Ja jag minns en kille med nytt kort som körde 250-Ninja odubbat på snöig vinterväg här på forumet
När jag var 18-20 körde jag året om. Endurohoj eller offroad-hoj på vintern. Till skola och kompisar och annat. Idag uppskattar jag en varm buss till såna resor. Vill att det ska vara kvalité när jag plockar ut hojen. Inget tråkkörande till jobbet etc.
Det är ju också skillnad på om man är vanlig hojkonsument med ny köpehoj. För många sådana så är ju körningen det enda positiva i mc-intresset. För mig kan tex underhåll vara roligt, ett utlopp för mitt tekniska sinne. För en hojkonsument är underhåll på minusposten: verkstadsräkning och inget köra på en vecka.
Alla är olika. Yabbas inlägg #18 är kortfattat och klokt tycker jag.
Haha, jag minns också den token.
Den 250-ninjan hade dessutom riktigt fina, stenhårda gummi som gick på tvären när det var lite kyligt ute och fuktig asfalt.
På vintern har jag inget emot att muppa runt med en offroadhoj, i mån av förmåga, men då är det ju ingen transport, utan snarare ute och leva djävulen. Till transporterna blir det bilen.
Misstänker att många som du kallar hojkonsumenter är så vana vid bil att det där med mek öht inte finns på kartan, för att det är trångt, skitigt och jävligt och allt är fastrostat så man skaver knogarna och får rostflagor i ögonen och annat spännande. Jag avskyr att meka bil pga att det är så jävla avigt att göra allt på dem, iaf nyare bilar. Inte ens byta lampjäveln är smidigt.
Hoj däremot är ju riktigt terapeutiskt, och även om man skulle kunna tro att det är trängre, jävligare och bökigare så är oftast hojmek mycket lättare och smidigare än på bil.
Så, förväntar man sig samma kamp med att meka hoj som med att meka pendlarbilen så förstår jag att man skickar det till verkstan.
Ja, Yabba är ju både vettig och seriös i sitt inlägg.
