Problemet med dagens "feminism" är att begreppet inte innebär samma sak längre. Hamnade i en riktigt hård (men rolig) diskussion på en fest med en brud som basunerade ut det ena och det andra om feminism. Varvid jag påstod att dagens feminism är en ny form av extrimism, där man inte lyssnar på alla inblandade parter, vilket är alla i samhället; barn, vuxna, äldre, män, kvinnor osv.
Extrimismen ligger i till exempel med vad som hände med Nyamko Sabuni under hennes tid som jämställdhetsminister. Hon vart inbjuden till diverse feminist rörelser för att diskutera. När hon på ett utav dessa möten klargjorde att hon själv inte är feminist men står för jämnställdhet mellan könen så vart hon blockad från att komma på alla följande möten, vilket var ett 30 tal. Hon vart sedan smutskastad för att vara en kvinnohatare, endast för att hon sa att hon inte är femnist. Fler liknande exempel finns i horder.
När jag berättade detta för bruden på festen så sa hon; "Att du tycker att feminism är extrimism så är det som en kniv i mitt hjärta. Alla dessa år som jag kämpat för min och våran jämställdhet, och det här är tacken man får."
Jag frågade då lite försynt hur gammal hon är. Hon var 24 år.
Skratt paus....
Vänta lite här nu, 24 år, detta innebär alltså att hon kämpat något otroligt för kvinnors rättigheter sedan 1990. Fy fan vilken kamp, vadå 1990 hade väll inte ens kvinnor rösträtt, eller fick gå utanför hemmet?!
Här ligger hela problemet med dagens feminism; "VI HAR KÄMPAT I 24 ÅR FÖR VÅRA RÄTTIGHETER!". Vilka rättigheter? Va fan är det ni har kämpat för?
Rövhattar.