. Hon har liksom inte så många chanser. En hane måste se till att sprida säden i så många honor som möjligt för att öka chansen att just hans säd blr avkommor.
Därför är det förstås naturligt för en man att vilja ha många sexpartners. Ju mer alfa desto fler kvinnor. Det tyder på starka gener. För honor tyder det däremot på starka gener att kunna vara selektiv och bara vilja para sig med ett fåtal praktexemplar till hanar för att ge sina gener bra chans. Allt annat är onaturligt och kan snarast förklaras av psykiska problem eller dåliga gener.
Det känns ju mycket bättre att spänna på en tjej som man vet ratar de flesta än någon som är med alla. Det ideala även för oss hanar är ju förstås att bara para oss med starka, selektiva honor.
Synd att Dunderhonung har bytt hobby. Hade varit kul med en sexologs åsikter på denna teori.