Min personliga erfarenhet av vurpor (varav bara en enda hajsajder) har varit att fram tills att hojen slutar vara under min kontroll hinner jag tänka rätt mycket, när sedan hojen är bortom kontroll så går det i allmänhet skitfort, och man hinner inte med så mycket mer än att slå i marken mer eller mindre hårt.
Dock, min enda highsider (som inte gick så fort) så gjorde jag faktiskt en hyfsat clean framåtrullning från aikidon, och det var fullkomligt ren reflex, hann inte tänka mer än att "Nu!" sedan var jag luftburen och det minns jag inte så mycket av (eller inget alls för att vara ärlig).
Problemet är att man inte har så jävla mycket val om hur man tar mark, eftersom att själva katapultningen upp i luften är fullkomligt okontrollerad. Min highsider gjorde att jag hade rotation framåt och tog i marken med händerna/huvudet först, sedan höger axel/sida, sedan rygg och höft och ben... En perfekt vinkel för att göra en någorlunda hjälplig rullning, men med lite ändring på någon vinkel eller rörelsemängd så hade det inte alls gått att landa så.
Jag gjorde till exemlpel inte alls så när jag kraschade med enduron och bröt ryggen, i ännu lägre fart.
Alla lowsiders är ju mest en fråga om att inte försöka ta emot sig med armbågen, utan snyggt smäcka ner hela kroppen samtidigt och inte fastna i hojen. Ett skinnställ gör landningen i asfalten ganska smärtfri, iaf hittills. Man hinner tänka en hel del när man ligger där på marken och kanar fram däremot.
Oftast något i stil med "Jahaja, det här var ju jävligt onödigt."