Fred00 skrev:
2638258 Om de är på samma cylindervolym och har samma effekt så lär vridet vara ungefär samma. Vridet beror mest på cylindervolym och de flesta hårdtrimmade sporthojar ligger på 100-110 nm/liter. Det är också ungefär så mycket som går att få ur en motor utan överladdning.
Exempel: Ducati 999S 136hk 106nm
Honda CBR1000 135hk 106nm
sandstream skrev:
2638433 Cylindervolymen är ju avgörande om man ska mäta vrid mellan två lika stora motorer med olika konfigurationer, det blir lite meningslöst annars.
Det är myten att en twin alltid har mer vrid än en radfyra vi brukar diskutera.
Nä, ni förstår inte riktigt vad jag menar. Vid en given cylindervolym kommer vridet att vara ungefär lika, ja. Och den möjliga maxeffekten ökar med fler cylindrar, självklart.
Men om man nu istället för att stirra sig blind på cylindervolymen (vilket naturligtvis är lätt att göra när de flesta raceklassningar utgår från den) tittar på effekten istället blir situationen lite annorlunda. Då kommer en twin med samma effekt som radfyran (och samma trimningsgrad) att ha mer vrid, eftersom den måste ha större cylindervolym. Och vänder man på resonemanget om vrid så kan vridet ses lite som ett mått på hur mycket effekt en motor utvecklar vid låga varv. Ett högt vrid tyder alltså på ett bra register vilket, vill jag påstå, tyder på bra körbarhet.
Den tes jag driver i det här resonemanget är alltså att det är alldeles för enkelspårigt att bara jämföra cylindervolym. Det finns hur många sätt att räkna som helst, och var det bara cylindereffekt som var intressant vill jag påpeka att min gamla RGV hade runt 260 literhästar.
Vill vidare påminna om att det även inom racing funnits många alternativa sätt att räkna. I F3 och WRC har man strypning i luftintagen, i superbike tillät man en cylindervolym som gav likartad effekt (750 fyrorna gav lite mer effekt, men det verkade kompenseras av twinnarnas bättre register). Sedan finns en hel hop med olika vikthandikapp som funnits tex i GP500 för 2, 3 och 4 cylindriga 2taktare, samt även i MotoGP för olika antal cylindrar. I F1 har antalet cylindrar i modern tid varit begränsat till 12, vilket bevisligen ger högre toppeffekt, något som samtliga motortillverkare idag väljer att offra genom att använda 10 cylindrar. Om det sen har med aerodynamik eller motorkaraktär att göra vet inte jag.
Tar man sedan hänsyn till resten av konstruktionen som motorns mått och vikt, om den ska vara bärande i ramen osv så är det kanske lättare att se att cylindervolymen inte borde vara det första motorkonstruktören skulle titta på om han var fri att välja.
Nåja, det blev ett långt inlägg, hoppas ni förstår bättre vad jag menar nu.
Och vad gäller diskussionen om vrid och effekt så kan jag inte låta bli att klippa in ett inlägg hämtat från ett annat forum (autopower, skrivet av Bjoerck), som förklarar det hela lite enklare än alla x med olika många prickar över som mekanikkursen bestod av.
Citat:
Okunniga motorjournalister har under en tid spridit falska budskap kring vridmomentets betydelse som allt fler verkar köpa. Nu senast var det ett test i Teknikens Värld mellan BMW 330cd och någon mercedesdiesel där skribenten vräkte ur sig direkta felaktigheter. Bland annat påstods att det är vridet som ger accelerationen och effekten som ger hög toppfart. Vet inte om jag ska skratta eller gråta... Detta är en direkt lögn och är lika sant som att vatten rinner uppåt.
Jag hör ofta bilägare som säger att deras bil är så snabb för att den har ett så högt vrid. Företrädesvis är det diesel- och turboägare som hävdar att det höga vridmomentet ger bilen fantastiska prestanda.
De flesta verkar inte ha den blekaste aning om sambandet mellan motorns vridmoment och effekt. Därför tänkte jag axla det tunga ansvaret att reda ut begreppen vridmoment och effekt!
Det enkla förhållandet lyder:
effekt (P) = vridmoment (M) x vinkelhastighet (w)
En dieselbil jobbar på låga varvtal. Omformas formeln till:
M = P/w så förstår de flesta varför en dieselbil får ett högt vridmoment! Det beror helt enkelt på att en hög effekt utvecklas redan vid låga varvtal. På grund av de låga varvtalen som en dieselbil jobbar på krävs en hög utväxling. Utväxlingen i en bil består av en växellåda samt en slutväxel. Via utväxlingen ges möjlighet att förändra vridmomentet. Formeln för det lyder:
w(1)M(1) =w(2)M(2), där (1) och (2) är index för motor respektive drivhjul.
För att en bil ska få goda prestanda krävs ett högt DRIVHJULSMOMENT, M(2). Detta får ICKE förväxlas med motorns vridmoment, M(1)! Formeln för att räkna ut drivhjulsmoment lyder:
M(2) = [M(1) x w(1)] / w(2)
Som bekant är dock momentet, M, multipilcerat med vinkelhastigheten, w, inget annat än effekten P. Således lyder formeln för DRIVHJULSMOMENTET:
M(2) = P / w(2)
Plötsligt är motorns vridmoment inte intressant för formeln! För att få maximal DRIVHJULSMOMENT, som tillsammans med hjulets radie ger den kraft som driver bilen framåt, krävs alltså så hög effekt (P) som möjligt samt så låg utväxling [w(2)] som möjligt. För att kunna ha låg utväxling [w(2)] är det lämpligt att ha en motor som kan jobba på höga varvtal. En motor som jobbar på 10000 rpm behöver bara hälften så hög utväxling som en motor som jobbar på 5000 rpm.
Konklusionen av det hela är att motoreffekt tillsammans med utväxling är de intressanta faktorerna för att få en snabb bil. Det är till exempel ingen slump att en F1-bil har hög motoreffekt och jobbar på extremt höga varvtal, vilket möjliggör en låg utväxling. (Som kuriosa kan nämnas att vridmomentet (M) hos en F1-bil är runt 350 nm, alltså betydligt klenare än många gatbilar).
Ett högt vridmoment hos en motor skvallrar endast om motorkaraktären, eftersom det betyder att en hög effekt levereras på låga varv. Nu säger alla skeptiker i kör, vridet är visst viktigt! Kolla bara på alla lastbilar! Ja, lastbilar har ett mycket högt vridmoment vilket innebär att de levererar enormt mycket effekt på låga varv. Fast det skulle utan vidare gå att driva en 60 ton tung lastbil med en F1-motor. Bara utväxlingen är tillräckligt låg... Skulle vara maffigt att höra en Scania krypa iväg med en vrålande V10 på 20000 rpm!
Slut citat.
Alltså, effekten ger prestanda, och vridet blir en indikator på motorkaraktär.