Varför kör jag Ducati
Jag har följt denna tråd med stort intresse från start. Den annars så sansade Sandstream har inte varit sig lik i denna tråd.
Men men, jag skall försöka förklara varför jag kör Ducati. Inte så mycket ironi och smutskastning och det blev en aning långt, men hoppas att det ryms här ändå.
Jag har sedan början på 80 talet varit en motorcykelnörd och för mig har det endast varit japanska motorcyklar som varit intressant.
När jag sent omsider tog körkort så skaffade jag mig en Katana. Fantastisk motorcykel som jag köpte med hjärtat. Hojen efter det blev en R1. Samma sak där, köpte med hjärtat. Tredje hojen köptes inte med hjärtat utan där fick plånboken bestämma, det blev en äldre CBR 600. Inte lika roligt som dom andra. Men nu kände jag att jag ville utöka mina referensramar till något annat än en japanare med rakfyra.
Jag har alltid suktat efter Ducatis hypermodeller främst av följande anledningar. Utseendet, motorn, ljudet samt att den är så fantastiskt rolig att köra på kurvvägar med.
I somras dök ett lämpligt objekt upp och jag slog till. Jag köpte med hjärtat och jag är mycket nöjd med köpet såhär långt.
Inköpspriset var humant, stora 2000 milaservicen inklusive remmar, filter, oljor och ventiljustering var iofs inte jättebillig (ca 6000 kronor) men ok, att köra den är en totalupplevelse med mycket pulver i motorn, mycket bra väghållning, och som sagt ljudet. Dessutom är den vacker som attan.
Ducatiklubben kändes självklar att gå med i med bl a ett vettigt forum, bankörningar och bullerfond.
Men som nybliven ägare till en italiensk hoj så kan jag inte låta bli att slås av vi och dom mentaliteten bland oss hojåkare. Blir lite mycket ibland av den varan. Lite trist faktiskt.
Denna tråd har harit en riktig berg och dalbana med roliga inlägg från bl a nogger och Triggerhappy samt lite tristare inlägg utan den där glimten i ögat från andra.
Och angående tröjfrågan som tråden inleddes med. Det är väl upp till var och en. Vi är väl individer med egen fri vilja, jiises
.
Hoppas att vi syns på vägarna nästa år
.
Mina 20 lire (sorry, kunde inte låta bli
)