Alla 16- till 70-åringar som bor i Sverige kan kallas in för att hjälpa till vid krig eller krigsfara. Men hur många känner till det?
Under Kalla kriget gjorde ungefär 50 000 unga män lumpen varje år. Men i mitten av 1980-talet började bassarna bli allt färre. Numera – efter att värnplikten först lagts ner och sedan återinförts och utvidgats till båda könen – är det ungefär 6 000 som rycker in årligen.
För flera generationer svenskar har det där med att medborgaren har plikter gentemot staten framstått som både avlägset och abstrakt. Nu är vi ju kunder i skolan och brukare i vården. Vi beställer och staten utför, tack så mycket!
Nyss kunde till och med en partiledare
filosofera kring att om det blir krig är det nog bäst att lägga benen på ryggen.
Så det är klokt att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska
skicka brev till landets alla 16-åringar i nästa vecka, för att upplysa om att det finns något arkaiskt som kallas totalförsvarsplikt. Om det vill sig illa kan alla vi känner bli ålagda att rycka in och hugga i. Dela ut mat och vatten, röja rasmassor, ta jobb i viktiga industrier eller jobba med det vi är utbildade för, om det är något samhällsviktigt som sjukvård och räddningstjänst. Om vi inte redan gjort värnplikt och har blivit krigsplacerade i det militära, förstås.
Det skulle nog behövas en informationskampanj om totalförsvarsplikt, civilplikt och tjänsteplikt även för den fullvuxna befolkningen.
”I händelse av krig och krigsfara” är inte längre otänkbart. Rysslands invasion av Ukraina krossade alla illusioner. De senaste veckorna har ÖB Micael Bydén inskärpt att Sverige befinner sig i ett läge där hoten ökar, särskilt mot alla samhällskritiska funktioner.
Efter attentaten mot Nordstream 1 och 2 har också Säpo
varnat för fler sabotage mot elförsörjningen.
I Norge har man sett
ökad drönaraktivitet kring oljeplattformar och gasanläggningar, och flera ryska medborgare har gripits misstänkta för att ha filmat på känsliga platser. Även den svenska Försvarsmakten har rapporterat att fler okända drönare synts vid militärövningar och skyddsobjekt.
Det är alltså inte bara vindstilla väder i södra Sverige som skulle kunna leda till strömavbrott i vinter. Klarar du dig i sju dagar utan hjälp?
Varken svenska folket eller myndigheter, kommuner och regioner har förberett sig tillräckligt för alla scenarier. Pandemin avslöjade stora luckor i sjukvårdens krishantering, och MSB har
larmat om att det finns ”allvarliga brister i beredskapen” när det kommer till dricksvatten, avlopp, telekommunikationer, el, transporter och livsmedelsförsörjning.
Sveriges nya minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), har en stor uppgift framför sig. Första striden kommer han att behöva ta med finansdepartementet. Att bygga upp ett totalförsvar blir dyrt – men alternativet är värre.
