Merovingian
Guest
Jag funderar lite på det här med lägenhet och kattägande. Jag tycker inte det är en särskilt bra idé, men många gör det och jag har personligen sett stadslevande innekatter som fullkomligen kalasnjuter av livet trots så pass tryckande fångenskap.
Jag har haft katter hela livet ända tills jag flyttade hemifrån. Och jag saknar det. Inte att bo hemma hos föräldrarna, men väl katterna.
Jag bor i en etta á 35 kvadrat där kök, rum och hall är tre separata utrymmen.
Det känns inte tillräckligt stort, även om vissa har katt på mindre yta.
Vad jag däremot blivit varse om på siståne är att det finns ovanliga raser där vanliga katter har avlats ihop med afrikanska kattdjur av annorlunda art.
Det finns så kallade Bengaler, Ociater samt rasen "Savannah", vilken är en blandning mellan vanlig katt och kattdjuret Serval.
Dessa katter är om nånting mer eller mindre hundar både till storleken och uppförandet. Otroligt fästa vid människor, toktrevliga och som katt väldigt annorlunda.
Vad som står ut mest med detta är att de är helt kompatibla med promenader i koppel. Jag trodde jag drömde när jag såg detta i verkligheten. En kolossalt stor katt som gick helt orädd och odistraherad i koppel och tyckte om nånting att det var det roligaste som fanns.
Jag bor så pass bra att det är 30 meter till närmaste park, och både Långholmen och Reimersholme ligger runt hörnet.
Det ter sig som så att jag har möjlighet att gå med katten i koppel varje dag, utöver normalt tumlande hemma i lägenheten. Plötsligt känns hela grejen med anförskaffande av katt mycket mer rimlig.
En tanke utöver allt är att jag om möjligt planerar att ta över en äldre katt som behöver omplaceras, inte skaffa en kattunge för min egen underhållning.
Vad säger eran erfarenhet i området? Tänker jag ordentligt?
Jag har haft katter hela livet ända tills jag flyttade hemifrån. Och jag saknar det. Inte att bo hemma hos föräldrarna, men väl katterna.
Jag bor i en etta á 35 kvadrat där kök, rum och hall är tre separata utrymmen.
Det känns inte tillräckligt stort, även om vissa har katt på mindre yta.
Vad jag däremot blivit varse om på siståne är att det finns ovanliga raser där vanliga katter har avlats ihop med afrikanska kattdjur av annorlunda art.
Det finns så kallade Bengaler, Ociater samt rasen "Savannah", vilken är en blandning mellan vanlig katt och kattdjuret Serval.
Dessa katter är om nånting mer eller mindre hundar både till storleken och uppförandet. Otroligt fästa vid människor, toktrevliga och som katt väldigt annorlunda.
Vad som står ut mest med detta är att de är helt kompatibla med promenader i koppel. Jag trodde jag drömde när jag såg detta i verkligheten. En kolossalt stor katt som gick helt orädd och odistraherad i koppel och tyckte om nånting att det var det roligaste som fanns.
Jag bor så pass bra att det är 30 meter till närmaste park, och både Långholmen och Reimersholme ligger runt hörnet.
Det ter sig som så att jag har möjlighet att gå med katten i koppel varje dag, utöver normalt tumlande hemma i lägenheten. Plötsligt känns hela grejen med anförskaffande av katt mycket mer rimlig.
En tanke utöver allt är att jag om möjligt planerar att ta över en äldre katt som behöver omplaceras, inte skaffa en kattunge för min egen underhållning.
Vad säger eran erfarenhet i området? Tänker jag ordentligt?
