Tekniken ger idag möjligheter till övervakning och inskränkningar av människors frihet som ligger på en helt annan nivå än förr. Det är idag möjligt att kartlägga en persons förehavanden och använda denna information emot denne på ett sätt som kan begränsa och rasera människors tillvaro långt bortom vad vi kunnat föreställa oss för bara ett par decennier sedan. Lägger vi till AI och möjligheterna att analysera stora datamängder får det snarare Orwells 1984 att blekna i jämförelse.
Vi ser samtidigt en del tendenser åt det auktoritära hållet på både yttersta vänster- och högerkanten. Inte så sällan talas det i termer av att vad som är rätt eller fel värdegrund, vad som får sägas eller inte får sägas och ibland vill man till och med kriminalisera fel åsikter. Vi hade för några dagar sedan ett lagförslag som handlade om att det skulle bli olagligt för sociala medieplattformar att sprida kränkande innehåll. Vi har redan idag lagar som begränsar yttrandefriheten (lagen om hets mot folkgrupp) som skulle vara omöjliga t ex i USA. Vi har redan sett ändamålsglidningar när nya lagar kring övervakning har införts i syfte att begränsa terrorism och grov brottslighet, men som sedan har använts till stor del för att sätta dit fildelare. När det gäller vår egen kära hobby ser vi ständigt förslag från Trafikverket och politiker som skulle förändra tillvaron från "frihet under ansvar" till "frihetsbegränsning i förebyggande syfte" eller "den som har rent mjöl i påsen har inget att oroa sig för" om man så vill.
Sitter man på den lagstiftande makten har man alltid möjlighet att sätta dit även den som har "rent mjöl i påsen", det handlar bara om vem som definierar vad som är olagligt. En liknelse kan vara att ge staten tillgång till ett väldigt kraftigt vapen. Så långe statsmakten inte missbrukar vapnet borde det ju vara ok, men vad händer när staten blir korrupt och inte tjänar samma syften som medborgarna har? Hur skall medborgarna kunna försvara sin demokratiska frihet när de är i ett kraftigt underläge?
Vad händer om vi får en riksdag som till större delen befolkas av tokvänster och miljötalibaner, eller för all del tokhöger, som inte är främmande för att införa repressiv lagstiftning som gör det olagligt att yttra fel saker, att inte ha rätt "värdegrund" eller att på andra sätt skilja sig för mycket från vad som anses vara rätt åsikter eller att tillhöra rätt majoritet? Vad händer när vi når en sådan infekterad konfliktnivå i det demokratiska samtalet att ändamålet anses helga medlen för att slå tillbaka mot rasismen, islamismen, patriarkatet, fascismen, klimatförnekare eller vilken fiende som för stunden kan projiceras på de vars åsikter vi inte håller med om?
Vad händer med ett samhälle där människor hela tiden behöver tänka på vad de säger eller gör, i och med att allt de yttrar eller företar sig kan vara övervakat och möjligt att potentiellt använda emot en? Vad händer med demokratin, innovationskraften, det fria tänkandet och allt annat som vi förknippar med ett gott och välfungerande samhälle? Ett välfungerande samhälle kan inte präglas av kriminalitet, men definieras inte heller enbart av avsaknaden av kriminalitet.
Jag tror alla i den här tråden är bedrövade över brottsutvecklingen och vill se effektiva åtgärder mot denna omgående, men det kan vara värt att fundera på vad det innebär om vi börjar förhandla bort allt för stor del av den frihet vi i grunden vill försvara. Det handlar givetvis om att hitta en balans med rätt avvägningar, men har man väl förhandlat bort för stor del av friheten är den väldigt svår att återfå. Det kan också vara värt att fundera på vad man tror händer i nästa steg... och i nästa...
Tror vi att när väl staten/polisen får rätt befogenheter så kommer brottsligheten bekämpas och sedan kommer Sverige återgå till ett samhälle som är frid och fröjd? Finns det en möjlighet att vi istället får se en motreaktion från de som har en annan politisk ståndpunkt, men som inte drar sig för auktoritära metoder? Finns det en möjlighet att det leder till en allt mer eskalerad konfliktnivå där varje eskaleringsnivå för oss närmare en kinesisk modell eller !984, men där skillnaden bara blir vem som för tillfället kontrollerar makten?
Kina är för övrigt intressant som exempel. De inför allt mer övervakning och många av dess medborgare tycks inte bekymra sig så mycket över detta. Det kan till och med ses som en fördel, då man upplever att det ökar tryggheten och på andra sätt hjälper till att lösa vad som upplevs vara samhällsproblem. Vi kommer se fler och fler röster även här som tycker att det nog finns en del att lära sig av Kina som kan hjälpa oss att lösa våra problem. Men Kinas övervakning skall inte ses i ljuset av hur det upplevs idag, utan hur det kommer upplevas den dagen en större del av befolkningen inte längre accepterar landets styre.