Minns ni när...?

[PeterDeleter]

Nu när snön tar ett omhändertag på oss så tänkte jag på tiden när testosteronet bubblade i kroppen och man inte bangade för något med nykläckt motorintresse (ja, tjejer också var på tapeten) Man körde i ur och skur för att det var så underbart och inte egentligen att hävda sig bara vara ball för brudarna och mecka få olja på händerna, lära sig hur en motor funkar...

Idag tittar jag ibland i backspegeln, funderar på det som varit mitt liv, förändrat mig blivit vuxnare kanske men motorintresset finns kvar, även om brudarna är fåräknade idag som hakar på där bak, de kör själva. Och inte kommer de till Sveavägen ifall man har en extrahjälm i armvecket som funkade a la 70-tal. Bjuder på en bild "när det började" för mig. Zündapp KS50 -76, ihopsparat, inköpt ny med sommarjobb. Jacka kolven, dreva om. Sen blev det övningsköra själv, ta lappen på 125an (skitrakan). KS125... Efter det Suzuki till dags datum.

Vad har ni för anekdoter, hur fick ni intresset? En "spätta" du inte
förglömmer? Ni kvinnor? Min morsa körde hoj är idag 83 bast och körde Sverige runt på MC på 50-talet. Berätta gärna med annat än att bara "gilla" klicka i. Tack för ordet!

 

[MartinB]

Vevlagret som gav upp på min Dakota. Av och på med cylindern var gränsen då och när jag ringde runt och frågade vad det kunde kosta att få det fixat så insåg jag att det var färdigåkt ifall jag inte gjorde isär och ihop själv. Isär var rätt enkelt, samla ihop alla nållagerrullarna som dröste ur. Iväg med veven till en snubbe som bytte, det kostade hela månadens studiebidrag.

Ihop med skiten. Häll på olja. Den startade men alla växlarna gick inte i. Isär igen och klura ut hur den där gaffelgrejen och rullen borde sitta, torrväxla på bänken och ihop igen med samma packning som gått sönder lite här och var. Läckte som ett såll men nu funkade allt. Beställa ny packning, körde utan olja under tiden för föräldrarna uppskattade inte droppandet i carporten. Repeat, fan vad det läcker. Fick till slut tips om Permatex (svarta sörjan med pensel i locket) och sedan höll sig oljan på rätt sida packningen. Jag vet inte hur många gånger den förbaskade motorn åkte ur ramen under åren jag hade den men det var många för blocket sprack när fotpinnefästena i ramen gick av pga glapp.

Men jag tror det var bra, mina sociala skills har aldrig varit särskilt uppskattade men när jag blev mångas gratismek så fick jag i alla fall umgås med folk.

Min bilkarriär såg ungefär likadan ut, fler grejor som kunde gå sönder bara.

Egentligen kan jag inte skruva särskilt bra.

 

[PeterDeleter]

Vevlagret som gav upp på min Dakota. Av och på med cylindern var gränsen då och när jag ringde runt och frågade vad det kunde kosta att få det fixat så insåg jag att det var färdigåkt ifall jag inte gjorde isär och ihop själv. Isär var rätt enkelt, samla ihop alla nållagerrullarna som dröste ur. Iväg med veven till en snubbe som bytte, det kostade hela månadens studiebidrag.

Ihop med skiten. Häll på olja. Den startade men alla växlarna gick inte i. Isär igen och klura ut hur den där gaffelgrejen och rullen borde sitta, torrväxla på bänken och ihop igen med samma packning som gått sönder lite här och var. Läckte som ett såll men nu funkade allt. Beställa ny packning, körde utan olja under tiden för föräldrarna uppskattade inte droppandet i carporten. Repeat, fan vad det läcker. Fick till slut tips om Permatex (svarta sörjan med pensel i locket) och till slut höll sig oljan på rätt sida packningen. Jag vet inte hur många gånger den förbaskade motorn åkte ur ramen under åren jag hade den men det var många för blocket sprack när fotpinnefästena i ramen gick av pga glapp.

Men jag tror det var bra, mina sociala skills har aldrig varit särskilt uppskattade men när jag blev mångas gratismek så fick jag i alla fall umgås med folk.

Min bilkarriär såg ungefär likadan ut, fler grejor som kunde gå sönder bara.

Egentligen kan jag inte skruva särskilt bra.

Härlig läsning. Tack! ?

 

[sportbike]

På min första mc-tur var jag nio bast, fick köra en Husqvarna Silverpil, vilken lycka !!
Ett kul minne är när jag och en polare åkte flakmoppe sittandes på flaket båda två nerför en lååång backe på en parkväg, i slutet av backen skulle det svängas, gick sådär, vi brakade rakt in i en gungställning och flög av och rakt in i buskarna.
Moppen blev ett V, så jag kapade flaket och trivdes väl med det vad jag minns.
3/8:a och 17 Bing såklart

 

[bosse-l]

Skulle tro att det var på våren i sexan som min motorintresset tog fart på riktigt, hemma stod en 57:a Monark Monarscoot som farsans morbror ägt. Den var då komplett men omlackad och hade nog stått ca 15 år efter övertalning och hjälp av farsan togs den fram och på nåt vis fick vi liv i den. Moonarscooten finns kvar än idag och jag har under 30 års tid haft nån förhoppning att ta tag och repa upp den, har fått ihop hyfsat med grejer till den så den men många andra roligare projekt har kommit i mellan.

Farsan var totalt ointresserad av att skruvs eller det var ett nödvändigt ont, som bonde skruvade man nog inte för att det var kul utan ett måste. Motorcyklar var också ett helvete enligt honom kallt och jävligt efter att ha åkt NV året om till en Ford (kan varit en Taunus) från slutet av 50- införskaffades.

En Monarscoot var inte då lika cool som idag utan denna fick leva ett hårt liv dör kåpor åkte och mycket patentlösninga och ombyggnader blev der och detta fick lösas själv den kördes givetvis året runt och det skruvade i ett kallgarage eller utomhus. Är ju ett under att den överlevt som den gjort med tanke på all misshandel den fick utstå. Den trimmade också med att borra upp insuget och ett avgassystem svetsades ihop av skaftet från en avbruten hötjuga, givetvis med pinnsvets.

Vi 15 års ålder köptes en Puch Montana, även denna fick utstå lite men nu hade nog åren med Monarscooten gjort att man hade betydligt bättre koll (om än dålig) på skruvandet mycket mindre avdragna skruvar och sånt, denna fick en 60 cc cylinder, kolv från FS1 då den skulle ge bättre porttider enligt vissa, cylindern portades också utan nån som helst koll utan insuget gjordes större nerdåt och angasporyen uppåt, en borrad Mikunigasare från en FS1 eller K50 och ett (utan kunskap att räkna) uträknat avgassystem givetvis med maximalt med effekt på topp. Jag undrar ofta hur rätt detta avgassystem blev, misstänker att det inte blev många rätt med tanke på mattekunspapen (skulle nog inte klara det idag heller), och att kronorna böjdes mot nåt rör eller vad som fanns och sen svetsades delarna av 1 mm plåt ihop med pinnsvets och tätades med avgaspasta.

Den gick i alla fall hyfsat, uppåt 90 km/h och så bra att en kompis farsa fick ta och svarva ut centrum från ett Puch bakdrev och kuggkransen från ett 32 kuggar MCB då det inte fanns mindre än 36 bak till Montanan för att hålla nere varven.

Kan nog konstatera att denna tid ändå var då man la grundkunskapen att skruva, mycket vansinne, mycket sattes sönder och det skulle ju gå fort att få ihop för att ut och köra. Väldigt dålig koll på det mesta med lärorikt.

 

[sportbike]

Den flakan monterades det miniskidor på och crossdäck bak, kördes med V-jeans och träskor även på vintern, och Lovikavantar.

 

[bosse-l]

Vad som nog också har förändrats är säkerhetstänkande, hjälm hade man ju endast vid körning på allmänväg. Hela moonarscootepoken kördes hjälmlöst då den bara kördes efter grusvägar. Sen kan man ju fundera på hur klokt det är att ligga i 80 km/h på en Puch Montana men då ansågs riskerna för olyckor eller skador som väldigt ringa.

 

[MartinB]

Vad som nog också har förändrats är säkerhetstänkande, hjälm hade man ju endast vid körning på allmänväg. Hela moonarscootepoken kördes hjälmlöst då den bara kördes efter grusvägar. Sen kan man ju fundera på hur klokt det är att ligga i 80 km/h på en Puch Montana men då ansågs riskerna för olyckor eller skador som väldigt ringa.

Kon-Tiki och Ra hade aldrig sjösatts utan blåskylt och godkännande från Sjöfartsverket ifall det skett idag heller. På gott och ont men alla förmaningar som oombett kastas på en idag är rätt tråkiga kan man väl i alla fall få tycka utan att klassas som en idiot?

 

[Kurt-Olsson]

Kul tråd!

Jag var 15 år och var på semester på en camping i Kroatien med mina föräldrar när jag gick runt och kikade och får syn på två grönvita motorcyklar. Jag förstår idag att det jag såg var två stycken 1995-1996 kawasaki zx6r.

Kroppen slutade fungera, jag stannade till. Det var ett otroligt maskineri! Dessa hojar såg helt brutala ut. MEN, det som sköljde över mig var en våg av frihet! Bredvid hojarna satt ägarna med varsin bärs och hela situationen med tältet, hojen, bärsen etc bara utatrålade FRIHET!

Jag stod still och fantasierna började skena! Tänk om jag hade en sådan hoj! Då hade jag kunnat:

1: Åka ifrån tältsemestern med föräldrarna som var dödstråkig.
2: Uppleva mckörningen och kraften i en sporthoj.
3: Åka runt i stan och visa upp mig för då skulle jag få brudar.

Dessa två senare punkter var som ett mantra och drev mig att år efter år ta mig närmare mitt mål om att skaffa kort och skaffa mig en sporthoj.

En dröm som skulle få vänta ända tills år 2002, först då hade jag kortet och hämtade hem min första hoj… en… 1998 ZX6R såklart!

Brudar kunde jag lösa några år innan! Hahaha

 

[Alatalo]

Vi halvgamlingar kan mycket väl vara den sista generationen som lärt oss skruva genom att införskaffa gammal skit som helt enkelt krävde att man skruvade…Jag ska bespara tråden ett antal historier om gamla snöskotrar, egenhändigt portade och med hembyggda pipor och fjädring, ofta körda med väldigt fältmässiga reparationer. Det var liksom skotrar som gällde häromkring med halvårslång vinter. Men ungefär så som det gått till för många andra med motorcyklar. När det gäller hojar så nöjer jag mig med att konstatera att jag tidigt insåg betydelsen av ett fungerande chassie då hela mopedåldern handlade om en och samma Monark F50 med rörram.

Jag ser tyvärr inte mycket ”skruva gammal skit” hos dagens youngsters, det är uteslutande något enstaka år begagnade grejer och finansiering genom föräldrar. Tydligen får de inte heller köra till skolan utan att det blir ramaskri på domstolen Fejsbook…Och riktiga mopeder kör väl ingen längre…? Det är uteslutande könsneutrala moderna saker, eller elsparkcyklar.

Blev nostalgisk under julhelgen då jag för första gången på säkert tjugo år såg några smågrabbar spela hockey mitt på vägen, så där som man gjorde typ hela vintern när man var tio år. Var tvungen att stanna och berätta att en NHL-spelare växt upp i huset mitt emot deras eget…

 

[Tebax]

Kul tråd!

Jag var 15 år och var på semester på en camping i Kroatien med mina föräldrar när jag gick runt och kikade och får syn på två grönvita motorcyklar. Jag förstår idag att det jag såg var två stycken 1995-1996 kawasaki zx6r.

Kroppen slutade fungera, jag stannade till. Det var ett otroligt maskineri! Dessa hojar såg helt brutala ut. MEN, det som sköljde över mig var en våg av frihet! Bredvid hojarna satt ägarna med varsin bärs och hela situationen med tältet, hojen, bärsen etc bara utatrålade FRIHET!

Jag stod still och fantasierna började skena! Tänk om jag hade en sådan hoj! Då hade jag kunnat:

1: Åka ifrån tältsemestern med föräldrarna som var dödstråkig.
2: Uppleva mckörningen och kraften i en sporthoj.
3: Åka runt i stan och visa upp mig för då skulle jag få brudar.

Dessa två senare punkter var som ett mantra och drev mig att år efter år ta mig närmare mitt mål om att skaffa kort och skaffa mig en sporthoj.

En dröm som skulle få vänta ända tills år 2002, först då hade jag kortet och hämtade hem min första hoj… en… 1998 ZX6R såklart!

Brudar kunde jag lösa några år innan! Hahaha

Funkade punkt 3 med brudarna…?

 

[Tebax]

Ja som andra skrivit, kul tråd detta!

Min första motoriserade 2-hjuls upplevelse blev första moppen, en klart begagnad Crescent Compact med handväxel.
Började med att byta ut kolvringar och alla kullager på gräsmattan utanför förrådet.
Fann att förra ägaren hade hällt sågspån i oljan…
Men moppen gick fint och såldes väldigt välputsad.

Sedan väcktes riktiga hojintresset när syrrans killkompisar kom i grupp på stora hojar av olika modell och märke, och mullrade med stora motorer ekande mellan garage och hus…
Framför allt minns jag en klassisk kawagrön Z1000 med liten toppkåpa (var det Wayne eller Lawson replika, minns inte riktigt).
Men mullret, gemenskapen, och det spännande med hojarna etsade sig fast!
Detta väckte mitt intresse och körkort för 125cc skaffades in.
Första valet blev det lilla jag hade råd med efter bara lite sommarjobb, en Suzuki GP125.
Inte spännande eller fränt, men det var min!

 

[Kurt-Olsson]

Funkade punkt 3 med brudarna…?

Då jag är 41 år idag så har jag svårt att se att trenden kan vända så måste jag nog i nuläget rapportera att det är en väldig utmaning att locka till sig det kvinnliga könet med ett motorfordon. De söker saker som trygghet, pondus, bra blivande pappa till framtida barn etc i en man och ej toppfart… tyvärr.

 

[Tebax]

Då jag är 41 år idag så har jag svårt att se att trenden kan vända så måste jag nog i nuläget rapportera att det är en väldig utmaning att locka till sig det kvinnliga könet med ett motorfordon. De söker saker som trygghet, pondus, bra blivande pappa till framtida barn etc i en man och ej toppfart… tyvärr.

Nä eller hur, brudar är konstiga… ?

 

[Two stroke man]

Tänkt lite på det nu precis när kylan och mörkret härskar här i norr.
Tidigt 90-tal den här årstiden... Bara ljust några få timmar och varje helg i januari drog man på sig kläder och körde, även i -25 graders kyla under den korta tiden det var ljust.

Nu är det nog 10år sedan jag gjorde mig besväret att ens kränga på dubbdäcken.

Men numera får jag i alla fall inte skäll på krogen för att jag kör sönder skoterspåren. Förstod aldrig ens hur det kunde vara ett problem för någon med bred matta och två medar.

 

[GuW]

Men numera får jag i alla fall inte skäll på krogen för att jag kör sönder skoterspåren. Förstod aldrig ens hur det kunde vara ett problem för någon med bred matta och två medar.

Många köper ju nuförtiden skotrar som i princip kräver pistade spår att åka på.
(och om inte annat "moddar" dom skotrarna dit)
Men fort går dom i alla fall, på sjöar och andra ställen där det är platt, slätt och hårdkört.

 

[Two stroke man]

Många köper ju nuförtiden skotrar som i princip kräver pistade spår att åka på.
(och om inte annat "moddar" dom skotrarna dit)
Men fort går dom i alla fall, på sjöar och andra ställen där det är platt, slätt och hårdkört.

Nuförtiden? På tidigt 90-tal gick knappt någon skoter att köra utanför spåret.

Styvfarsan hade en SM340, den blev ju hängande på fotplattorna om det var mer än 1dm snö.

 

[Surtees]

Puch Florida - året var 1966, stack gärna ut på vinternätter för att köra i Änggårdsbergen på snön. MC-intresset kom väl av att några skolkamrater tog körkort och skaffade (fick) lätt motorcykel (75 kg:s regeln). Fulkörde kompisens Silverpil då och då, tog körkort vid 18 o köpte en Husqvarna 250 (reggad), sedan en Honda 500/4 när jag tjänat lite mer under sommarjobben.
Tokiga minnen..... Grossglockner 1974 på 500:an, körde upp o ner med polarna en hel dag - var tvungen att ta ur luftfiltret för att få lite pulver när man kommit högt upp. Hojen förde ett j-la liv med Yoshimura 4-1, hade aldrig kunnat köra genom Tyskland idag med det systemet.

 

[GuW]

Nuförtiden? På tidigt 90-tal gick knappt någon skoter att köra utanför spåret.

Styvfarsan hade en SM340, den blev ju hängande på fotplattorna om det var mer än 1dm snö.

Haha, ja, det har du ju rätt i, nuförtiden köper ju folk lössnö maskiner och kör sönder varenda hängdriva i fjällen en helg per år...

Det var ju den typen av skoter jag tänkte på.

Själv har jag ingen, men jag har god tillgång till att låna

 

[tomsta]

oj, kul med gamla minnen och mina är riktigt gamla. Jag växte upp på Kungsholmen (Sthm) och på vintern låg alltid isen i en triangel Västerbron-Rålambshof-Kungsholmstorg. I sällskap med två polare med Silverpilar så körde jag i snön på isen med min Blue Fighter. Dom 6 hästarna fick ju snön att yra och sladdarna blev långa och man var världsbäst trots att Silverpilarna gick som raketer med sina 9hkr. Nåja, året därpå så hade jag också en pil och livet lekte