Jaha, vad göra i vinter då?
Säsongen 2020 blev liksom lite stympad. Det mesta ställdes in. Hann med att vara instruktör licenskurs i april. Cykeln började gå lite orent vid sista passet. Tänkte att det var fukt i någon kontakt. Blir så ibland. Men när det sen var dags någon vecka senare dog hojen efter ett kvartsvarv. Skamkärra.
Felsökning sa att det var likriktaren som brunnit. Sen fick rvf tjäna som donatorhoj resten av dagen. På den andra hojen jag hade med ramlade fotpinnen av... En sådan dag...igen.
Hem och reparera. Nu blev det MOSFET med lödade anslutningar. Så förhoppningsvis kan jag köra i monsun i fortsättningen.
Hittills hade det varit kallt och blött så jag inte fått testa ny HRC-länkaget med rätt avstämd Öhlinare. Men till slut fick jag till ett träningstillfälle i vettig temperatur.
Det var den bästa modifikation jag gjort hittills. Jag är så otroligt nöjd med väghållningen nu. Bästa hoj jag åkt på vad gäller det!
Sen vart det inget mer förrän det var paraddags på Velodromloppet igen. Oktober= +5 och regn. Banan var en sörja av vatten, olja och saneringsmedel. Vet inte vad bilarna pysslat med? Man såg hur däcken färgades bruna på hojen framför i vissa kurvor. Det var halt kan man säga. Men en liten rejsig japansk 90-tals plastraket shootout kunde vi ha. Två RVF 400 och en CBR250 RR.
Och här precis passerat en världsmästare i isracing. Nog för att han åkte flattrack hd men det var halt så han borde kunna kört som han var van med
Sen hade jag turen att få bana för mig själv i 10 minuter när andra hojar gått i depå. Höll mig på hjulen och hade skoj även om det var dåliga förhållanden. Så det blev på någotvis en fin avslutning iaf.
I vinter blir det allmän service och så plockar jag på ett twinstack halvsystem. Håller på att renovera det då det var en kraschad del jag fick med i något köp. Leker lite med kolfiber för att göra ett nytt fäste istället för skrotat i metall.