Första kraschen låter som om framänden gav sig då. Antingen var där spill just där du körde, eller så begärde du mer än vad framhjulet klarade av.
Hur kändes axlarna/överarmarna precis innan? Om du minns.
Andra kraschen har jag lyckats med själv en gång... För att jag satt och tittade på en helikopter som flög över i en kurva.
Blev iofs inte en krasch då, men det var jävligt mjuk mark i dikeskanten.
Men det är bättre att krascha på bana än gata iaf, så om du får mer känsla för hojen är det ju ändå positivt, om än lite dyrare än önskvärt.