Vem klagar på tshirts med bandtryck från marknader?!
Nä, men skämt åsido. Det finns praktexempel överallt.
Ta exempelvis storstan, alltså de flesta ställen som har tre eller färre siffror i riktnumret. Där finns det både "lantisar", såsom somliga av er väljer att kalla oss/dem, det finns halvmediokert klädda personer, det finns dem som inte syns ett jota för de har precis samma kläder som alla andra, och så finns det dem som verkar ha varit på Spy Bar (eller valfritt fjolligt inneställe) och stulit kläder från däckade toalettbesökare.
Sen har vi halvstora "städer", köpingar och stora byar och annat. Där trubbas det av lite i "toppen" av det hela, alltså att det inte finns så mycket sliskar, men det finns allt en del stekare där med.
Därefter har vi då Färila, den by som ligger 5 km från min boplats. Vi har två bensinmackar, en mataffär, en grundskola och ett apotek. Eftersom medelåldern på invånare här är strax över medelmortaliteten hos ett ganska hyfsat land (ca 2 sekel) så klär sig alla som de behagar. Det finns ju de där foppatofflorna här också, men här är ju hela anledningen att folk har dem att de är SKÖNA.
Samt att folk är för lata för att byta pjuck hemma efter jobbet.
Jag vill erkänna att vissa svenssonmodekläder kan jag tycka är okej, och framför allt hårdrocksutstyrsel (ja, jag lyssnar på metal). Men allt annat spyr jag på.
Det bevisar alltså tre saker. 1: Jag är en trångsynt hycklare. 2: Jag tål inte annat folks åsikter och smak. 3:
Jag trivs med min egen klädstil!
Vad folk sen tycker skiter jag fullkomligt i. Tycker nån att jag är ful eller fult klädd kan vederbörande dra åt helvetes jävlar och packa AIDS-piller, bli rövvåldtagna och vara i allmänt olag.
Sköt dig själv och skit i andra är något som många skulle må bra av att ta till sig! De som vill kan ta åt sig.