Ett par senkomna (dygnet har ju bara 24 timmar!) kommentarer till en intressant diskussion:
Momentkurva vs effektkurva:
Personligen föredrar jag att läsa en motors karaktär ur en vridmomentkurva framför att göra det ur en effektkurva eftersom effektkurvan inte på samma sätt visar den "kick in the pants" som en momentkurva visar. Med momentkurvan kan jag
direkt läsa hur mycket puffran orkar i olika situationer och jag kan
direkt läsa om den har ett brett eller ett toppigt register. Jag kan
direkt (med viss reservation) läsa om puffran orkar en omkörning utan nedväxling etc. Givetvis underlättar lite erfarenhet här som alltid annars men....
Jaja, jag vet att all sådan info finns i effektkurvan också. Men det är inte lika lätt att läsa hur mycket ork som finns i olika lägen genom att titta på effektkurvan. På momentkurvan tittar man rätt och slätt på kurvans höjd för att få reda på momenttet i varje situation.
På effektkurvan är man tvungen att utläsa momentet genom att i varje situation titta på kurvans lutning. (derivata om jag minns rätt) Dvs lutar kurvan skarpt uppåt så har vi ett högt vridmoment vid detta varvtalet.
Och i min skalle är höjden på momentkurvan mer intuitiv (dvs mer lättläst) än lutningen på effektkurvan. Och framförallt lättare att jämföra två olika varvtal på det viset.
Men detta gäller ju hur
motorn beter sig, dvs utan växellåda, eller om man så vill på ett givet spett (ex vis omkörning utan nedväxling), vi pratar med andra ord om körbarhet/lättkördhet etc.
Men jag kan peta ihop ett exempel på en situation då effektkurvan är intressantare:
Vi vill veta optimal växlingspunkt för racing/dragracing.
Några antaganden för att underlätta räknandet:
1. Växellådan har alltid 30% stegning mellan spetten. I realiteten är oftast stegningen större mellan de lägre spetten än mellan de högre. Men vi håller oss till 30% för enkelhetens skull. Detta gör alltså att varvet droppar 30% vid uppväxling.
2. Vi vet av erfarenhet att det är ingen idé att dra motorn längre än
ca 10 000 rpm men vi vet inte den
exakt optimala växlingspunkten.
Det innebär att vi ska växla vid
ungefär 10 000 rpm varvid varvtalet givetvis droppar 30%.
För att få fram den exakta växlingspunkten ska vi alltså lägga ett "spann" om 3000 rpm på effektkurvan och sen "skjuta" detta spann fram- och tillbaks (ex vis från 6/9000 rpm till 8/11 000 rpm) för att på så sätt hitta det spann som ger högst effekt inom det aktuella "fönstret". Iofs ändras spannet med var fönstret befinner sig (30% av 11 000 rpm är inte detsamma som 30% av 9000 rpm) men det ger i alla fall en hygglig hänvisning om var man ska växla. Och man kan ju alltid beräkna ett nytt spann från det nya varvtalet (ex vis 9500 rpm ist f 10 000) för att på så sätt komma närmre det optimala. Varje ny beräkning ger lite exaktare värden.
Gick det där att förstå?

Att en verklig låda har olika stegning innebär rätt och slätt att man måste göra en beräkning för varje växling. Mycket räkna blir det.
Slutligen en kommentar till traktor vs TZ250:
Min traktor har momentomvandlare ist f koppling. Med ökande last (och lägre hastighet) så ändras utväxlingen i momentomvandlaren successivt från 1:1 mot (maximalt) 2:1. Sånt har inte en TZ. Fundera på det ni!
(jag tog upp detta bara för att jävlas lite så häng inte upp er på detta

)