Det slängs (lite varierande uppgifter finns) ungefär 45-50 % av all inhandlad mat i USA. I Europa ligger vi och svänger kring 30%-strecket. Det är sådana mängder att svält rent matematiskt/tekniskt inte skulle behöva vara ett problem.
Grejen är skulle man kunnat distribuera den [maten alltså] så skulle man slå undan benen på den lilla livsmedelsindustri som finns t.ex i Gabon eller annorstädes i t.ex Afrika. Och ge bort den tjänar ju dessutom Nestle t.ex inga pengar på. Bättre då att få redan groteskt feta västerlänningar att köpa mer för att slänga mer allt i ett allt snabbare kretslopp av slöseri.
Med rådande ekonomiska system och statsskick i bägge ändarna så finns det inga incitament för att göra något åt svält. Det är helt enkelt inte "lönsamt", någonstans.
Helt klart skulle det finnas andra sorters vinster att göra på att reducera slöseri och ren förstörelse men så länge makten att göra något finns där den finns så lär nog inget hända om inte syndarna vaknar sent, förhoppningsvis innan det är för sent.
En tjatig men nödvändig predikan: