Efter att ha läst igenom den här tråden så ser jag att klassen verkar ha problem med lågt deltagande. En fråga som jag ställer mig är: Är inte åldern på de tillåtna motorcykel-modellerna ett stort problem? Börjar inte grejerna bil duktigt slitna? Det måste vara mycket slit för att hålla dessa maskiner igång, eller?
När jag började fundera på SP i våras, så tänkte jag att min VFR400R skulle vara en OK maskin. Jag insåg snart att reservdelslogistiken skulle bli ett elände eftersom modellen aldrig sålts i Sverige. Dessutom har den lite knepiga däcksdimmensioner. Jag började i det läget fundera på 600- kubikare. De växer ju nästan på träd. Kör man Yamaha R6 så kan man köpa reservdelar på Konsum (nåja, lite överdrivet kanske

). Är det inte det så här funderingarna går när debutanter väljer klass? Man måste ju kunna få tag i en någorlunda pålitlig hoj. Sedan behöver man Kraschkpor och reservdelar också. Till 600- och 1000 kubikarna är utbudet väldigt bra. Jag är inte förvånad över att R600 och R1000 har det lättare med rekryteringen. Tänker jag tokigt nu?
Förhoppningsvis överlever SP- klassen nu när det är tillåtet med 2cyl,4-takt,650 cc. Det är ju kul att se att det går att placera bra sig med en sådan maskin. Det gör att mitt intresse för klassen ökar helt klart. Man borde väl kunna köra hyfsat krångelfritt med en SV650 tycker jag.
Jag ser i alla fall en fördel med det låga deltagarantalet. Det blir lättare att kvala in. Jag kan därför få riktig raceerfarenhet. Det är väl inte särskilt kul att kuska land och rike runt för att bara köra kvalheat antar jag. Den risken verkar överhängande om jag skulle debutera i t.ex. Rookie 600.
En annan fördel som jag ser, är att hojarna är i stort sett omodifierade. Det kommer att bli dyrt nog ändå att komma igång, utan en massa fördyrande 'måste ha' tillbehör typ Öhlinare och liknande.
Har ni som kör SP några reaktioner på mina resonemang?