Som nybliven återfallare räknas väl jag som nybörjare antar jag... På den gamla goda tiden hade jag en mellanklassare med mindre än hälften av den effekt som andra hade att leka med. Men jag ville ju inte vara sist för det, utan fick komensera med att aldrig någonsin släppa på gasen. Var det bara tillräckligt krokigt så var jag först, på motorväg alltid sist. På den tiden var jag ung och odödlig så det gick bra. Vågade inte byta till enabbare cykel då, eftersom jag förstod att min körstil skulle följa med och förmodligen resultera i något otäckt. Nu efter alltför många års uppehåll blev det en gammal plastraket och helvete vad det går undan när man gasar... Det är ju faktiskt omöjligt att hålla fullt hela tiden. All effekt skrämmer mig lite vilket känns bra.
Slutsatsen är alltså att det är bättre med för mycket effekt som ger respekt för cykeln, än för lite som lätt lurar en att tro att man är bättre/snabbare/snyggare än vad man igentligen är.
Inte vet jag om det där vart begripligt, eller hur jag kört med 140 hk när jag var 21, eller om jag bara yrar, men jag har aldig fel...?
Slutsatsen är alltså att det är bättre med för mycket effekt som ger respekt för cykeln, än för lite som lätt lurar en att tro att man är bättre/snabbare/snyggare än vad man igentligen är.
Inte vet jag om det där vart begripligt, eller hur jag kört med 140 hk när jag var 21, eller om jag bara yrar, men jag har aldig fel...?