budgetförhandlingarna kommit överens om att utöka inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel. Den så kallade reduktionsplikten finns sedan 2018, men från nästa år ska takten ökas.
– Nu genomför vi den mest ambitiösa infasningen av förnybara drivmedel i världen, säger finansmarknadsminister och Miljöpartiets språkrör Per Bolund till TT.
Inrikestransporter står i dag för en tredjedel av utsläppen i Sverige. Och fram till 2030 ska de minska med 70 procent, vilket många bedömare anser vara ett tufft mål att nå.
– Med det här beskedet kommer vi att kunna nå målet. Det här är ett av de viktigaste styrmedlen som vi har för att minska utsläppen snabbt, säger Per Bolund.
– Det innebär att vi kan minska de totala utsläppen i Sverige med 14 procent på bara tio års tid.
För den som tankar kommer inget särskilt att märkas vid pumpen. Men biodrivmedel är dyrare än bensin och diesel och för att kompensera konsumenterna för detta har regeringen, C och L kommit överens om att pausa BNP-indexeringen under 2021 och 2022. Det är en omstridd extra uppräkning på två procent som av kritikerna kallas för överindexering.
– Vår bedömning är att tillsammans med att vi nu tar en paus i indexeringen, så blir det bara marginella prisförändringar, säger Per Bolund.
Exakt var bensinpriset kommer att hamna är omöjligt att säga. Priset styrs av många faktorer och beror inte enbart på skatter, utan även på marknadspriset för olja och biobränslen.
Att pausa BNP-indexeringen beräknas kosta statskassan 938 miljoner kronor 2021.
Även flyget kommer att tas in i systemet, om än mycket blygsamt till en början. Men 2030 är målet att det ska vara 27 procent biobränsle i flygtankarna.
Frågan är om biobränslet räcker till allt som efterfrågas.
– Vår bedömning är att det kommer att finnas kapacitet att producera de här drivmedlen. Det här är en otroligt viktig signal som näringslivet har efterfrågat. De har sagt att får vi bara långsiktiga villkor så kommer vi att göra stora investeringar i fabriker för biodrivmedel, säger Bolund,
Han hoppas på många nya jobb och att storskalighet i produktionen också ska få ned priset.
Sedan 2018 finns den så kallade reduktionsplikten, som tvingar drivmedelsleverantörer att minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel genom att blanda in mer och mer förnybara biodrivmedel.
I dag är reduktionsnivån för bensin 4,2 procent och 21 procent för diesel. Den nya överenskommelsen innebär att nivån för bensin höjs till 28 procent fram till 2030 och till 66 procent för diesel.
Reduktionsplikt införs även för flyget. Biojetutredningens förslag genomförs, vilket innebär reduktionsplikt på 0,8 procent 2021 som sedan ökar till 27 procent år 2030.
Förslaget införs under 2021, troligen vid halvårsskiftet.
Den nya förstärkta reduktionsplikten beräknas minska Sveriges totala utsläpp med nästan 14 procent till 2030.
För att kompensera konsumenterna för att biodrivmedel är dyrare än bensin och diesel har S, MP, C och L enats om att pausa BNP-indexeringen under 2021 och 2022. Energiskatten på bensin och diesel kommer därför enbart räknas upp med inflationen (KPI) under dessa två år.
Att pausa BNP-indexeringen kostar statskassan 938 miljoner kronor 2021.
Källa: Regeringen