Miljöpartiet förbjuder bensin från 2030

moddlaren

Avliden medlem
Gick med
13 Dec 2016
Ort
i skogen
Hoj
YZF1000R
Toppnyheter
Senaste Nytt
Bevakningar
Ladda nerÖppna i app
TT
KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Ny beräkning kan leda till våg av miljöskatter – höjs med 700 procent
Trafikverket har i en ny beräkning höjt priset på koldioxidutsläpp med 700 procent, kan fPlus avslöja. Nu väntar rejäla smällar mot biltrafik, väginvesteringar, flyg och sjöfart. Flera experter misstänker att det ligger politik bakom. ”När vi står inför stora investeringar måste man kunna förklara varifrån den radikala ändringen kommer, men det kan man inte”, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen.

I ett slag chockhöjer Trafikverket priset på koldioxidutsläpp i sina kalkyler med 700 procent från drygt en till sju kronor. Det kan få stora konsekvenser eftersom ett högt koldioxidvärde sänker lönsamheten för väginvesteringar, sjöfarten men höjer den för järnvägsinvesteringar.

Den nya värderingen innebär också att personbilstrafik på landsbygden kan åka på en rejäl skattesmäll. Den är idag kraftigt överbeskattad men med Trafikverkets nya värdering av koldioxidutsläpp blir personbilstrafik istället kraftigt underbeskattad.

– Skulle de nya kalkylvärdena ligga till grund för bränslebeskattningen skulle det vara ett dråpslag mot boende i stora delar av landet där man är beroende av bilen för en fungerande vardag men också försämra Sveriges konkurrenskraft genom stigande transportkostnader för näringslivet, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen.

Även Magnus Jacobsson, Kristdemokratisk riksdagsman, ser med oro på vilka konsekvenser den nya värderingen av koldioxidutsläpp kan få för företag och människor på landsbygden.

– Risken är att detta kommer att innebära ännu ett slag mot landsbygden då förslaget missgynnar bil- och lastbilstransport samtidigt som det gynnar järnväg och cykel.

Gynnar utbyggnaden av höghastighetsbanan
Trafikverkets nya värdering riskerar även att få stora konsekvenser för vägtransporter, sjöfart och flyg eftersom deras samhällsekonomiska kostnader då skjuter i höjden. Det kan i sin tur få stor betydelse i samband med infrastrukturplanering och val av investeringsobjekt, uppger Tina Thorsell.

Tina Thorsell, Transportföretagen
– Nästa år väntar stora beslut om olika infrastruktursatsningar och om man då i grunden förändrar ett kalkylverktyg och ökar koldioxidvärderingen med 700 procent så får det så klart konsekvenser. Vägbaserade transporter och sjöfart kommer då att framstå som samhällsekonomiskt mycket dyra medan satsningar på till exempel tåg kommer att bli billigare.

Tina Thorsell och Magnus Jacobsson anser även att Trafikverkets nya sätt att räkna inte har stöd i den vetenskapliga forskningen.

– När vi står inför så här pass stora infrastrukturinvesteringar så måste man politiskt kunna förklara varifrån den här radikala ändringen i kalkylen kommer ifrån, men det kan man inte. Vi kan inte annat än misstänka att det finns tydliga politiska avsikter bakom detta. Detta ger ju till exempel uppenbarligen större skäl att gå vidare med höghastighetsbanan. Vi har inga problem med att investera i järnväg, men vi är inte med på att det ska ske på bekostnad av övriga trafikslag och att väg- och sjöinfrastruktur då får stå tillbaka, menar Tina Thorsell.

Magnus Jacobsson påpekar att EU-kommissionen nyligen rekommenderat en värdering om cirka en krona per kilo koldioxid i de samhällsekonomiska kalkylerna för att Parisavtalet ska följas. Något som majoriteten av EU-länderna också följer.

– All tillgänglig forskning pekar ju på att priset för ett kilo koldioxid ska ligga runt en krona. Trots det genomför man den här höjningen. Jag upplever det som att det finns en politisk agenda bakom det beslutet.

Även Rickard Engström, vd på branschorganisationen Svensk Sjöfart, sätter ett stort frågetecken framför Trafikverkets nya värdering.

– Det är klart att man blir fundersam när man ändrar värderingen med cirka 700 procent samtidigt som en av de stora samhällsfrågorna är om man ska lägga bortåt 300 miljarder på höghastighetsjärnväg och vi ser många andra stora infrastruktursatsningar som är på väg. Man kan konstatera att denna värderingen av koldioxid sticker ut väldigt mycket internationellt där man inte är i närheten av den höga siffran som blir resultatet efter höjningen.

”Vi kan hålla med om att värderingen är hög”
Gunnel Bångman är chef för den analysgrupp på Trafikverket som har räknat fram den nya värderingen. Hon försvarar resultatet med att forskningsläget inom området är svårtolkat och att man just därför istället tittat på politikens värdering av minskade koldioxidutsläpp.

– Det har alltid varit svårt att ta fram en korrekt värdering av de framtida kostnaderna för koldioxidutsläpp. Det finns vetenskapliga beräkningar, men de är oerhört osäkra eftersom sambanden är komplicerade, och det är svårt att förutse konsekvenserna av global uppvärmning. Vi kan hålla med om att det är en hög värdering av utsläppen, men vi anser det vara motiverat med tanke på den kraftigt skärpta klimatpolitiken. Ett exempel är målet om att utsläppen inom transportsektorn ska minska med 70 procent fram till 2030.

Hon menar även att det är bättre att ta i för mycket än för lite i klimatfrågan.

– Forskningen varnar bland annat för så kallade "tipping points". Det innebär att koldioxidutsläppen kan ge klimatförändringar som startar processer som inte längre går att stoppa. Från det perspektivet kan man tänka att det är bättre att ligga lite för högt än lite för lågt och då ha större chans att undvika en utveckling som kan få enorma konsekvenser för samhället.

När fPlus kontaktar infrastrukturminister Tomas Eneroth för en kommentar

Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
hänvisar pressavdelningen till hur ministern svarade i en interpellationsdebatt. Där konstaterar Tomas Eneroth att Sverige har en mycket ambitiös klimatpolitik och att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.

– De klimatmål som är uppsatta ska nås. I den senaste budgetpropositionen tydliggjorde regeringen dessutom att det av riksdagen beslutade klimatmålet för transportsektorn även ska utgöra ett etappmål i den transportpolitiska målstrukturen, sa Tomas Eneroth.

Han uttryckte därefter sitt fulla förtroende för Trafikverkets arbete med att fastställa de samhällsekonomiska kalkylvärdena.

– Hur den nya koldioxidvärderingen kommer att påverka utfallet av de samhällsekonomiska bedömningarna är för tidigt att uttala sig om. Jag vill avslutningsvis tydliggöra att de samhällsekonomiska kalkylerna är ett av de underlag som ligger till grund för besluten om vilka åtgärder som ska genomföras, fortsatte han.

Fakta:
När Trafikverket räknar på kalkylvärdena väger man de samhällsekonomiska kostnaderna mot storleken på skatterna. Så kommer man fram till det så kallade internaliseringsvärdet som ska ligga så nära 100 procent som möjligt för att vara optimalt.

Bensinbilar på landsbygden har idag internaliseringsvärdet 186 procent vilket betyder att de är kraftigt överbeskattade. Det värdet signalerar att skatterna borde halveras. Men med Trafikverkets nya värdering blir internaliseringsvärdet istället 40 procent vilket betyder att skatterna borde höjas kraftigt.

Flyget har idag ett genomsnittligt internaliseringsvärde på 118 procent. Med den nya värderingen hamnar flyget på 21 procent. Sjöfartens värde är på 37 procent idag och nio enligt den nya värderingen.
 

Raderad medlem 51742

Guest
...
Flera experter misstänker att det ligger politik bakom.
...

Hahaha. Har påven en lustig hatt? Skiter björnar i skogen? :rofl


Gunnel Bångman är chef för den analysgrupp på Trafikverket som har räknat fram den nya värderingen. Hon försvarar resultatet med att forskningsläget inom området är svårtolkat och att man just därför istället tittat på politikens värdering av minskade koldioxidutsläpp.

...

Vi kan hålla med om att det är en hög värdering av utsläppen, men vi anser det vara motiverat med tanke på den kraftigt skärpta klimatpolitiken.

Bra, när vi inte har alla svar, låt oss då kasta all tillgänglig kunskap överbord och istället utgå från att det som politiska aktivister tycker skall övertrumfa alla andra övervägningar som får påverkan på samhälle, ekonomi och människors liv.
 

Hoztic

Alltid på väg mot nya mål
Gick med
31 Jan 2005
Ort
S-holm, men med hjärtat i Hedesunda
Hoj
K1300S
Jag väntar bara på att dom förbjuder museijärnvägar och grillar. Skulle ett förbud mot plastpåsar gjorda av olika sorters växtbaserade fibrer rädda världen så ligger det ju inte så långt borta :huvet

Och allt går ju att göra elektroniskt idag, och det räddar ju världen av sig själv. Microsofts serverhallar utanför Gävle drar lika mycket el som halva Gästrikland, och dom vill ta ut dubbelt så mycket. Dom har visserligen övergett tanken att kyla servrarna med dricksvatten, men dom har skaffat sig tillstånd att göra av med 10l/s, Gävle kommun förbrukar 300-350l/s, med 100 000 invånare. Några serverhallar till, så kanske Vattenfall kan börja sälja brunkolsel från Tyskland till Sverige.

https://www.gd.se/artikel/microsoft...aren-kritisk-vi-anvander-mycket-data-i-onodan
 

zoda

Gudomlig sporthojare
Gick med
7 Sep 2014
Ort
Ja
Hoj
Ok
Jag väntar bara på att dom förbjuder museijärnvägar och grillar. Skulle ett förbud mot plastpåsar gjorda av olika sorters växtbaserade fibrer rädda världen så ligger det ju inte så långt borta :huvet

Och allt går ju att göra elektroniskt idag, och det räddar ju världen av sig själv. Microsofts serverhallar utanför Gävle drar lika mycket el som halva Gästrikland, och dom vill ta ut dubbelt så mycket. Dom har visserligen övergett tanken att kyla servrarna med dricksvatten, men dom har skaffat sig tillstånd att göra av med 10l/s, Gävle kommun förbrukar 300-350l/s, med 100 000 invånare. Några serverhallar till, så kanske Vattenfall kan börja sälja brunkolsel från Tyskland till Sverige.

https://www.gd.se/artikel/microsoft...aren-kritisk-vi-anvander-mycket-data-i-onodan

Kommer inte åt artikeln.

Man använder (normalt) inte livsmedlet dricksvatten för kylning. Det har jag svårt att tro.
Sjövatten för frikyla möjligtvis?
 

Old Badger

SportHojsentusiast
Gick med
12 Aug 2009
Ort
Utanför Sötälje
Hoj
Engelska sporthojar
Kommer inte åt artikeln.

Man använder (normalt) inte livsmedlet dricksvatten för kylning. Det har jag svårt att tro.
Sjövatten för frikyla möjligtvis?

1 nov 2019
Microsofts serverhallar kan sluka mer el än hela Gävle – forskaren kritisk: "Vi använder mycket data i onödan"

Microsoft etablerar sig i Gästrikland
Visa alla artiklar
Elleverantören Vattenfall har ansökt om att få ta ut upp emot 600 megawatt i ökad effekt från kraftledningsnätet i Gävle- och Sandvikenområdet. Det är ungefär lika mycket el som förbrukas i hela länet.
Förfrågan sammanfaller med att Microsoft bygger sina energikrävande datacenter i Gästrikland. Men vilka som ska använda elen och när utökningen ska vara färdig hålls hemligt.

ANNONS

– Vi har godkänt den första ökningen på cirka 300 megawatt. Nästa etapp är under prövning. Vi klarar förstås inte hur stor ökning som helst, säger Tobias Edfast, kraftsystemanalytiker på Svenska kraftnät som förvaltar det nationella stamledningsnätet och ansvarar för elförsörjningen i landet.

Den snabba framväxten av datacenter i världen bekymrar Erik Agrell, professor på Chalmers.
Den snabba framväxten av datacenter i världen bekymrar Erik Agrell, professor på Chalmers.
Tidningen har i veckan berättat om de stora datacenterbyggen som Microsoft har på gång i Ersbo i Gävle, Stackbo söder om Valbo och på Tunaområdet i Sandviken. En viktig orsak till att it-jätten valt just dessa platser uppges vara att eltillgången där är extra god.

De ansökningar vi får in nu gällande datacenter i Sverige ligger i den här storleksordningen, som elförbrukningen i hela städer som Uppsala eller Västerås.
Det statliga elbolaget Vattenfall har åtagit sig att förse hallarna med el som ska vara helt och hållet förnybar, alltså bara el från vind- och vattenkraft, ingen kärnkraft. Men hur mycket el som beräknas gå åt vill varken Vattenfall eller Microsoft ge svar på.

– Vi pratar inte om vår elanvändning någonstans i världen. Dessa siffror är inte publika, säger Brian Marrs, energimarknadschef på Microsoft.

Svenska kraftnät har dock fått in förfrågningar från Vattenfall om att ta ut totalt upp emot 600 megawatt i ökad maxeffekt från kraftledningsnätet i Gävle- och Sandvikenområdet. Detta enligt Tobias Edfast på Svenska kraftnät.

Datacenter kan förbruka mer el än hela städer, enligt Tobias Edfast på Svenska kraftnät.
Datacenter kan förbruka mer el än hela städer, enligt Tobias Edfast på Svenska kraftnät.
Bild: Markus Boberg
Förfrågningarna har kommit in i två omgångar där den första ansökan om upp emot 300 megawatt redan har godkänts. Det är nästan dubbelt så mycket som Gävles genomsnittliga effektuttag som 2017 låg på 163 megawatt och tredubbelt så mycket som Sandviks effektuttag i hela Sverige.

– Det är mycket, ja. Men de ansökningar vi får in nu gällande datacenter i landet ligger i den här storleksordningen, som elförbrukningen i hela städer som Uppsala eller Västerås. Det är något nytt. Tidigare har vi haft en relativt jämn förbrukningsökning, säger Tobias Edfast.

Det är oklart hur myndigheten kommer att ställa sig till Vattenfalls andra ansökan om ytterligare 300 megawatt i ökat effektuttag.

– Vi får se, vi tittar på det. Det är ett antal år framåt som de vill öka sitt effektuttag. Vi har ett stort utbyggnadsprogram på gång där vi ökar kapaciteten att överföra el från norra till södra Sverige. Det gör att vi på lång sikt egentligen kan hantera en ganska stor förbrukningsökning i Gävleborg, säger han.

Svenska kraftnät har sekretessbelagt vissa uppgifter i Vattenfalls ansökan om att få ta ut mer el i Gävle- och Sandvikenområdet.
Svenska kraftnät har sekretessbelagt vissa uppgifter i Vattenfalls ansökan om att få ta ut mer el i Gävle- och Sandvikenområdet. "Vi berättar inget om våra kunder", säger Eva Vitell på Vattenfall eldistribution. Foto: Vattenfall
Tidningen har tagit del av ansökningarna där vissa uppgifter, exempelvis om vilken eller vilka slutkunder som ska använda elen, har strukits över med hänvisning till sekretess.

– Vi berättar inget om våra kunder. När de kommer till oss och begär anslutningar är det ofta för kommersiellt känsliga investeringar, säger Eva Vitell, kund- och marknadschef på Vattenfall eldistribution.

Men det kan röra sig om flera kunder i en och samma anslutningspunkt, enligt henne.

– Det händer vansinnigt mycket nu som påverkar elnäten, säger hon och nämner bland annat elektrifiering av fordon och befintliga industrier som vill växa.

Microsofts energimarknadschef Brian Marrs är inne på samma spår.

– Vattenfall driver ett stort energisystem som är mycket större än vår anläggning. Så mängden effekt som de tar ner är inte bara till för oss. Jag talar som en kund här. Jag vet inte vad all deras el ska gå till, säger han.

– Vi pratar inte om vår elanvändning någonstans i världen. Dessa siffror är inte publika, säger Brian Marrs på Microsoft.
– Vi pratar inte om vår elanvändning någonstans i världen. Dessa siffror är inte publika, säger Brian Marrs på Microsoft.
Bild: Markus Boberg
Det framgår dock att den första ansökan om ökat effektuttag avser Stackbo, en av de platser där Microsoft ska bygga sina datacenter. Facebook backade nyligen från planerna på datacenter ett stenkast därifrån, på Rörbergs före detta flygplats. Kommunens förhoppning är att locka dit andra it-företag.

– Men vi bygger inga ansökningar om ökat effektuttag på spekulation. Vi har alltid en konkret kundförfrågan bakom. Om kunden drar sig ur så drar vi tillbaka vår ansökan, säger Eva Vitell.

Inte heller lägger Vattenfall till någon marginal i ansökningarna, enligt henne.

– Vi ansöker bara om så mycket el som faktiskt beräknas gå åt.

Datahallarnas omfattande elbehov har orsakat oro. Microsofts markköp i Gävle överklagades av privatpersoner som bland annat befarade elbrist, men förvaltningsrätten avslog senare deras överklagan.

– Om jag bodde i Gävle skulle jag inte vara det minsta orolig för att datahallarna kommer att påverka mig negativt när det gäller elnätet. Sen kan man ha synpunkter på buller, damm och sådant, säger Patrik Öhlund, vd för Vattenfalls dotterbolag Node pole. På bilden Microsofts pågående bygge i Ersbo i Gävle.
– Om jag bodde i Gävle skulle jag inte vara det minsta orolig för att datahallarna kommer att påverka mig negativt när det gäller elnätet. Sen kan man ha synpunkter på buller, damm och sådant, säger Patrik Öhlund, vd för Vattenfalls dotterbolag Node pole. På bilden Microsofts pågående bygge i Ersbo i Gävle.
Bild: Markus Boberg
Längre söderut tvingas kommuner säga nej till nyetablering av stora industrier på grund av kapacitetsbrist i elnätet. Kan samma problem uppstå i Gästrikland?

– Inte som vi ser i dagsläget, säger Tobias Edfast. De områden där vi har kapacitetsbrist är främst i storstadsområden som Uppsala, Stockholm, Mälardalen och Malmö.

Vattenfall ska ansluta Microsoft till elnätet genom att dra nya ledningar från stamnätsstationerna till datacentren. Det berättar Patrik Öhlund, vd för Vattenfalls dotterbolag Node pole som arbetar med etableringen.

– Jag förstår om det finns en oro, det är inte så konstigt när man pratar om elbrist i hela Sverige. Men det handlar om att stamnätsledningarna inte räcker till. Ju längre söderut, desto större problem. Men där bygger man ut ledningarna för att klara det, säger han.

Norr om Dalälven finns inte alls samma problem, enligt honom.

– Just Stackbo är en väldigt stark punkt i det svenska stamelnätet. Fem stycken 400-kilovoltsledningar kommer in där. Det är en viktig anledning till att elnätet är så starkt i hela regionen, säger han och tillägger:

– En bieffekt är att genom de anslutningar som vi jobbar med kommer redundansen, eller stabiliteten, lokalt och regionalt att öka.

En bred gata med kraftledningar leder förbi Microsofts pågående bygge av ett datacenter i Ersbo i Gävle. Tillgången till elkraft har varit avgörande för it-företagets val av platser.
En bred gata med kraftledningar leder förbi Microsofts pågående bygge av ett datacenter i Ersbo i Gävle. Tillgången till elkraft har varit avgörande för it-företagets val av platser.
Bild: Markus Boberg
Han framhåller att det finns ett elöverskott i norr och att Sverige i dag är nettoexportör av el till andra länder. Så kommer det att se ut även om tio år, enligt honom, trots byggen av nya datahallar och elektrifiering av fordonssektorn. Utbyggnaden av vindkraft är en viktig faktor, menar han. Som tidningen berättat så planeras flera stora vindkraftparker längs Gävles kust.

Men Erik Agrell, professor vid institutionen för elektroteknik vid Chalmers tekniska högskola, ser ändå bekymmer. It-jättarna vill gärna profilera sig med att de använder grön el. Regeringen har sänkt energiskatten för datacenter i syfte att locka hit dem.

Men ju mer grön el de använder i Sverige, desto mindre blir det över att exportera till andra länder, menar han.

– Då kommer någon annan att producera mer fulel istället, säger han och syftar på kolkraft.

Datatrafiken äter upp en allt större andel av världens eltillgång. Långsiktigt är det inte hållbart, menar Erik Agrell, professor på Chalmers.
Datatrafiken äter upp en allt större andel av världens eltillgång. Långsiktigt är det inte hållbart, menar Erik Agrell, professor på Chalmers.
Bild: Markus Boberg
Mängden datatrafik ökar i dag betydligt snabbare än tillgången på el i världen. Långsiktigt är det inte hållbart med de snabbt framväxande datahallarna, menar han.

– Men det pågår intensiva forskningsansträngningar för öka energieffektiviseringen så att det ska gå åt mindre el för att transportera data.

Ett problem är att mycket data i dag transporteras i onödan, menar Erik Agrell.

– Vi kanske strömmar en video på Youtube fast vi bara vill lyssna på musiken. Då transporteras 100 gånger mer data än vad som behövs. Vi har inget samhälleligt incitament att gå över till Spotify istället. Det finns mängder av sådana exempel på slöseri, säger han.


https://www.gd.se/artikel/microsoft...aren-kritisk-vi-anvander-mycket-data-i-onodan
 

Hoztic

Alltid på väg mot nya mål
Gick med
31 Jan 2005
Ort
S-holm, men med hjärtat i Hedesunda
Hoj
K1300S
Kommer inte åt artikeln.

Man använder (normalt) inte livsmedlet dricksvatten för kylning. Det har jag svårt att tro.
Sjövatten för frikyla möjligtvis?
Den första artikeln, som Old Badger la in, handlade bara om elen, i den här tar dom upp vattnet: https://www.gd.se/artikel/trots-hot-om-vattenbrist-sa-mycket-vatten-far-microsoft

[h=1]Trots hot om vattenbrist – så mycket vatten får Microsoft[/h] Artikel 49 av 49
Microsoft etablerar sig i Gästrikland

Visa alla artiklar




Max tio liter vatten i sekunden. I speciella avtal reglerar Gästrike vatten hur mycket dricksvatten Microsoft får göra av med i sina serverhallar.
– Vi vill tydliggöra vad vi max kan leverera för att det inte ska bli problem för andra kunder, säger Lena Blad, chef för Gästrike vatten.
Annons

Gästrike vatten har sett sig tvungen att sluta särskilda avtal med Microsoft för att reglera hur mycket dricksvatten IT-jätten får göra av med i sina serverhallar. Totalt rör det sig om max tio liter i sekunden för de två datacenterområden som nu byggs i Stackbo och Ersbo. Det kan jämföras med hela Gävles vattenförbrukning som ligger på 300-350 liter i sekunden via det kommunala nätet (kapaciteten är högre än så).
– Tio liter är en förhållandevis stor andel, ja. Det är också därför som vi vill begränsa den, säger Lena Blad.
ad201391-5dbf-4355-a5c7-f37ea70e9e8b.jpeg

– Vi vill tydliggöra vad vi max kan leverera för att det inte ska bli problem för andra kunder, säger Lena Blad, chef för Gästrike vatten.

I normala fall brukar Gästrike vatten inte sluta avtal som begränsar hur mycket vatten deras kunder får använda.
– Vi säger inte till våra kunder att "Du får max göra av med så här mycket", säger Lena Blad.
Men Microsoft har haft ett intresse av att säkra upp sin vattentillgång samtidigt som Gästrike vatten velat tydliggöra hur mycket vatten som max kan levereras, utan att det blir problem för andra kunder.
– Alla ska vara trygga med att de får vatten, säger Lena Blad.
Hon understryker att avtalen reglerar ett maxkapacitet och inte vad som faktiskt kommer att förbrukas. Det handlar om att täcka möjliga, tillfälliga toppar i Microsofts vattenanvändning på kanske 10-20 års sikt.
bd6898fd-f6fd-451e-a53d-5c555f99ac30.jpeg

Enligt avtalen får Microsoft tillgång till fem liter vatten i sekunden per datacenterområde, alltså totalt tio liter i sekunden för Ersbo och Stackbo. Illustration: RKD Design

Microsoft bygger ut sina datacenter i etapper. Totalt kan det bli fem anläggningar i Stackbo och fem i Ersbo.
– Det är inte så att Microsoft i normalläget kommer att göra av med tio liter vatten i sekunden. Men vi måste dimensionera ledningsnätet redan nu för ett framtida kortvarigt maximalflöde, säger Lena Blad.
Klarar ni av att leverera så mycket vatten?
– Ja, utifrån de mängder vi har i dag så kommer vi att klara av det. Och vi jobbar också med flera olika åtgärder för att öka vattenkapaciteten, säger Lena Blad.
j4x3XVk-2i5Tu15T-agXBcWXmAE.jpeg

Genom att begränsa Microsofts vattenuttag stryper Gästrike vatten möjligheten att dricksvatten skulle kunna gå till att kyla servrar, enligt Lena Blad.

Som tidningen berättat ska det bland annat byggas ett helt nytt vattenverk i Älvkarleby kommun där Gävlebornas framtida dricksvatten ska pumpas upp från Uppsalaåsen, som ett komplement till vattnet från Valboåsen.
Vad Microsoft ska använda allt sitt vatten till måste de svara på själva, menar Lena Blad.
– Men vi levererar dricksvatten för kontorsutrymmen och hygien.
Inledningsvis ville Microsoft köpa kylvatten till servrarna, enligt henne. Något som det kommunala bolaget sa nej till.
– Dricksvatten var inte ett alternativ, utan där behöver vi titta på andra lösningar, säger Lena Blad.
417d03ad-8dba-44e4-b816-70cf771a5174.jpeg

– Gästrike vatten vill väl, via avtalen, försäkra sig om att vi inte kommer att använda dricksvatten till att kyla servrar. För det kommer vi inte att göra, säger Jonas Davidsson, platschef för Microsofts byggen i Gästrikland. Bild: Anders Eklind


Jonas Davidsson är platschef för Microsofts datacenterbyggen i Gästrikland. Även han framhåller att vattenavtalen reglerar en maximalmängd per sekund.
– Vi kommer väldigt sällan att använda så mycket vatten. Men Gästrike vatten vill väl, via avtalen, försäkra sig om att vi inte kommer att använda dricksvatten till att kyla servrar. För det kommer vi inte att göra. Däremot kommer vi att ha många toaletter, kontor, diskmaskiner och sådant i våra byggnader, säger han.
Men behöver ni tio liter i sekunden till det?
– I Stackbo har vi enligt detaljplanen möjlighet att bygga tio hallar. Det kommer vi inte att göra, men låt oss säga att vi utifrån vår egen horisont har möjlighet att bygga fem. Då behövs det en hel del vatten. Och fem liter i sekunden är ett tak. Det kunde ha varit något annat. Vi har diskuterat fram och tillbaka med Gästrike vatten och det blev denna nivå. Vi har även diskuterat olika typer av kylning, men det blir ingen vattenkylning, säger Jonas Davidsson.
Inte heller kommer serverhallarnas sprinklersystem att vara anslutna till det kommunala vattennätet.
– Vi samlar regnvatten och har egna reningsverk. Vi är väldigt måna om naturresurser och hur vi ska göra saker så att det blir så lite klimatavtryck som möjligt, säger han.
Samtidigt finns det andra som fått vänta i flera år på anslutning till det kommunala vatten- och avloppsnätet.
? LÄS MER: Oviss väntan på kommunal VA-anslutning i Åbyggeby – nu har 264 bybor skrivit under protestlista
Åbyggeby skulle anslutas 2022, men nu har byborna fått veta att det kommer att dröja ytterligare. I ett brevutskick har Gästrike vatten hänvisat till att situationen för vattenförsörjningen i Gävle sedan flera år är ansträngd och att det trots åtgärder råder brist på vatten.
"Innan vi har mer vatten kan vi inte bygga ut i önskvärd takt", står det i brevet.
Hur motiverar ni att Åbyggebyborna måste vänta ytterligare med hänvisning till vattenbrist medan Microsoft nu får tillgång till tio liter vatten i sekunden?
– Vattenbristen beror också på att vi inte har tillräckligt med vatten i den delen av ledningsnätet, säger Lena Blad, chef för Gästrike vatten, och fortsätter:
– För att kunna bygga ut i Åbyggeby behöver vi först göra en hel del åtgärder på det befintliga ledningsnätet. Det kan handla om att vi måste dimensionera upp ledningarna eller bygga pumpstationer som trycker fram mer vatten. Åbyggeby är ett ganska stort område.
Samma problem finns inte där Microsofts hallar ska anslutas. Det är också Microsoft som bekostar den nya vattenledningen ut till Stackbo och inte Gästrike vatten.
Men kan du förstå att det sticker i ögonen att Åbyggebyborna måste vänta ytterligare medan Microsoft får förtur?
– Det kan jag absolut förstå och vi får ta med oss att vi behöver utveckla informationen till berörda fastighetsägare. Men det är inte så att vi ger Microsoft förtur. Vi bygger även anslutningar till godisfabriken, Gavlehov, Gävle bro... Det pågår jättemånga olika exploateringsprojekt. Utbyggnaden till Åbyggeby och andra befintliga bostadsområden ligger i en parallell plan. När Gävle kommun säljer mark till ett företag måste vi kunna garantera vattenförsörjningen, säger Lena Blad.
I Sandviken har Microsofts byggprojekt inte kommit lika långt som i Gävle, därför finns det ännu ingen uppgörelse om vattnet där.
 

doolar

Gudomlig sporthojare
Gick med
27 Jan 2009
Ort
Limhamn
Hoj
BMW R1200RS -16 Honda NSR125R -89
Vattnet som Microsoft använder är väl inte på något sett förbrukat (vilket inget vatten är någonsin, det är bara någon annanstans i kretsloppet) utan går väl tillbaka till rening igen? Eller sparar Microsoft vattnet i serverhallen?
 

irish

Full gas spar tid
Gick med
21 Jul 2008
Ort
Pinegrove, Scania
Hoj
Husqvarna FE501, Skramlaha R1
Om man behöver så ohemult mycket vatten för kylning, varför borrar/gräver man helt sonika inte ner ett slutet system som kyler naturligt? Är dricksvatten så pass mycket billigare?
 

Hoztic

Alltid på väg mot nya mål
Gick med
31 Jan 2005
Ort
S-holm, men med hjärtat i Hedesunda
Hoj
K1300S
Vattnet som Microsoft använder är väl inte på något sett förbrukat (vilket inget vatten är någonsin, det är bara någon annanstans i kretsloppet) utan går väl tillbaka till rening igen? Eller sparar Microsoft vattnet i serverhallen?
På sätt och vis är det det, eftersom dricksvattnet kommer från grundvattnet, och det finns en begränsad mängd där. Dessutom tar det ju rätt mycket resurser att rena vattnet innan och efter, och det finns en begränsad kapacitet både att rena och att pumpa.

Om man behöver så ohemult mycket vatten för kylning, varför borrar/gräver man helt sonika inte ner ett slutet system som kyler naturligt? Är dricksvatten så pass mycket billigare?
Dom bygger hallarna på grundvattentäkten som förser Gävle kommun med dricksvatten, så nej, där får dom inte borra ;) Men både kommunen och Vattenfall tyckte ju att det var helt ok att bygga en transformatorstation där, med 220 000 liter olja: https://www.gd.se/artikel/220-000-l...ttenfall-soker-dispens-for-microsofts-elbehov

Det var däremot inte ok att ha 15 lastbilar parkerade på samma ås, så ett litet åkeri blev vräkta från sin egen tomt: https://www.gd.se/artikel/klart-att...etsagaren-omojligt-att-exploatera-fastigheten

Hade man varit lite listig så hade man ju använt värmen till fjärrvärme, men det är ju antagligen dyrare att investera i än att ta stans dricksvatten...
 

doolar

Gudomlig sporthojare
Gick med
27 Jan 2009
Ort
Limhamn
Hoj
BMW R1200RS -16 Honda NSR125R -89
På sätt och vis är det det, eftersom dricksvattnet kommer från grundvattnet, och det finns en begränsad mängd där. Dessutom tar det ju rätt mycket resurser att rena vattnet innan och efter, och det finns en begränsad kapacitet både att rena och att pumpa.


Dom bygger hallarna på grundvattentäkten som förser Gävle kommun med dricksvatten, så nej, där får dom inte borra ;) Men både kommunen och Vattenfall tyckte ju att det var helt ok att bygga en transformatorstation där, med 220 000 liter olja: https://www.gd.se/artikel/220-000-l...ttenfall-soker-dispens-for-microsofts-elbehov

Det var däremot inte ok att ha 15 lastbilar parkerade på samma ås, så ett litet åkeri blev vräkta från sin egen tomt: https://www.gd.se/artikel/klart-att...etsagaren-omojligt-att-exploatera-fastigheten

Hade man varit lite listig så hade man ju använt värmen till fjärrvärme, men det är ju antagligen dyrare att investera i än att ta stans dricksvatten...

Ja alltså vad jag menar är att språkbruket ”förbruka” vatten är lite märkligt generellt då vatten inte tar slut. Men absolut tar det lång tid att få nytt grundvatten. Jag är lite störig, jag vet. Men artikeln verkar mena att de 600 minutliter som Microsoft tar ut är borta för alltid och förbrukade.

Så fungerar inte vattenanvändning. Microsoft skriver att de har egna reningsverk, så jag antar utan att veta att vattnet de använder renas och leds tillbaka till spillvatten eller anses vara rent nog att släppas tillbaka till vattendrag.

https://www.gastrikevatten.se/vattenavlopp/spillvatten.73.html

Men som sagt, 600 minutliter är mycket. Det är fullständigt skitsnack att det endast är till kaffe och dryck.
 

Twintorsk

Gudomlig sporthojare
Gick med
24 Apr 2011
Ort
Göteborg
Hoj
2004 Triumph Thruxton
Fast läste ni inte artikeln? Vattnet var ju till kaffebryggarna på kontoren osv.
Ja man kyler inte serverhallar med kranvatten.. har installerat kylanläggningar för ericssons serverhallar i borås,(mycket trevligt jobb)och dom använder kylkompressorer som alla andra, spillvärmen funkar också bra att värma lokalerna med.
 

Old Badger

SportHojsentusiast
Gick med
12 Aug 2009
Ort
Utanför Sötälje
Hoj
Engelska sporthojar
Jag kommer inte åt denna heller, ser bara ingressen.

Vi har alltså möjlighet att diskutera något som vi inte vet mer om? :va

Nu ska man inte alltid vara negativ, fördelen är ju att vi inte behöver ljuga om att vi läst artikeln när vi bara drog slutsatser grundade på de första raderna! :tummenupp

Förutom att vi fick flera inlägg som gör SportHoj levande! :D
 

zoda

Gudomlig sporthojare
Gick med
7 Sep 2014
Ort
Ja
Hoj
Ok
Vi har alltså möjlighet att diskutera något som vi inte vet mer om? :va

Nu ska man inte alltid vara negativ, fördelen är ju att vi inte behöver ljuga om att vi läst artikeln när vi bara drog slutsatser grundade på de första raderna! :tummenupp

Förutom att vi fick flera inlägg som gör SportHoj levande! :D

Vi och vi? Jag vet inte hur många som kommer åt eller ej.

Preem har fått upp ögonen för Miljöpartiets mångmiljardsatsning på gröna kreditgarantier i höstbudgeten. Därmed kan pengarna gå till ett projekt som MP tar starkt avstånd till.
”Det är helt klart en intressant satsning”, säger Mattias Backmark, chef för investerarrelationer på Preem.
Detta kan alla läsa.
Jag har inte dragit några slutsatser, vad andra gör kan jag inte ansvara för.
 
Nyheter
EICMA 2024: Ducati

Som väntat släppte de itali...

Royal Enfield lanserar nytt varumärke för eldrivna motorcyklar

Royal Enfield har tagit ste...

Honda ICE Concept

2025 Honda ICE Concept bike...

EICMA 2024

Nu lämnar vi Milano-mässan ...

EICMA 2024: KTM

Vi får dra oss tillbaka til...

SMC kräver omedelbar reform av 5-5-regeln

Sveriges MotorCyklister (SM...

Yamaha Tracer 9-modellerna uppdateras

Yamahas Sports Touring-mode...

Svenska Roam utnämnt till en av världens 100 viktigaste ”impact”-bolag

Roam, det kenyanska elmotor...

Nya R9 från Yamaha

Yamaha har presenterat R9, ...

Ny touch-instrumentering från KTM

KTM har lanserat en helt ny...

Top