Akrylamid:
Jag skrev inte ventilspel, jag skrev om spel mellan ventil och styrning. Detta spel påverkas inte alls av hyd eller mek ventilspelsjustering. Men jag antar att du var trött då du besvarade.
Men det återstår alltså fortfarande att medlet borde bygga på ventilskaftet mer och mer eftersom detta har en lite högre temp. Till slut borde ventilskaftet kärva i styrningen och vad som händer då kolv möter ventil (till följd av fastkärvad ventil) vet väl alla. Om nu medlet verkligen bygger på ytorna. Gör det inte det så är det ju ingen fara men heller ingen nytta.
Gällande bromstestet:
En ökning av maxvridet med 6,7% är ju alltid trevligt. Men jag blir skeptisk till en sak: Om ökning av vridet sker till följd av ökad täthet så borde ökningen vara konsekvent (dvs procentuellt lika stor överallt) eller något större i botten eftersom varje kompressionsslag får längre tid för leakdown på låga varvtal än på höga varvtal. Det låter väl rimligt?
Men det synes mig egendomligt att ökningen är markant större just runt 7200 rpm och var tog dippen vid 3000-3100 rpm vägen?
Dessa skillnader kan förklaras med olika mätförhållanden (se nedan ang tryck/temp etc) men då kullkastas ju hela resultatet.
En annan sak:
En varvtalsökning från 1100 till 1400 rpm innebär 27%. Friktionen i en motor borde vara tämligen konstant oberoende av varvtal (alla andra parametrar oförändrade). 27% högre varvtal vid samma trottelöppning skulle alltså innebära att friktionen sjunkit med 27%. Men varför har då maximala vridet "bara" ökat med 6,7%?
Och en ökning av tomgången
kan lika gärna bero på att fuggarna börjar bli heta, inte helt ovanligt på en knarr som körs länge utan ordentlig fartvind (och då avser jag inte fläkten vid bromsbänken).
Nu har jag fokuserat på vridmomentkurvan. Som alla vet är ju effektkurvan samma sak som en vridmomentkurva men med varvtalet inlagd. Så låt oss nu hålla "Vad är vridmoment"-diskussionen borta härifrån! Sök och du skall finna!
Dessutom vet vi inte om vridmomentökningen beror på att motorn ger mer effekt (ex vis till följd av bättre täthet) eller till följd av lägre inre friktion eftersom friktionen i motorn inte har mätits (ex vis genom utrullningsprov).
Alla dessa avvikelser
kan bero på andra saker. Jag säger
inte att dom gör det men framlägger här några exempel:
*Annan temperatur, lufttryck eller luftfuktighet. Sådant ska bänken mäta och kompensera för (det går att räkna om uppmätta värden till en standardiserad temp/tryck/luftfuktighet) men är dessa värden korrigerade?.
*Annan motortemp. Kom ihåg att det som mätaren på knarren visar är delvis ointressant, utan att ha koll på oljetempen så vet vi (den som gör bromsningen) inte om det är samma förutsättningar.
*Annat bränsle. Nu skiljer ju iofs inte bränslena så mycket mellan olika fabrikat men en viss skillnad kan finnas, det
vet vi ju inte med säkerhet.
*Mindre spänd kedja vid andra testet.
*Mer slitet (dvs lättare) bakdäck vid andra testet. Som alla säkert vet så ger lägre vikt hos baktofflan högre vridmoment/effektsiffror i en accelerationsbänk. Nu är denna mätning iofs enligt uppgift gjord i december och rettorna rullar oftast inte så långt vid den tiden på året men vi
vet ju inte säkert.
Akrylamid, är du med på att det finns en hel del naturliga faktorer som kan förklara bromsningsresultatet?
Ett oberoende testlabb är egentligen det som gäller. SP är ett säkert kort liksom KTH och andra högskolor/universitet som nämndes ovan. Rototest är nog bra men de testar ju såvitt jag förstått kompletta puffror genom bromsning etc och det är väl inte det intressanta? Det intressanta borde väl vara att riva en beg halvsleten puffra, mäta upp allt, sätta ihop, köra den enligt anvisningarna på medlet, riva isär och därefter mäta upp allting igen. Först då får vi svart på vitt om det här med materialpåbyggnad etc fungerar. Resultat från bänkning (hur noggrannt det än är uppmätt) är ändå bara sekundära resultat (se mer nedan). Mätning av slitagenivåer är primära resultat.
Till denna typ av mätning av slitagenivåer bedömer jag inte att Rototest är bästa instansen jämfört med SP etc. I övrigt har jag stor respekt för Rototest.
Nämnas kan också att man då man läser tester alltid ska titta på vem som betalat för testet och ställa detta mot testinstitutets integritet. Och det är ju givetvis därför ett test bör göras av en institution med gott rykte och hög integritet. Hellre SP (eller Rototest för den delen) än en liten hojverkstad (tänker inte specifikt på den som gjort de tidigare mätningarna här).
Låt mig ta ett exempel på vad jag menar med sekundärt resultat:
Att lösa koksade ringar med diesel resulterar ofta i bättre kompression. Detta är det sekundära resultatet men vet vi inte vad det primärt beror på så vet vi inte om den högre kompressionen beror på att dundermedlet (i detta fall diesel) har byggt upp slitna cylinderväggar eller om det beror på att medlet har löst koks/sot som hindrade ringarna att göra sitt jobb ordentligt. Iofs fattar vem som helst att diesel inte kan bygga upp cylväggarna och därmed att kompökningen troligen beror på dieselns kokslösande effekt men exemplet var avsett att belysa vad jag menar med sekundärt resultat.
Nån som luktat på det medel som denna tråd gäller?
Diesel i dyr förpackning?
Det här tål att repetera:
Akrylamid, det är inte
dig jag är skeptisk till, det är medlet eftersom samma story återkommer vart 15:e år eller nåt sånt. Endast något förändrad story från gång till gång.
Om ni gör ett test enligt ovanstående resultat så vill jag gärna höra om det så då får du gärna skicka mig ett pm, det finns ju annars risk att man missar en tråd här på sh.