Ok Lurch!
Jag dyker ut i det blå!
Detta är en historia som väl var rätt enkel...till en början... iaf, men fick oanade konsekvenser. Samt att jag verkligen FÖRSÖKTE lösa det kreativt!
Ok. Nogsnackat:
Ok...dax!
Det var en gång...när jag skulle hjälpa en dam i nöd...
Tja, alltså en vän-dam inget annat! Hon hade en bil som väl kan sägas var rätt bedagad. Alltså i behov av någons vård...
Min skulle det visa sig.
Ja, jag gick över den systematiskt, och checkade av det mesta. Ställde ett och annat kontrollskott, och det visade sig att det mesta var tvunget att göras.
Bl.a skulle kamremmen bytas.
Alltnog, jag satte fart och delar, skruvar och muttrar tornade upp sig.
Allt gick fint!
Nya remmen kom på plats, och det provtartades.
Perfa!!
Nu gick verkligen motorn som en klocka igen!
Alles frid och fröjd.
Jag monterade tillbaka alla delar, skruvar och muttrar. Det gick nästan lite väl bra tyckte jag. (Hm!)
Så hon for iväg, och jag pustade ut. Men 5 min senare ringde mobilen!
En uppbragt kvinnoröst: "du måste omedelbart komma! Något verkar fel!"
Så jag for till henne där hon stod, och när jag lyssnade på motorn så knackade den mycket värre än en diesel! Men bara på EN cylinder. Arma öde! Vad hade hänt?
Jo! När jag monterade isär luftrenarburken och skulle ta bort skruv, bricka och lite annat så
H Ö R D E jag något ramla.
Oklart vad.
Och som jag letade! Överallt! Men när jag tillslut inte hittade den (som jag då kategoriserade den som, "obetydliga grejen") så struntade jag i det.
Jag avfärdade det hela med: "Jaja, OM den nu trillade nånstans, så la den sig
väl på någon ofarlig plats på baksidan av motorn eller i nån oåtkomlig ficka... (Det var i detta skedet Murphy gjorde entre´)
Det som hade hänt var att en M6-bricka hade trillat ned i insuget, sugits in i tvåans cylinder och där hade det hänt grejer...
Mer om det senare.
Nu H A D E jag ju även gått igenom detta scenario i mitt huvud. D.v.s ATT något hade trillat ned där.
Och som nummer ett hade jag då tänkt att det behöver ju inte betyda att föremålet når fram, för rakt under förgasaren satt en taggig förvärmningshistoria där brickan "borde" ha fastnat. Om inte emellan piggarna, så i alla fall som när man kastar ringar runt en pinne...
Optimist som jag är så tänkte jag som nummer två att: "om det då är tillräckligt litet för att komma IN i cylindern, så kan det ju då oxå (efter att ha skramlat runt lite) oxå blåsas UT i avgasröret.
I teorin allt gott.
I PRAKTIKEN emellertid, så ställde sig brickdj... på HÖGKANT (vad är oddset för det?) preciiiis då kompressionen inleddes, vilket medförde att den stämplades in i toppen (fortfarande på högkant).
där satt den nu, och stack ut. Varje gång kolven gick upp slog den i.
Pang pang pang...
Givetvis hade jag lösningen för detta oxå! (man är ju optimist!)
Det var ju "bara" att varva till, så den släppte, och SEN blåste ut med avgaserna? Eller hur?
Detta gick ju då inte, som den smarte redan räknat ut.
Okejdå tänkte jag: "om man varvar ordentligt! Så att kolvarna vänder något högre upp p.g.a sträckningar och lagerglapp osv...då kanske!
Det bör ju om inte annat knacka in brickan ÄNNU djupare, så att motorn iaf blir tyst under normalkörning?!
Enkelt! Eller hur?
Det gick naturligtvis inte det heller, MEN hör upp gott folk: Motorn blev NÄSTAN tyst!
Men självfallet inte heeeeelt.
Mina ideer för att slippa riva var nu uttömda.
Så det återstod bara att riva toppen. Det var ju dessutom enklare sagt än gjort, 15 mil hemifrån utan min egen verkstad.
NÄR väl toppen lättades på så räckte det att peta till brickan, så släppte den!
Åååå, varför kunde den inte ha gjort det tidigare? (Murphy?)
Smackade ihop motorn, och sen dess har den gått som en klocka!!