So far So good!
Hej Björn, till slut ger även jag mig till känna, en av dem som har följt din berättelse med stort nöje och fasa!!!! Liksom även min mor och far och farbror........ Jag hittade Road racers filmen på RFM, den lades upp för 4 månader sedan av "guzziken" under rubriken :
Irish.Road.Racing.The.Road.Races . Tack för underhållningen! Men jag undrar ju,? skulle inte du till doktorn för ngn vecka sedan? får man vara så privat att man frågar hur det gick?
Mvh Leif
Hej själv Leif! Kul att du tar dig tid att bidraga med ett inlägg och extra skôj när du dessutom lyckats engagera hela familjen i min rapportering...
Ursäkta mitt sena svar men veckodagarna ramlar iväg i en faslig fart och innan man vet ordet av är det helg igen. Sedan olyckan har jag tvingats överge skiftjobbet för att istället husera bakom ett skrivbord till dess att farbror doktorn väljer att lämna ifrån sig befälet över min vardag. Är det något jag saknar så är det just fridagarna mitt i veckan när man verkligen fick något väsentligt gjort, som att svara på frågor i den här tråden till exempel.
Du har helt rätt i att jag genomförde min sexmånaderskontroll av foten för ganska exakt en vecka sedan. Som jag tidigare beskrivit i tråden så är den kritiska punkten utvecklandet av nekros (vävnadsdöd) i de krossade skelettdelarna i fotleden. Detta är ett långsamt förlopp som kan ta upp till 2 år att fullborda, men om man klarar sig genom det första året så har man med stor sannolikhet (typ 95%) goda möjligheter att slippa drabbas av denna åkomma som i sig sägs framtvinga en steloperation av leden på sikt. Som jag också tror mig ha nämnt tidigare så fick jag berättat för mig av ortopeden på Isle of Man att jag löpte 60% risk att drabbas av nekros till följd av mina krosskador. I sann svensk anda så har läkarna här hemma var försiktigare med procentsiffror men så vitt jag lyckats läsa mellan raderna så verkar Mr. Hutchinson, min ortoped på Isle of Man, haft rätt bra koll på sina prognoser. Därför kommer jag att följas upp fram till ett år efter olyckan, d.v.s. till i slutet på augusti.
Vid min senaste kontroll, så här ett halvår efter kraschen, visade röntgenplåtarna glädjande nog ännu inga tecken på nekrossymtom i fotleden. Läkaren påpekade visserligen att faran inte på något sätt var över, men i min värld borde varje sådan här lyckad röntgen var tredje månad ändå successivt förskjuta oddsen till min favör. Skelettets läkningsprocess är svårt att påverka med sjukgymnastik men beträffande det jag själv kan styra över, styrka och rörlighet i leden, så hade jag också gått framåt sedan senast. Jag saknar nu t.ex. enbart ca. 25 procents rörlighet i fotleden men för att inte processen ska gå bakåt så är jag ålagd att fortsätta med mina övningar året ut. Min förhoppning om att få klartecken för löpning kom på skam och jag kommer att få leva med restriktioner om att inte utsätta foten för stötar, slag och vridningar till åtminstone nästa återbesök i slutet på maj.
På det hela taget så kan väl beskeden jag fick summeras med frasen "So far So good"!
Ojojoj, "Sveriges svar på Joey Dunlop" är ju ett uttalande som ställer krav!!! Jag har inte sett hela "Road Racers" men om Joey var som de övriga jag såg där i början (har bara sett 10 minuter) så finns vissa kriterier att uppfylla:
- FETA sideburns. Sorry!
- Cig i mungipan. Sorry!
- Prata så ingen förstår! Sorry
- Snacka lite och låta resultaten tala! Nope!
- Gilla ladsvägsbanor. Hmmmm, sådär...
- Köra Transit med barn drällande runt överallt. Nix.
- Älska racing över allt annat. CHECK!!!!
En av sju funkade på mig! Mozz är nog en tveksam Joey Dunlop. Jag är nog mer som Kurtis Roberts som verkar vara en kul kille med få resultat!
Vi höres/syns Björn
#22 Mozz
Haha... din helhjärtade passion för racing och din bombrepa på Oskarsdalsgatan måste ändå väl ta dig bra nära ikonerna i filmen...
Speciellt som jag fått känslan av att det bara är din stora blygsamhet som hindrar dig från att införskaffa Transit och börja odla sideburns...
Vad menar du förresten med att slarva med att göra läxan genom att enbart se de första 10 minuterna på The Road Racers. Som lärare borde du väl veta bättre.
För er som inte är bekanta med Mossberg, forumets meste racerapportör, sedan tidigare så måste jag bara få rekommendera alla hans alster som samtliga undantagslöst är synnerligen väl värda att ta del av. Mozz är en lagom tjock man i sina bästa år (något han inte drar sig för att lyfta fram i både ord och bild
) som skildrar sina racingeskapader med en stor portion värme, humor och inte minst ödmjukhet (förutsatt att läsaren är bevandrad i ironins sköna konst förstås
). Få har kort sagt ett lika stort racinghjärta som Mozz!
När jag exempelvis efter hemkomsten från IoM fick ögonen på hans racerapport från Ejes kurva på Gälleråsen, kunde jag inte undgå att fråga mig själv varför jag ägnat ett år av förberedelser och alla mina besparingar åt att söka eggelsen på The Mountain Course. För sent upptäckte jag att jag kunde ha nöjt mig med att stanna hemma i Sverige och köra fram och tillbaka genom Ejes för att uppleva den ultimata utmaningen för man och maskin. Närvarokänslan är total när Mozz beskriver hur han matar i växlarna upp mot Ejes och genom en och annan omsorgsfullt medveten felstavning lyckas han dessutom skickligt förmedla hur adrenalinet fortfarande forsar genom fingerspetsarna när han sedan slår sig ner för dela upplevelsen med sina läsare.
Världsklass helt enkelt!
Läs själva:
http://www.sporthoj.com/forum/showthread.php?256520-TJOHO!-Jag-körde-om!!!-En-studie-i-rädsla
På återhörande!
/Björn