Rent allmänt har jag faktiskt ingenting emot fackförbund då dom behövs som en motpart för att upprätthålla lagar om arbetsrätt, arbetsmiljö osv. Har tom en gång i tiden jobbat lite fackligt på ett ställe jag jobbade förut, vart inte så populär när jag tyckte att dom skulle sluta upp med kommunistfasonerna och börja se individen istället 
När jag började där jag jobbar nu gick jag av gammal vana med i facket. Efter några år blev jag uppflyttad till tjänstemannanivå och var fortfarande med i samma fackförbund. Började efter ett tag bli lite less på hur de betedde sig, trots att folk har det jäkligt bra inom vårt företag skulle ändå allting gnällas på och allting var fel, tom grava personangrepp förekom mot en del chefer! Det hela rann över för mig då jag satt på ett "massmöte" där en av fackpamparna (som jobbar fackligt på heltid betalad av företaget) sitter och säger att alla j-vla tjänstemän bara sitter och slickar frimärken och inte drar in några pengar.
I det läget gick jag ur och det vart efter ett tag ett jäkla liv, dom var till personalchefen och påstod att någon (=jag) drev en kampanj mot facket på min arbetsplats. Det enda jag gjort var att förklara för de som frågade varför jag inte längre var med i facket. Förklarade till slut för klubbordföranden vad anledningen var och sen vart det lugnt!
Tycker att det går alldeles utmärkt att vara utan facket. Löneförhandlingen sköter jag själv och får minst lika stor höjning som dom. Dessutom har jag bra kontakt med chefen och går till han såfort jag är missnöjd med nåt, det har jag iofs alltid gjort även när jag var fackansluten.
Så jag tycker att om man kan tala för sig själv och inte är riktigt nöjd med sitt fackförbund ska man inte vara ansluten! Att dom håller på med påtryckningar och liknande är i det närmaste olagligt! Kan närmast liknande med när arbetsgivarna förföljde fackanslutna i början på 1900talet! Så fråga dom som jävlas om de har samma låga syn på "svartfötter" som arbetsgivare/staten hade då man sköt arbetare i "Ådalen -31"
När jag började där jag jobbar nu gick jag av gammal vana med i facket. Efter några år blev jag uppflyttad till tjänstemannanivå och var fortfarande med i samma fackförbund. Började efter ett tag bli lite less på hur de betedde sig, trots att folk har det jäkligt bra inom vårt företag skulle ändå allting gnällas på och allting var fel, tom grava personangrepp förekom mot en del chefer! Det hela rann över för mig då jag satt på ett "massmöte" där en av fackpamparna (som jobbar fackligt på heltid betalad av företaget) sitter och säger att alla j-vla tjänstemän bara sitter och slickar frimärken och inte drar in några pengar.
I det läget gick jag ur och det vart efter ett tag ett jäkla liv, dom var till personalchefen och påstod att någon (=jag) drev en kampanj mot facket på min arbetsplats. Det enda jag gjort var att förklara för de som frågade varför jag inte längre var med i facket. Förklarade till slut för klubbordföranden vad anledningen var och sen vart det lugnt!
Tycker att det går alldeles utmärkt att vara utan facket. Löneförhandlingen sköter jag själv och får minst lika stor höjning som dom. Dessutom har jag bra kontakt med chefen och går till han såfort jag är missnöjd med nåt, det har jag iofs alltid gjort även när jag var fackansluten.
Så jag tycker att om man kan tala för sig själv och inte är riktigt nöjd med sitt fackförbund ska man inte vara ansluten! Att dom håller på med påtryckningar och liknande är i det närmaste olagligt! Kan närmast liknande med när arbetsgivarna förföljde fackanslutna i början på 1900talet! Så fråga dom som jävlas om de har samma låga syn på "svartfötter" som arbetsgivare/staten hade då man sköt arbetare i "Ådalen -31"
