Bolån - räntans utveckling i framtiden

[zoda]

Fast inflationen har delvis varit en prisnormalisering, så att det var billigare när det rådde exceptionellt ekonimiskt läge ska man nog vara lite försiktig med att använda som utgångspunkt.

Normalisering gentemot vadå tänker du?
Riksbankens mål är ju 2 %. Oavsett ekonomiskt läge alltså, 2 % gäller. Det är målet.

 

[Ulvhamne]

Normalisering gentemot vadå tänker du?
Riksbankens mål är ju 2 %. Oavsett ekonomiskt läge alltså, 2 % gäller. Det är målet.

Mot exceptionellt billigt skräp det senaste årtiondet. Vi hade en lång tid av exceptionellt låg inflation och rent efterbliven ränta, och det här är bland annat en normalisering. Det kunde inte bara lite sakta återvända till ett normalläge, utan det var närmast tvunget att bli en överkorrigering och sedan återvända till normalläge.
Dels för att det skapats på tok för mycket valuta utan värdekorrigering, och dels för att produktion har blivit dyrare och inte bara på grund av dyrare lån.
Saker kommer fortsätta vara påtagligt mycket dyrare, för att valutan som skapades i massor speciellt under covid, och vi kommer inte få se en återvändo till lägre priser.
Folk har fått en reallönesänkning. De som tog fantasivärdet på pengarna och investerade i saker som inte tappar värde kan ju skatta sig lyckliga, vi andra får leva med att våra pengar är värda mindre.

 

[zoda]

SCB säger att år 2021 var årsmedel på kpi i fastställt tal 343,19.
2022 låg den på 371, 19 men borde med inflationsmålet vara 343,19×1,02=350,05.
2023 borde bli 350,05×1,02=357,05. Ser dock ut att landa på 400-nånting.

Vi borde ha negativ prisutveckling ett tag, inte stabilisera prisökningstakten på 2 % nu efter att det gått upp mer än målet.
Så tänker jag.

 

[Two stroke man]

SCB säger att år 2021 var årsmedel på kpi i fastställt tal 343,19.
2022 låg den på 371, 19 men borde med inflationsmålet vara 343,19×1,02=350,05.
2023 borde bli 350,05×1,02=357,05. Ser dock ut att landa på 400-nånting.

Vi borde ha negativ prisutveckling ett tag, inte stabilisera prisökningstakten på 2 % nu efter att det gått upp mer än målet.
Så tänker jag.

Du har en poäng men det kommer aldrig ske att riksbanken börjar se det på det viset.

 

[Two stroke man]

Och naturligtvis börjar media direkt diskontera nästa räntesänkning.

Experter: Nu har Riksbanken höjt klart – då kommer sänkningen

Riksbankens besked att styrräntan lämnas oförändrad får experterna att tro räntetoppen nu är nådd. Nu riktas blickarna i stället mot när den första sänkningen kommer.

www.di.se

Med tanke på nuvarande inflation är det fortfarande mer sannolikt att räntan höjs än sänks inom överskådlig framtid.

 

[Markus]

"Inflationen är fortsatt för hög och det kvarstår risker för att den inte ska fortsätta sjunka tillräckligt snabbt och stabiliseras vid målet."

Om den stabiliseras vid 2 % nu så menar man alltså att man lyckats med sitt uppdrag?
Den här prylen har ökat i pris från 11 kr till 1742 kr men nu ser vi att fortsatt ökningstakt är 2 % per år. Nu har vi gjort vårt jobb.
Nej.
Prylen är fortfarande "för" dyr i absoluta tal och jämfört med innan är (pris)infltionen långt långt mer än 2 % i snitt per år.

Vad exakt är det som kostar 1742kr och menar du att det ska kosta 11kr igen?

Låter helt galet.

 

[Markus]

På förekommen anledning, späk er eller sola er i glansen.

Borde du bundit räntan?

Utforska själv: Så ofta har det lönat sig att binda räntan

www.svt.se

 

[Two stroke man]

På förekommen anledning, späk er eller sola er i glansen.

Borde du bundit räntan?

Utforska själv: Så ofta har det lönat sig att binda räntan

www.svt.se

Varför börjar historiken i slutet av 80-talet? Räntan har ju trendat neråt ända sedan finanskrisen då vi styrräntan var 500%. Tror du att räntan ska fortsätta samma nedåtgående trend så att vi kanske har räntor på minus 10% eller kanske minus 20% om 30 år?

Att bygga resonemang och låtsas presentera logiska slutsatser från den tidsperioden är väl nästan självbedrägeri?

Här har du en längre graf du kan betrakta och fundera lite över när det skulle ha lönat sig att ligga med rörlig ränta resp bunden.

 

[Markus]

Varför börjar historiken i slutet av 80-talet? Räntan har ju trendat neråt ända sedan finanskrisen då vi styrräntan var 500%. Tror du att räntan ska fortsätta samma nedåtgående trend så att vi kanske har räntor på minus 10% eller kanske minus 20% om 30 år?

Att bygga resonemang och låtsas presentera logiska slutsatser från den tidsperioden är väl nästan självbedrägeri?

Här har du en längre graf du kan betrakta och fundera lite över när det skulle ha lönat sig att ligga med rörlig ränta resp bunden.
View attachment 492443

Är det många bolånekunder som har nytta av att veta vad de skulle gjort med ett lån upptaget 1860? Jag tänker att de flesta nu levande låntagarna har lån som är mellan 0 och 30-40 år gamla, allt annat borde vara ganska ovanligt.

 

[Two stroke man]

Är det många bolånekunder som har nytta av att veta vad de skulle gjort med ett lån upptaget 1860? Jag tänker att de flesta nu levande låntagarna har lån som är mellan 0 och 30-40 år gamla, allt annat borde vara ganska ovanligt.

Om du använder historieboken för att tro dig kunna prediktera framtiden så är det naivt och välja en tidsperiod då räntan fallit med nästan 20 procentenheter på 30 år.
Men tro vad du vill jag orkar inte bry mig mer än så.

 

[Two stroke man]

Jag band min ränta 10 år framåt i mars 2020, då var 10 åringen i princip inte ens dyrare än rörlig ränta. Än så länge har det i alla fall varit en god affär sen får vi väl se hur de kommande 6 åren blir.
Beträffande det närmaste året talar i princip ingenting för att rörlig ränta skulle komma ner under min ränta.

 

[Markus]

Om du använder historieboken för att tro dig kunna prediktera framtiden så är det naivt och välja en tidsperiod då räntan fallit med nästan 20 procentenheter på 30 år.
Men tro vad du vill jag orkar inte bry mig mer än så.

Jag tror ingenting, mer än att jag nog tror du snart uppbringar ny frisk energi att tjattra om räntorna. ?

I övrigt har nu alla bolånetagare i 150-års åldern allt de behöver för att killgissa sig ur ränteinfernot. ??

 

[Two stroke man]

Både 2 och 5 års räntan låg lägre än den rörliga under perioden 2020 till 2022 ungefär. Alltid lätt vara efterklok men kan SVT så kan väl jag påpeka hur mycket bättre det skulle varit att välja ränta bunden på 5 år då och fortfarande idag kunna betala under 2% i ränta.

 

[Two stroke man]

Jag tror ingenting, mer än att jag nog tror du snart uppbringar ny frisk energi att tjattra om räntorna. ??

Jodå, men att diskutera statistik och matematik med dig ser jag som tämligen lönlöst.

 

[Markus]

Energi: återfunnen!

???

 

[Markus]

Socialdemokraterna/Swedbank signalerar i sin egen tv-kanal att nu är det nog. Intressant.

Swedbank: Slut med räntehöjningar

Nu har Riksbanken höjt färdigt för den här gången, i alla fall enligt Swedbank. Efter förra veckans räntebesked bedömer Swedbank att Riksbanken ändrar linje. Närmast väntar i stället en räntesänkning i juni.

www.svt.se

 

[Heaven]

Socialdemokraterna/Swedbank signalerar i sin egen tv-kanal att nu är det nog. Intressant.

Swedbank: Slut med räntehöjningar

Nu har Riksbanken höjt färdigt för den här gången, i alla fall enligt Swedbank. Efter förra veckans räntebesked bedömer Swedbank att Riksbanken ändrar linje. Närmast väntar i stället en räntesänkning i juni.

www.svt.se

Har sossarna sagt att det kommer bli så, kan vi utgå från att det kommer bli så. ?

Mer seriöst. Tror en viktig del i Riksbankens kommunikation i detta är att de inte vill signalera för tydligt att det är räntesänkningar på gång, eftersom det då skulle kunna leda till att människor blir optimistiska lite för snabbt och inflationen tar fart igen. Därav att de lyfter fram riskerna när de pratar om framtiden.

Sen har vi ju iofs ett mycket skakigt omvärldsläge som gör att utvecklingen kan gå ännu mer åt fel håll om det vill sig illa, så förväntningarna om snara räntesänkningar kan ju riskera att komma på skam även av sådana verkliga orsaker.

 

[Two stroke man]

Man ska nog inte ta ut vare sig höjningar eller sänkningar i förskott innan vi sett hur inflationen blir framöver.
Men man bör ju beakta att den låga inflation vi haft efter millennieskiftet till väldigt stor del berott på att vi flyttat ut produktion till låglöneländer och därmed har företagen haft ganska lätt att pressa priserna till kund och ändå ökat sina vinster.
Nu produceras redan allt i Kina och vart ska vi flytta den produktionen för att fortsätta pressa ner priserna?
De asiatiska länderna har en inflation på närmare 10%, och det är kostnader som de asiatiska producenterna naturligtvis kommer flytta över till sina kunder.
Ovanpå det så tror jag vi kan räkna med att energipriserna långsiktigt också kommer öka i takt med att fossil energi blir otillgängligare och dyrare.

Jag tror därmed att den tiden då riksbanken fick köra med nollräntor för att försöka tvinga upp inflationen är nog hädanefter bara en lite parentes i den ekonomiska historien. Men en tid som det nog kommer pratas mycket om i framtidens böcker om ekonomisk historia.

 

[Heaven]

Man ska nog inte ta ut vare sig höjningar eller sänkningar i förskott innan vi sett hur inflationen blir framöver.
Men man bör ju beakta att den låga inflation vi haft efter millennieskiftet till väldigt stor del berott på att vi flyttat ut produktion till låglöneländer och därmed har företagen haft ganska lätt att pressa priserna till kund och ändå ökat sina vinster.
Nu produceras redan allt i Kina och vart ska vi flytta den produktionen för att fortsätta pressa ner priserna?
De asiatiska länderna har en inflation på närmare 10%, och det är kostnader som de asiatiska producenterna naturligtvis kommer flytta över till sina kunder.
Ovanpå det så tror jag vi kan räkna med att energipriserna långsiktigt också kommer öka i takt med att fossil energi blir otillgängligare och dyrare.

Jag tror därmed att den tiden då riksbanken fick köra med nollräntor för att försöka tvinga upp inflationen är nog hädanefter bara en lite parentes i den ekonomiska historien. Men en tid som det nog kommer pratas mycket om i framtidens böcker om ekonomisk historia.

Ja, den dynamik med globalisering osv som skapade tidigare låga inflation och låga räntor skall vi nog inte räkna med återkommer på just det sättet. Visst, det kan ju tänkas finnas vissa länder i Afrika som man börjar lägga produktion i (kanske blir denna andra globaliseringsvåg driven av just Kina?), men annars skulle väl möjligen en faktor som driver framtida kostnadsminskningar i produktionsled vara AI och automatisering, snarare än produktion i låglöneländer.

Idag pratas det ju mest om AI:s möjlighet att skapa nya typer av affärer, men jag skulle bli förvånad om inte det framöver ändå i hög usträckning kommer användas just för att spara kostnader, bland annat för att minska antalet anställda. De tekniska utmaningarna med AI tror jag är lätta i jämförelse med hur svårt det är att få MBA-utbildade högre chefer att lämna sitt ensidiga fokus på cost accounting och den ständiga jakten på kostnadsbesparingar som drivkraft.

Sen har vi ju hela den geopolitiska dimensionen också som kan få stor påverkan närmaste åren.

Det enda jag tror att jag med säkerhet kan konstatera är att den framtida utvecklingen är oförutsägbar.

 

[Markus]

Det mest irriterande nu är nog ändå ISK skatten. ?
Vad ska man ha en borgerlig regering till, någon som vet? ?