Nånstans just nu, på ett forum på internet sitter någon och är förvånad över att folk inte bryr sig om just deras särintresse.
Folk skiter i det mesta faktiskt. Jag med. Vafan ska jag kunna nåt om bilar för, det finns ju redan eoner av folk som kan det, plus att jag kan köpa tjänster som fixar saker åt mig när den pajar.
Alltså människor har ju problem, att efter åratal av levnad i vuxen ålder, ta ett kliv framåt när de gått genom en dörr, eller nått toppen av en rulltrappa. Som inte dragit nån enda slutsats av att ha blivit tacklade åtta gånger om dagen i ryggen. Vi kan ju börja där.
Släpp det bara, och njut av tacklingarna istället.
Jo, men när dom ovetande tar grus i händerna från sandlådan, och bär till sin bil dom fastnat med - men slänger sin börda gång på gång under fel hjulpar, då undrar man.
Jag uppfattar TS som att han trodde att MC-folk skulle vara snäppet mer intresserade än cagers - och det är dom nog. Det är väl därför man blir så paff när man träffar på någon bakom ett styre som verkar lite... ... bakom.
Du är säker på att det inte var en boxeretta eller V-etta då????? Det kan ju vara lite svårt att se skillnad just på ettorna!!!!
Radettorna är dom enda som har den tändföljden.
Ha ta ha - men skrattet kan fastna snabbt i halsen.
En flyktig bekant skulle absolut ha "världen största stomp" back in the days när Dr Big kom.
Vi andra vart lite konfunderade för han hade NOLL intresse av grusbus. ("Adventure" var ett helt okänt begrepp för 30 år sedan)
Och mycket riktigt - han använde denna hojen som sin förra: irra runt på stan och föra oväsen med.
Det där sista gick dock inte så bra. "Den låter inte som en riktig stomp. Farsan skall hjälpa mig att rensa ljuddämparen."
Ah! Den gode farsgubben. Det var därifrån den där fixeringen på "stomp" och och då speciellt det för oss lite larviga ordet "stomp" kom.
Killens farsa var bra mycket äldre än våra - typ nästan som en farfar. Han hade minsann kört stomp som ung, och det fanns inget bättre. See...?
Rätt vad det var så var DRen såld. Den var inget att ha - det var ingen "riktig stomp".
VAD?
Skulle inte Suzukis DR 750 S - SR41 för nördarna, vara världens största serieproducerade singel?
Vad menar du? Att det går två avgasrör ur toppen...?
Nä, det hade den ovetande ägaren på något vis lyckats förklara för den åldrige fadern - tur man slapp höra.
Den verkliga brytningen kom istället när man plockade loss tankhalvorna för att få bättre utrymme vid projektet att "rensa ljuddämparen".
Plötsligt hade pappan hittat ett ytterligare tändstift "på andra sidan", lömskt dold under ena tankhalvan.
Hojen var helt enkelt ingen "riktig stomp" längre, och pappan ville inte befatta sig med japanen.
Så - okunskap på två hjul är inget nytt fenomen.
Det har alltid funnits folk som lyckas dekonstruera hjulet, gång på gång.
Kanske har det allmänna teknikointresset gjort att dom är fler idag...?
Det är i så fall deras förlust.
För mig ligger en stor del av glädjen med att köra MC i att jag vet hur hur saker hänger ihop och fungerar.
NC 700 var tyvärr ingen jättekul hoj att köra, och grymt törstig under mig. 0.75 l/m med 14 liters tank är en katastrof i mina sammanhang.
Men,
produktionstekniken som ligger bakom hojen gör att jag kunde fördra ytterligare några mil:
Fram- och bakskiva är stansade ur samma ämne innan dom bearbetas vidare och passar liksom i varandra
Neat! Smart sätt att minimera spill och effektivisera produktionen.
Motorn vet en del att den grundas på en befintlig 4-cylindrig bilmotor. Men, när man får klart för sig att dom tar en färdig standardvev från hyllan, delar den i hälften, punkthettar upp den så den kan transformeras från 180* vevtappsförskjutning till 270* så bara älskar man den lilla suputen.
När man tankar för 8 gången samma dag har känslorna svalnat något - men då vevar man filmen i huvudet igen - den där dom i robot knäcker den rödglödgade vevaxeln lite förbi 270* och sedan tillbaks igen till korrekt position.
På så vis bänder Hondas ingenjörer bort de spänningar som uppstår när man transformerar en standard 4 cylindrig bilmotorvev till en bruksig radtvå med åtminstone aningens charm i gången.
Knäppt att bry sig så mycket? Troligen, men det gör i vart fall min körning roligare!
Att inte VETA vad man kör på skulle vara olidligt, för att parafrasera en just nu populär reklamtjosan.