Varför sätter du citationstecken kring ordet? Tror du inte att det är verkligheten som beskrivs i olyckstråden?
Kan du åstadkomma ett enda hållbart argument för att det skulle vara bättre att sticka huvudet i sanden och blunda för verkligheten?
Att blunda för verkligheten är annars något ganska unikt för motorcykelintresserade, i jämförelse med andra högrisksysselsättningar. En direkt jämförelse med ett par andra högriskhobbies som jag intresserar mig för, nämligen dykning och flygning, visar helt andra sätt att hantera risker och faror. Inom båda intressena finns ett aktivt säkerhetsmedvetande som överhuvudtaget inte existerar inom motorcykelhobbyn annat än som marginella fragment. Inom både dykning och flygning finns olika initativ, både myndighetsbaserade och frivilliga, för olycks- och incidentrapportering, för att utövare skall kunna lära av andras misstag. Patologiska risktagare och adrenalinknarkare lär sig riskmedvetande och ansvarstagande av befintliga utövare, alternativt stöts bort från utövandet.
På motorcykel är läget diametralt motsatt. Det finns en grundläggande beundran och ett självförhärligande av risktagare, samtidigt som initiativ för att öka säkerheten och minska antalet dödade och skadade i bästa fall ignoreras. En pubertal attityd av osårbarhet och trots biter sig jävligt hårt fast, och bidrar aktivt till myndigheters och tjänstemäns hårdare syn på motorcykelhobbyn. Och till skador, invaliditeter och begravningar.
Alla initiativ som har minsta chans att svänga den attityden i en annan riktning är av godo.
-lite halvirriterat här o var 
