Vad har ni för hjälm?
- Thread starter MR.duDe
- Start date
Trek79
BenderFender
Shoei Raid II 
En allmänt vedertagen "sporthoj-sanning" m.a.o.
Skulle vara intressant att se något bevis på att det verkligen förhåller sig på detta viset. Jag har hört liknande påståenden för drygt 10 år sedan när jag skulle köpa en hjälm i en butik, men aldrig noterat något om detta när jag läst hjälmtester och liknande, där f.ö. vissa s.k. plasthjälmar inte alltför sällan klassas som bättre än en del komposithjälmar när det gäller just säkerheten.
I övrigt tror jag det är dumt att kategorisera hjälmar i två kategorier:
1. Gasfiberhjälm = Bra
2. Plasthjäm = Farlig
Det är aningen mer komplicerat än så skulle jag vilja påstå.
Det absolut viktigaste i hjälmen är "frigoliten". Det är den som absorberar själva kraften vid kollisionen i och med att den komprimeras. Skalets huvudsakliga uppgift är - som jag förstått det - just att skydda frigoliten mot att splittras av vassa föremål etc. och även att fördela ut kraften på en större yta vid kollision med ett mindra föremål (ex. en sten) så att man inte får all kraft på en enstaka punkt i frigoliten. Det är möjligt att det är det sistnämnda som gör att vissa plasthjälmar får bättre testresultat än en del komposithjälmar.
Thomas H.
Medlem
En allmänt vedertagen "sporthoj-sanning" m.a.o.
Skulle vara intressant att se något bevis på att det verkligen förhåller sig på detta viset. Jag har hört liknande påståenden för drygt 10 år sedan när jag skulle köpa en hjälm i en butik, men aldrig noterat något om detta när jag läst hjälmtester och liknande, där f.ö. vissa s.k. plasthjälmar inte alltför sällan klassas som bättre än en del komposithjälmar när det gäller just säkerheten.
I övrigt tror jag det är dumt att kategorisera hjälmar i två kategorier:
1. Gasfiberhjälm = Bra
2. Plasthjäm = Farlig
Det är aningen mer komplicerat än så skulle jag vilja påstå.
Det absolut viktigaste i hjälmen är "frigoliten". Det är den som absorberar själva kraften vid kollisionen i och med att den komprimeras. Skalets huvudsakliga uppgift är - som jag förstått det - just att skydda frigoliten mot att splittras av vassa föremål etc. och även att fördela ut kraften på en större yta vid kollision med ett mindra föremål (ex. en sten) så att man inte får all kraft på en enstaka punkt i frigoliten. Det är möjligt att det är det sistnämnda som gör att vissa plasthjälmar får bättre testresultat än en del komposithjälmar.
En fiber hjälms lager av fiber väv går sönder och delar på sig vid en hård smäll och dämpar därvid smällen,alltså stuntar inte,samtidigt som en plast hjälm fortsätter att stunta med nackskador som följd.Plast hjälmar är ofta också ihoplimmad/svetsad av flera delar samtidigt som en fiber hjälm är kan man säga ett stycke eftersom fiberväven är ihopbakad/laminerad!Och som det det var skrivet tidigare så är det också stor skillnad på frigoliten i hjälmarna!
<<JOHAN>>
Norra stå
Från 2004 gäller i Sverige (för nysålda hjälmar) att de ska vara E-godkända enligt 5 normen. Nuvarande norm heter E22-5. De tidigare SIS-godkända hjälmarna samt de med lägre nummer efter 22 (t.ex. E22-4) räknas dock fortfarande som godkända och får fortsätta att användas. För SIS-godkända hjälmar utan samtidigt E22 godkännande gäller att de endast får användas i Sverige. Det kan dock diskuteras om de mycket äldre hjälmarna som de SIS-märkta eller med lägre nummer än E 22-4 borde vara det. Exempel på en sådan SIS-godkänd hjälm är Nolan N01 som får säljas därför att den 1970 blev godkänd enligt SIS-normen och det inte finns något som retroaktivt tar bort ett sådant godkännande. Det finns inte heller något som reglerar när en hjälm blir för gammal.
Eftersom myndigheterna inte tagit tillbaks godkännandet från 1970 och så länge hjälmen tillverkas enligt dessa specifikationer får den fortfarande nysäljas. Vi anser dock att det är ett mycket tveksamt beslut som knappast gagnar motorcyklisternas säkerhet. Sedan 1970 har utvecklingen gått något framåt och det är inte troligt att en sådan hjälm skulle kunna godkännas enligt ens den lägsta E22 normen. Skulle den göra det vore det skäligt att fabrikanten testat den och fått den godkänd så att den därmed skulle kunna säljas även i övriga EU-länder (EU länderna har gemensam norm för godkännande av hjälmarna)
Hjälmarna testas enligt europanormen, som märk väl inte gäller i England. Per princip får därför en hjälm inköpt där inte säkert användas här, då den inte testats och godkänts enligt europa-normen. Hjälmen ska bland annat stå emot slagtest på fyra punkter och ingen av dessa ligger i hjälmens nederkant. Det finns ingen information om hur väl hjälmarna klarat sig men vi får anta att en del hjälmar klarar sig med nöd och näppe medan andra klarar sig med god marginal.
Vilket land som godkänt hjälmen framgår av siffran efter E i en cirkel. Oavsett vilket land som godkänt den gäller godkännandet hela EU.
Hjälmens vikt är av betydelse för säkerheten. Ju lägre vikt desto bättre men självklart inte till priset av övriga egenskaper. Det måste därför bli en kompromiss mellan egenskaperna och det är inte sagt att den lättaste hjälmen är den säkraste. Även hjälmens balans (tyngdpunktsplacering) kommer att ha betydelse och den märker du först efter några mils körning eller i sämsta fall vid ett olyckstillbud.
Hjälmar delas in i två kategorier skalmaterial; Glasfiber och plast. Naturligtvis innehåller en så grov uppdelning stora skillnader inom kategorierna men att glasfiberhjälmarna som grupp är överlägsna råder det knappast någon tvivel om.
Orsaken till säkerhetsskillnaderna ligger i skalmaterialens olika karaktär. Plasten är böjlig och seg medan glasfibermaterialen är hårda. Att beskriva skillnaderna utan att få det att framstå som att plasthjälmarna är dåliga kan vara svårt. Man får dock väga det högre priset mot den högre kvalitén och kolla om inte plånboken rymmer en bättre hjälm. Om du skulle ha nytta av hjälmen kan den investeringen inte mätas i pengar.
Samtidigt innebär generaliseringen att man kan få det att låta som alla glasfiberhjälmar är bättre men så enkelt är det inte heller. Med en billig glasfiberhjälm följer nackdelar i tillverkningsprocessen. I vissa fall kan det vara så att en billig glasfiberhjälm har så bristfällig kvalité att en plasthjälm är att föredra. Håller man sig till de stora fabrikaten kan man nog ändå säga att kvalitén genomgående är mycket hög. Tar vi t.ex Shoei och Arai (som är arga konkurrenter i proffsklassen och naturligtvis hävdar de att just deras tillverkningsfilosofi är den rätta) har man inga billiga (och därmed dåliga) hjälmar i sina sortiment. Du märker vilka hjälmar som används på tävlingsbanorna och de killarna brukar veta hur man ska klara sig utan skador. Shoei och Arai är definitivt två av de vanligaste hjälmarna i proffs-sammanhang och inget av fabrikaten tillverkar av säkerhetsskäl plasthjälmar. Arai inte heller s.k. öppningsbara hjälmar.
Tekniskt handlar hjälmens säkerhet om att fördela kraften så att den inte når din skalle.
Glasfiberhjälmarnas idé är att det yttre skalet är hårt och fördelar kraften medan inredningen som dämpar farten görs mjuk.
Inredningen består alltid av frigolit. Vilken densitet den har, alltså hur hård den är, har stor betydelse för dess förmåga att dämpa kraft. Vissa hjälmar har dessutom olika densitet på frigoliten beroende på vilken del av skallen den skyddar, s.k. skiktad frigolit. Densiteten kan t.ex. få vara högre i pannan än i hjässan (utom kanten i pannan) vilket ytterligare förbättrar säkerheten. Tyvärr syns inte sånt utanpå hjälmen.
De hjälmar som har olika typer av laminatskal (finns i två, tre och fyrlagers laminat) fördelar kraften bättre och minskar ytterligare risken för skador. I kombination med t.ex. skiktad frigolit når man därigenom ett mycket hög säkerhetsnivå inte minst om tyngdpunkten dessutom är låg.
Plasthjälmarnas idé är att skalet är segt och inredningen hårdare. Kraftfördelningen i skalet är sämre och för att kompensera det sämre skalet görs inredningen (frigoliten) i högre densitet för att klara normen. De både fördelar kraften sämre och bromsar upp kraften sämre vilket ur säkerhetssynpunkt naturligtvis är sämre. Har man dessutom en hög tyngdpunkt är resultatet knappast någon höjdare. En viktig faktor för plasthjälmarnas begränsade livslängd (ca 2 år) är att plastens mjukgörare avdunstar och dessutom gör skalet sprött och mindre säkert. Plasthjälmens fördel är tillverkningsprocessen som gör plasthjälmarna billigare än glasfiberhjälmarna.
Utöver val av skalmaterial har skalmaterialets tjocklek betydelse. Man kan göra ett billigt skalmaterial tjockare, varvid naturligtvis vikten ökar, och därmed förbättra vissa egenskaper på andras bekostnad. Ovedersägligt är det dock så att plasten inte tål UV-strålning vilket kraftigt förkortar plasthjälmarnas livslängd jämfört med glasfibermaterialen. Släng därför din plasthjälm efter max 3 säsonger, glasfiberhjälmen klarar dubbelt upp. Därför förekommer inga plasthjälmar i seriösa sammanhang.
Det kan vara mycket svårt att se om en hjälm varit utsatt för en skada som påverkar säkerheten.
Vid en krock vill tyngden av dig oftast fortsätta framåt. När något kommer i vägen så kommer det att trycka en tillfällig "buckla" i hjälmens skal och trycker då ihop frigoliten från fel håll (utifrån). Samtigt ska frigoliten bromsa din motsatta kraft (inifrån). Det är bäst att dessa krafter inte möts. Eftersom plasten är böjlig och glasfiber hårdare kommer bucklan att bli större i en plasthjälm (glasfiberhjälmen får oftast tydliga sprickor) och kraften kommer närmare ditt skallben. Dessutom går det inte att se om någon sådan hålighet mellan inredning och skal har uppstått. Man kan få samma effekt, att inredningen inte ligger an mot skalet, om hjälmen stått för varmt. En hjälm bör inte utsättas för högre temperaturer än ca 60 grader eftersom högre temperaturer påverkar frigoliten. En sån hjälm har inte samma säkerhet som fabriken ursprungligen tänkt sig och bör kasseras. Köp därför ingen hjälm som varit placerad under en spotlight i den fina displayen i butiken. Köp inte heller en begagnad hjälm, du kan inte bedöma säkerhetsnivån och en del av livslängden är ju redan förbrukad. En två år gammal plasthjälm har i princip max ett års livslängd för den nya ägaren.
När vi ändå nämner vikten av att inredningen ligger dikt mot skalet och självklart inte flyttar på sig vid en skada inser du säkert att din skalle också ska ligga dikt mot inredningen. För stor hjälm sänker säkerhetsnivån eftersom du då först måste krocka mot inredningen och sen få kraften dämpad. Dessutom kan hjälmen börja flytta på sig och har du otur kanske inte hakbandet håller hjälmen kvar på huvudet. Och då kan du ju lägga ut hur mycket pengar som helst på inget skydd alls.
Även tyngpunktsplaceringen har stor betydelse. Om tyngdpunkten hamnar rakt ovanför halskotpelaren i normal körposition är det i sig bra (nödvändigt) för att hjälmen ska kännas komfortabel. Ju högre upp tyngdpunkten är placerad desto mer måste du balansera huvudet. Det märks inte i butiken när du provar hjälmen men du märker det efter ett par timmars körning. Men detta är endast en del av resonemanget.
När du krockar vill huvudet i allmänhet framåt. Du böjer då huvudet och ju högre tyngdpunkten är placerad desto mer fel framåt kommer den att hamna i detta scenario. Det innebär att den högre tyngdpunkten (även vid samma vikt på olika hjälmar) kommer att fresta på nackmusklerna kanske till den gräns där du inte förmår mer. Om du tänker dig att tyngdpunkten är i höjd med visirets ovankant vid örat och du böjer huvudet framåt, hur långt kan du då böja huvudet innan tyngdpunkten ligger framför halsen? Om du har tyngdpunkten vid visirets nedre kant istället kan du böja huvudet betydligt mer.
Det här är ett ofta förbisett säkerhetsmoment. Eftersom hjälmarnas nederkant (hakpartiet i ett band runt hjälmen eller annorlunda uttryckt partiet under öronen) inte ingår i testnormen och de flesta hojåkare vet att hjälmen ska vara lätt kan mindre nogräknade hjälmtillverkare tunna ut skalet i denna del av hjälmen utan att hjälmen får sämre testresultat. Det är bara du som får sämre säkerhet eftersom tyngdpunkten hamnar betydligt högre. Så vikten är absolut inte den enda delen av resonemanget, man måste lägga till att viktreduceringen inte får påverka övriga säkerhetsmoment negativt.
Glasfiberhjälmarna, som vi helst rekomenderar, görs av flera olika material. Det är länge sedan ren glasfiber användes, numer är det nästan undantagslöst compositblandningar som gäller. Fabrikanterna har sina strikt hemliga recept men de billigaste har inget recept alls. Denna hemliga blandning hälls i en form och pressas för att sedan få hål skurna för ögonöppningen och ventilation. Ju flera veck och hål desto fler punkter för kraften att samla sig på, bäst är så släta hjälmar som möjligt. Denna faktor måste också jämföras med skalets jämnhet, typ och tjocklek. En välgjord hjälm med fler hål kan ändå vara bättre än en enklare slätare hjälm.
De olika fabrikanternas skal får då olika egenskaper jämfört med varandra. Både Arai och Shoei har metoder för att framställa dubbelskal, Shoei har två och Arai har totalt fyra olika skaltyper. Du kan jämföra det här med ett laminerat glas i bilrutan. Självklart har de mer påkostade skalen både högre pris och kvalité, de är helt enkelt säkrare.
Plasten är segare och har den nackdelen att den påverkas av solens UV-strålar. Egentligen är det inte det bästa materialet men det är enkelt att hantera och ger ett hyggligt skydd till ett lågt pris. Använder man en plasthjälm normalt bör den bytas ut någonstans var tredje säsong men tyvärr ser vi ofta hjälmar som är 15 år. Dessa är klart olämpliga att använda och du bör definitivt byta den. Allt är bätttre, även en hjälm i lägsta prisklassen.
Plasthjälmarna klarar inte heller den amerikanska normen som är hårdare än den europeiska.
Ändå finns det lägen där man rekomenderar plasthjälmen och det speciellt om den och ingen annan hjälm passar dig. Samtidigt måste man visa respekt för våra olika prioriteringar och plånböcker.
Eftersom myndigheterna inte tagit tillbaks godkännandet från 1970 och så länge hjälmen tillverkas enligt dessa specifikationer får den fortfarande nysäljas. Vi anser dock att det är ett mycket tveksamt beslut som knappast gagnar motorcyklisternas säkerhet. Sedan 1970 har utvecklingen gått något framåt och det är inte troligt att en sådan hjälm skulle kunna godkännas enligt ens den lägsta E22 normen. Skulle den göra det vore det skäligt att fabrikanten testat den och fått den godkänd så att den därmed skulle kunna säljas även i övriga EU-länder (EU länderna har gemensam norm för godkännande av hjälmarna)
Hjälmarna testas enligt europanormen, som märk väl inte gäller i England. Per princip får därför en hjälm inköpt där inte säkert användas här, då den inte testats och godkänts enligt europa-normen. Hjälmen ska bland annat stå emot slagtest på fyra punkter och ingen av dessa ligger i hjälmens nederkant. Det finns ingen information om hur väl hjälmarna klarat sig men vi får anta att en del hjälmar klarar sig med nöd och näppe medan andra klarar sig med god marginal.
Vilket land som godkänt hjälmen framgår av siffran efter E i en cirkel. Oavsett vilket land som godkänt den gäller godkännandet hela EU.
Hjälmens vikt är av betydelse för säkerheten. Ju lägre vikt desto bättre men självklart inte till priset av övriga egenskaper. Det måste därför bli en kompromiss mellan egenskaperna och det är inte sagt att den lättaste hjälmen är den säkraste. Även hjälmens balans (tyngdpunktsplacering) kommer att ha betydelse och den märker du först efter några mils körning eller i sämsta fall vid ett olyckstillbud.
Hjälmar delas in i två kategorier skalmaterial; Glasfiber och plast. Naturligtvis innehåller en så grov uppdelning stora skillnader inom kategorierna men att glasfiberhjälmarna som grupp är överlägsna råder det knappast någon tvivel om.
Orsaken till säkerhetsskillnaderna ligger i skalmaterialens olika karaktär. Plasten är böjlig och seg medan glasfibermaterialen är hårda. Att beskriva skillnaderna utan att få det att framstå som att plasthjälmarna är dåliga kan vara svårt. Man får dock väga det högre priset mot den högre kvalitén och kolla om inte plånboken rymmer en bättre hjälm. Om du skulle ha nytta av hjälmen kan den investeringen inte mätas i pengar.
Samtidigt innebär generaliseringen att man kan få det att låta som alla glasfiberhjälmar är bättre men så enkelt är det inte heller. Med en billig glasfiberhjälm följer nackdelar i tillverkningsprocessen. I vissa fall kan det vara så att en billig glasfiberhjälm har så bristfällig kvalité att en plasthjälm är att föredra. Håller man sig till de stora fabrikaten kan man nog ändå säga att kvalitén genomgående är mycket hög. Tar vi t.ex Shoei och Arai (som är arga konkurrenter i proffsklassen och naturligtvis hävdar de att just deras tillverkningsfilosofi är den rätta) har man inga billiga (och därmed dåliga) hjälmar i sina sortiment. Du märker vilka hjälmar som används på tävlingsbanorna och de killarna brukar veta hur man ska klara sig utan skador. Shoei och Arai är definitivt två av de vanligaste hjälmarna i proffs-sammanhang och inget av fabrikaten tillverkar av säkerhetsskäl plasthjälmar. Arai inte heller s.k. öppningsbara hjälmar.
Tekniskt handlar hjälmens säkerhet om att fördela kraften så att den inte når din skalle.
Glasfiberhjälmarnas idé är att det yttre skalet är hårt och fördelar kraften medan inredningen som dämpar farten görs mjuk.
Inredningen består alltid av frigolit. Vilken densitet den har, alltså hur hård den är, har stor betydelse för dess förmåga att dämpa kraft. Vissa hjälmar har dessutom olika densitet på frigoliten beroende på vilken del av skallen den skyddar, s.k. skiktad frigolit. Densiteten kan t.ex. få vara högre i pannan än i hjässan (utom kanten i pannan) vilket ytterligare förbättrar säkerheten. Tyvärr syns inte sånt utanpå hjälmen.
De hjälmar som har olika typer av laminatskal (finns i två, tre och fyrlagers laminat) fördelar kraften bättre och minskar ytterligare risken för skador. I kombination med t.ex. skiktad frigolit når man därigenom ett mycket hög säkerhetsnivå inte minst om tyngdpunkten dessutom är låg.
Plasthjälmarnas idé är att skalet är segt och inredningen hårdare. Kraftfördelningen i skalet är sämre och för att kompensera det sämre skalet görs inredningen (frigoliten) i högre densitet för att klara normen. De både fördelar kraften sämre och bromsar upp kraften sämre vilket ur säkerhetssynpunkt naturligtvis är sämre. Har man dessutom en hög tyngdpunkt är resultatet knappast någon höjdare. En viktig faktor för plasthjälmarnas begränsade livslängd (ca 2 år) är att plastens mjukgörare avdunstar och dessutom gör skalet sprött och mindre säkert. Plasthjälmens fördel är tillverkningsprocessen som gör plasthjälmarna billigare än glasfiberhjälmarna.
Utöver val av skalmaterial har skalmaterialets tjocklek betydelse. Man kan göra ett billigt skalmaterial tjockare, varvid naturligtvis vikten ökar, och därmed förbättra vissa egenskaper på andras bekostnad. Ovedersägligt är det dock så att plasten inte tål UV-strålning vilket kraftigt förkortar plasthjälmarnas livslängd jämfört med glasfibermaterialen. Släng därför din plasthjälm efter max 3 säsonger, glasfiberhjälmen klarar dubbelt upp. Därför förekommer inga plasthjälmar i seriösa sammanhang.
Det kan vara mycket svårt att se om en hjälm varit utsatt för en skada som påverkar säkerheten.
Vid en krock vill tyngden av dig oftast fortsätta framåt. När något kommer i vägen så kommer det att trycka en tillfällig "buckla" i hjälmens skal och trycker då ihop frigoliten från fel håll (utifrån). Samtigt ska frigoliten bromsa din motsatta kraft (inifrån). Det är bäst att dessa krafter inte möts. Eftersom plasten är böjlig och glasfiber hårdare kommer bucklan att bli större i en plasthjälm (glasfiberhjälmen får oftast tydliga sprickor) och kraften kommer närmare ditt skallben. Dessutom går det inte att se om någon sådan hålighet mellan inredning och skal har uppstått. Man kan få samma effekt, att inredningen inte ligger an mot skalet, om hjälmen stått för varmt. En hjälm bör inte utsättas för högre temperaturer än ca 60 grader eftersom högre temperaturer påverkar frigoliten. En sån hjälm har inte samma säkerhet som fabriken ursprungligen tänkt sig och bör kasseras. Köp därför ingen hjälm som varit placerad under en spotlight i den fina displayen i butiken. Köp inte heller en begagnad hjälm, du kan inte bedöma säkerhetsnivån och en del av livslängden är ju redan förbrukad. En två år gammal plasthjälm har i princip max ett års livslängd för den nya ägaren.
När vi ändå nämner vikten av att inredningen ligger dikt mot skalet och självklart inte flyttar på sig vid en skada inser du säkert att din skalle också ska ligga dikt mot inredningen. För stor hjälm sänker säkerhetsnivån eftersom du då först måste krocka mot inredningen och sen få kraften dämpad. Dessutom kan hjälmen börja flytta på sig och har du otur kanske inte hakbandet håller hjälmen kvar på huvudet. Och då kan du ju lägga ut hur mycket pengar som helst på inget skydd alls.
Även tyngpunktsplaceringen har stor betydelse. Om tyngdpunkten hamnar rakt ovanför halskotpelaren i normal körposition är det i sig bra (nödvändigt) för att hjälmen ska kännas komfortabel. Ju högre upp tyngdpunkten är placerad desto mer måste du balansera huvudet. Det märks inte i butiken när du provar hjälmen men du märker det efter ett par timmars körning. Men detta är endast en del av resonemanget.
När du krockar vill huvudet i allmänhet framåt. Du böjer då huvudet och ju högre tyngdpunkten är placerad desto mer fel framåt kommer den att hamna i detta scenario. Det innebär att den högre tyngdpunkten (även vid samma vikt på olika hjälmar) kommer att fresta på nackmusklerna kanske till den gräns där du inte förmår mer. Om du tänker dig att tyngdpunkten är i höjd med visirets ovankant vid örat och du böjer huvudet framåt, hur långt kan du då böja huvudet innan tyngdpunkten ligger framför halsen? Om du har tyngdpunkten vid visirets nedre kant istället kan du böja huvudet betydligt mer.
Det här är ett ofta förbisett säkerhetsmoment. Eftersom hjälmarnas nederkant (hakpartiet i ett band runt hjälmen eller annorlunda uttryckt partiet under öronen) inte ingår i testnormen och de flesta hojåkare vet att hjälmen ska vara lätt kan mindre nogräknade hjälmtillverkare tunna ut skalet i denna del av hjälmen utan att hjälmen får sämre testresultat. Det är bara du som får sämre säkerhet eftersom tyngdpunkten hamnar betydligt högre. Så vikten är absolut inte den enda delen av resonemanget, man måste lägga till att viktreduceringen inte får påverka övriga säkerhetsmoment negativt.
Glasfiberhjälmarna, som vi helst rekomenderar, görs av flera olika material. Det är länge sedan ren glasfiber användes, numer är det nästan undantagslöst compositblandningar som gäller. Fabrikanterna har sina strikt hemliga recept men de billigaste har inget recept alls. Denna hemliga blandning hälls i en form och pressas för att sedan få hål skurna för ögonöppningen och ventilation. Ju flera veck och hål desto fler punkter för kraften att samla sig på, bäst är så släta hjälmar som möjligt. Denna faktor måste också jämföras med skalets jämnhet, typ och tjocklek. En välgjord hjälm med fler hål kan ändå vara bättre än en enklare slätare hjälm.
De olika fabrikanternas skal får då olika egenskaper jämfört med varandra. Både Arai och Shoei har metoder för att framställa dubbelskal, Shoei har två och Arai har totalt fyra olika skaltyper. Du kan jämföra det här med ett laminerat glas i bilrutan. Självklart har de mer påkostade skalen både högre pris och kvalité, de är helt enkelt säkrare.
Plasten är segare och har den nackdelen att den påverkas av solens UV-strålar. Egentligen är det inte det bästa materialet men det är enkelt att hantera och ger ett hyggligt skydd till ett lågt pris. Använder man en plasthjälm normalt bör den bytas ut någonstans var tredje säsong men tyvärr ser vi ofta hjälmar som är 15 år. Dessa är klart olämpliga att använda och du bör definitivt byta den. Allt är bätttre, även en hjälm i lägsta prisklassen.
Plasthjälmarna klarar inte heller den amerikanska normen som är hårdare än den europeiska.
Ändå finns det lägen där man rekomenderar plasthjälmen och det speciellt om den och ingen annan hjälm passar dig. Samtidigt måste man visa respekt för våra olika prioriteringar och plånböcker.
bikestreet
Spänn fast dig!
Turture
Naken,blästrad och skitsur.
2fast4Hjo
"Dude I almost hade U"
Den som passar hövet bäst, Shoei Raid II
R2
På två hjul sen -89
- Gick med
- 6 Mar 2003
- Ort
- skvde
- Hoj
- ett bygge, + en 954 + YZF750R -95 som R7 stylats men också skrotats + Aprilia RS250, + RGV 250 + två RD350 + en kinamoto med egendesignade kåpor, en Stomp MiniGP och en Anaconda mingp-motard och en egenbyggd GP70racer.
dock inte i RR, där måste man ha ece22-05.
påläst och bra det där annars, för er som inte orkar läsa allt, köp en Corsair.
skruvis
FUBBICK
Konstigt det fick inte jag när jag gick baklänges av & gick i med bakhuvudet först, hastigheten var ~110km/h .. med "plasthjälm" en nolan (den billigaste då naturligtvis) men som du säkert vet så är ordet plast ett samlingsnamn eller benämning för en hel del material..
Mitt huvud studsade inte utan hjälmen gjorde sitt jobb däremot bröt jag handleden & fick sprickbildningar i 2 ryggkotor & skrapade mig en del.. men det är knappast hjälmens fel.. plast i detta samanhanget är inte plast som i plastskålar direkt..
High_Velocity
Sponsra din lokala trafikpolis, KÖR FORT
Källa?
Eller menar du en sådan plasthjälm?
En exakt källa har jag inte förutom mig själv..
En plasthjälm går ej sönder på samma sätt som en fiberhjälm (du får gärna kolla upp det själv då jag inte orkar söka just nu).. Dvs som tidigare nämnts i tråden så HÅLLER plasthjälmen när det slår i backen vilket medför att den studsar upp (elastisk stöt för dem som läst fysik) medans en fiberhjälm går sönder och tar upp stöten så du slipper få den energin på din nacke..
Jag hade förmodligen dött när jag kraschade i ca 100km/h och landade på huvudet om jag använt plasthjälm därav rekommenderar jag en i fiber.
Om detta inte duger som "källa" så kan du väl söka pålitlig källa på nätet eller i böcker.
/Andreas
Onödigt att haka upp sig på petitesser, men någon elastisk stöt blir det inte. Som intressant kuriosa är att om en älg och ett tåg krockar i en elastisk stöt så kommer älgen gå i omloppsbana
Onödigt att haka upp sig på petitesser, men någon elastisk stöt blir det inte. Som intressant kuriosa är att om en älg och ett tåg krockar i en elastisk stöt så kommer älgen gå i omloppsbana
I förklarande syfte använde jag elastisk stöt, vad kan jag säga istället, plasten är ett mjukare och segare material och deformeras ej lika lätt utan återgår gärna till sin ursprungliga form och därav så tar den inte upp energin utan den förflyttas till huvudet och nacken..
Sen att någon/några kan ha tur respektive otur med hjälmar är en sak, men det är så det teoretiskt sett bör vara.
/Andreas
Nyheter
|
Bike kör Stark Varg på GGN 2.0!
I veckan blev det klart att... |
|
Transportstyrelsen siktar på höjda avgifter
Transportstyrelsen har medd... |
|
Insektsfaunan hårt drabbad efter nedläggningen av Järva MK:s motorbana
Efter nedläggningen av Järv... |
|
Ny R1 Race och R1 GYTR
Pressrelease från Yamaha ... |
|
Paul Edmondson ny chef för Triumph Racing Enduro Team
Motorsportlegenden och fler... |
|
Miguel Oliveira klar för Yamaha
Miguel Oliveira och Lin Jar... |
|
|
Suzuki utvecklar döda-vinkeln-kamerasystem
En ny patentansökan har avs... |
|
BMW köper Suzuki-data – nästa steg MotoGP?
Sedan en tid har olika rykt... |
|
HRC och Repsol avslutar samarbete
Efter 30 års samarbete på d... |
|
MV Agusta utvecklar ny trecylindrig motor
MV Agusta har officiellt be... |