Känns att hon nästan ville hämnas på psykiatrin snarare än något annt..
Hon hade berättat i en intervju att hon 13 år tidigare gick på räcket på västerbron och att hon hade försökt begå självmord och blev då omhängertagen och tyckte att det inte skett på ett bra sett...
Men att fejka något så hemskt och allvarligt är inte okej.
Inte ens okej bara för att man ger det benämnelsen konst.
Man ska inte missbruka ordet konst för att berättiga illdåd.
Att hon känner behov att "återuppleva" denna traumantiska händelse är kanske i sig ganska logiskt då hon nu istället får uppleva att ha full kontroll över situationen och känna att hon har makten över situationen och att de människor runt henne istället står hjälplösa och görs till offer under hennes manipulation.
Kan kanske vara skönt att få hämnas på "systemet" och att se hur rollerna blir ombytta, tidigare kände hon total vanmakt när hon 13 år tidigare blev omhändertagen och fastspänd nu gör hon iom fejkandet istället de personer polis/ambulanspersonal/psykiater till utsatta offer under hennes våld.
Anna Odell gick för långt.
Visst har det skapat en debatt, men en debatt om hurvida det är konst eller inte...
..och inte en debatt hur vi ska förbättra psykvården.
Det var ju enligt hennes egen utsago själv meningen med "konstverket".
Om Anna Odell är så kritisk emot psykiatrin så kan välja att ta upp debatten/diskussionen på ett annat sätt, ett sätt som kan förändra och påverka.
Tycker det var själviskt av Anna Odell att ta tid av polis/ambulans/sköterskor/psykiatiker bara för att göra "konst" och det hela gör mej faktiskt lite irriterad att hon fått så mycket uppmärksamhet.
Visst kan man kristsera psykiatrin, men detta är inte rätt väg att gå.