Garret_Power skrev:
........eftersom forskaren inte ens kunde förklara vissa saker jag frågade, som tex varför modellmotorer (metanol) har betydligt kortare livslängd med en syntetolja än med hederlig Recinolja? Om dom nu inte har hunnit skära fram tills dom blivit slut =) ....
Modellflygmotorer har inte kortare livslängd med syntet än med ricinolja.
Först och främst måste man klargöra några tekniska skillnader på dessa
små tingestar beroende på när dom är tillverkade.
- De äldsta modellmotorerna hade ett stålfoder med en gjutjärnskolv utan
kolvring däri, och då behövdes en olja som utöver att smörja, kyla också
måste hjälpa till med att TÄTA så att man fick lite komp i maskinen. så man använde också enormt hög inblandning...20%!
- Sen kom en generation med med aluminiumkolv med kolvring, och dessa är
tillverkade med mycket snävare toleranser vilket inte kräver hjälp med
"tätning", och nu började modellbränslen med syntetoljor att komma ut på
marknaden, även inblandningsprocenten blev lägre. En tillverkare anger i
förutsättningarna för garantiärenden att motorn inte får vara körd på lägre
inblandning än 16%.
- De moderna högpresterande modellmotorerna idag har ett ABC- foder,
vilket betyder A= aluminiumkolv B= Mässingfoder C= kromat.
I dessa motorer är fodren något koniska istället för att använda kolvring.
De modellmotorer som utsätts för största belastningarna är de som används i
helikoptrar, där går motorerna konstant på det varvtal där de ger maxeffekt,
c:a 16000 - 18000rpm. Inom tävlingssidan används "i princip" enbart bränsle
med inblandning av syntetoljor, och inblandningen av olja varierar mellan 10%
upp till 20%,
VARFÖR...? Skrönor...Har alltid haft 20% och aldrig havererat en motor osv.
Den svagaste punkten i en modellmotor är vevstakens storända, där en brons-
bussning som är c:a Ø5mm ska "stänksmörjas" av bränsleblandningen.
Den vanligaste "skadan" i en modellmotor är också utsliten bussning i
vevstaken som i sin tur leder till lägre komp, lägre effekt.
Att en modellmotor "skär" ihop beror till 100% av för mager bränsleblandning,
alltså luft/bränsle, på modellmotorerna har men en "förgasare" med en nål som
man justerar bränsle/luftblandningen med och när man "snålar" så leder detta
osvikligt till ÖVERHETTNING, som i sin tur leder till att kolven skär i cylindern.
Att en modellmotor "skär" på grund av "den eller den oljan" händer bara inte.
Ricinoljans störrsta nackdel:
Beroende på vilken "pressning" ricinoljan kommer ifrån så finns det olika
mycket rester av fröskal och fibrer, och det är dessa rester som står för
det mesta av slitaget.
De mesta av oljan kommer ut via avgaserna och "skitar" ner modellerna
nått kopiöst.
Syntetoljans störrsta nackdel:
OM man "snålar" ut bränsle/luftblandningen så att temperaturen i
förbränningen ökar så kommer man fortare till den punkt där oljan helt enkelt "förbränns".
Jag har hållit på med modellmotorer sen början av -70talet, och "blandat"
modellbränsle själv i alla år, började med en syntetolja som används inom
industrin...till vissa turbiner....sen en olja framtagen på dåvarande Nynäs
raffinanderi i Nynäshamn...kallad Synex...på senare tid en olja från
RED LINE OIL framtagen för racingsnöscotrar.
http://www.redlineoil.se/
Spännande det här med oljor.......
Och oavsett vad man håller på med så är "skrönorna" fler än man hinner med
att läsa,
JAG FÖRSTÅR ATT HAN INTE KUNDE FÖRKLARA DET...eftersom det inte är så.
KentW