Två saker...
...Man skall inte uttala sej om saker man inte har provat, det finns många gamla myter om turbo och inget av det gäller idag, en väljusterad/välbyggd turbo är lika mjuk och fin som en sugmotor, skillanden är att man får precis motsvarande effekt som den sträcka man vrider rullen, och detta mina vänner är direkt beroendeframkallande och gör att om man en gång kört turbo så är det någonting som lagras i hjärnan under fliken "Sjuhelveteskoj erfarenhet" plus att det går en signal till fliken "Saker som jag bara måste ha innan jag dör"
Sen finns det sådana som jag själv som faktiskt gör slag i saken...efter det är man fast och allting utan turbo suger...ursäkta vitsen
Två:
Angående hjulisar/wheelies/slangning så håller jag med Yoshi_Gixxer i viss mån, det finns grader i h-vetet precis om det gör när det gäller slangning. Men all bakhjulsåkning är ju bakhjulsåkning, det finns skillnad i svårighetsgrad men att det inte räknas håller jag inte med om, det handlar mer om vad man tycker är skoj och hur mycket man vill träna på det.
Att köra med konstantfart på bakhjulet är egentligen inte svårt eftersom det "bara" kräver att man ligger nära balanspunkten, däremot så krävs det rejäla "cohones" för att våga ta sin 100 000 kronors hoj med svindyr försäkring till balanspunkten. Att göra det med en motard är däremot ganska enkelt, räknas det då inte som en wheelie?
Att köra turbo på bakhjulet är både enkelt och svårt, man har en stor fet vridpuckel att ösa ur och med en "snäll" installation så är det enkelt som f-n att göra powerwheelies. Problemet med turbowheelies är när man skall justera höjden med gasen och slår av lite grann, då kan turbon tappa flåset och framhjulet går ner ganska abrubt, om man då vrider till för att få upp den så kan man lätt få 200 turbohästar i knät och då går det undan med hjullyftet. Men precis som med alla andra hjulisar så handlar det om hur mjuk man är på gasen, på en turbohoj så är det ganska vitalt på grund av effekten...men det är vansinnigt roligt
