WestW
.
Jag vikarierade som bär-apa idag, och gjorde den märkligaste soff-leveransen nånsin.
Mellan Stocksund och Lidingö ligger Tranholmen, en ö som man inte kan nå med bil. Vi körde fram så långt vi kunde och bar soffan över en bro och uppför en brant backe. Väl uppe skulle vi mötas av en traktor, men han dök inte upp på en halvtimme. Vi släppte soffan på stigen och satte oss i vårsolen. Sen dök han upp. Vi ställde upp soffan på släpet, och eftersom traktorn var ensitsig fick vi sitta i soffan på släpet. En märklig, surrealistisk känsla. Lite som en eriksgata, faktiskt. Kringelikrok, uppför och nerför. Då drog jag lite på smilbanden. Men bara lite, man är ju ingen jävla golden retrieverkille!
Måste ju vara fantastiskt för er Stockholmare att komma ut på landet så där. Nått att berätta för barnbarnen liksom.