Pipan är i god kondition, lite mörk runt kanterna uppe och sotig (behöver göras rent
). Lite för fin för vardagsbruk kanske och därav så låg den bara i en låda - det och så att farsan slutade röka för många herrans år sedan och troligen innan vi fick just det här exemplaret i arv (morfar? från farmors sida? ingen aning). Lite synd att brukspipan inte fanns kvar, men å andra sidan så finröker jag bara någon enstaka gång och tidigare har det var cigarrer. Lär dock bli mer pipa nu iom att det inte är lika skarpt och varmt som från cigarrer. Har boffat på några halvstoppningar till senaste veckan och det är precis lagom med en femminuters paus. En bra terapi för mig just nu, som haft det slitigt ett tag. Man kan ta på sig en fin hatt, storstövlarna och gå runt på ägorna och puffa som en riktig godsägare
Jag fick tipset från en polare, att ett bra sätt att röka utan att det blir för varmt och skarpt i smaken (överhettad tobak), är att ha hårt stoppat och röka bara någon minut för att sedan stoppa in pipan i ett tätt fodral så tobaken slocknar. Sedan när den svalnat, kan man ta fram igen och tända på och röka en kort vända till osv. Sådär lite lagom i väntan på att kaffet svalnar eller så. Det ligger väl något i det, att bara hålla glöden precis vid liv och inte låta det bli för varmt.
Jag gillar Borkum Riff Bourbon Whiskey - den doftar russin som färsk och är mjuk i smaken. Inte för att jag har så mycket att jämföra med, men mot de tobaksrena cigariller jag tidigare kört med tex. Farsan körde alltid Greve Hamilton, men det är något skarpare och inte smaksatt (jag gillar när det smakar och doftar lite mer än tobak
).