Hindra handel med persondata
Vi låser våra hus men lämnar känsliga personuppgifter öppna – en orimlig ordning.
Kvinnor på skyddat boende har fått sin tillflyktsort röjd via en nätbaserad söktjänst. Landets folkvalda har gjort sina mejl läsbara för flera underrättelsetjänster eftersom riksdagens partier har sina e-postservrar placerade i USA. Och inte bara allmänna bostadsbolag i Göteborg utan även i andra kommuner har fört obehagliga och lagliga register över hyresgäster.
Dessa tre sommarnyheter är rena skräckläsningen för alla som anser att personlig integritet är något värt att värna. Hur kunde det gå så här? När blev uppgifter om exempelvis svenskars bilinnehav en kommersiell produkt för myndigheten att fritt sälja vidare?
Svaret är sakta, men säkert – och lite i smyg. De flesta vanliga människor har inte varit medvetna om i vilken omfattning deras personuppgifter sålts vidare av exempelvis Transportstyrelsen, Bolagsverket och Skatteverket.
Hur obehagliga konsekvenserna kan bli framkom och inte minst i dagarna när det avslöjades att Ratsit, via Skatteverket, kunnat vidarebefordra uppgifter om kvinnor på flykt. Visserligen lovade Ratsit att täppa igen hålet liksom Sveriges kvinno- och tjejjourers Riksförbund uppmanade såväl enskilda jourer som Posten att ge rätt råd om eftersändning av post. Men det är en liten tröst i det stora hela.
Att upprördheten bland allmänheten inte varit större kan beror på en kombination av avtrubbning och uppgivenhet. Allt fler lämnar ut allt mer om sig själva via sociala medier. Då justeras gradvis, mer eller mindre medvetet, den där gränsen för vad som anses privat.
Det är dock där lagar och regler kommer in. De skall vara konstruerade så att även människor som inte kan eller förstår att skydda vissa uppgifter får hjälp med det.
När en upprörd privatperson anmälde Bolagsverket till Datainspektionen för att ha sålt vidare uppgifter om honom, försvarade sig dock verket med att det ingår i deras uppdrag att lämna ut personuppgifter för reklam. Bolagsverkets generaldirektör förklarade sig, i Dagens Nyheter, inte ha något ansvar för hur uppgifterna används av kunderna i nästa led.
Medborgarna har visserligen rätt att spärra sina uppgifter för sådan försäljning. Men det upplyser varken Bolagsverket eller andra myndigheter om.
Personuppgifter är inte vilken handelsvara som helst, skrev tre ledande kristdemokrater i en debattartikel i DN veckan. Ju fler politiker som vaknar desto bättre, även om KD-förslaget om nytt grundlagsskydd är att krångla till saken i onödan. Vad myndigheterna beträffar bör helt enkelt deras uppdrag ses över och ändras. Precis som fler än KD påtalat, bör Datainspektionen ges vassare tänder. Och de folkvalda gör klokt i att undersöka andra mejllösningar.
