Den där tycker jag är lite knepig, man får ju inga referenser att förhålla sig till, mer än bara själva konen, det är betydligt enklare med rondeller eller vanliga kurvor. Jag har tex lättare att köra fort på Sviestad eller Gelleråsen än på Anderstorp, just för att dom banorna är mindre/smalare. Fråga mig inte vad bokstavskombinationen för just den här finesser är bara
Haha, ja det är nog många saker som spelar roll men vi försöker ju lura oss själva att göra rätt istället för fel. Rätt i förhållande till hojkörning vilket ofta krockar med instinkten utvecklas under 200.000 års springande på savannen i 18 km/h.
Men en sak är lika, nämligen den att vi hamnar där vi tittar. Stenen vi ser 30 meter framför oss när vi springer hamnar under fotens trampdyna precis så att vi behåller balansen. Osv. På samma sätt träffar motorcykelns 2cm breda greppyta det lilla potthålet med exakthet, just för att vi tittade på gropen i vägen istället för vid sidan om. Utförsåkare känner igen detta.
Alltså: vi åker dit vi tittar.
Lutning är också på samma sätt som vid utförsåkning, vi törs luta när vi litar på greppet och är bekväma med den teknik som ger oss balans och hur vi finjusterar lutningen med gaskontroll, blick och med/motstyrning.
Att köra åttor i låg hastighet menar jag är ett bra sätt att våga titta sig över axeln och låta hojen svänga tvärt i låg fart, dvs liksom fösa med sig hojen med ytterknät. Då kommer man att luta och ett svagt gaspådrag gör att hojen reser sig ifall man lagt ned för mycket.
Övning ger färdighet, jag känner själv att jag borde öva mer på detta, särskilt med packning då hojen uppför sig helt annorlunda då.
r, med eller utan styrfart. 
