Då skulle man till att få skriva en "racerapport" igen då ! (massa ord från en vilsen man i sina bästa år)
Måste ta med veckan som var innan, då man ju skall ladda upp lite lagom och känna sig taggad.
Min måndag innan helgen började med att jag vaknade med en grotesk smärta och klump i svalget, dagen till ära var det lång arbetsdag planerad i den kommunala kolgruvan, så efter 16tim arbete släpade jag mig hem för några timmars dålig sömn innan man stod på arbetsplatsen igen med blodsmak och ett svalg som inte ville svälja.
Vid lunch gav jag upp och ihop med chefen min så tyckte vi att jag skulle gå hem och även dagen efter vila inför helgen.
Men torsdag morgon var jag på jobbet igen men inte så speciellt mycket bättre trots att jag hade köpt en av varje på apotekets hylla märkt "Halsont".
Torsdagen slutade jag lite tidigare som planerat för att kunna vara på Sviestad vid 17.00 och i god tid.
Mötte upp min compadre i R600 Robert Lundberg vid Slättängskorsningen som tidigare, och jag nämnde att vi får nog stanna till på Braehus och tanka diesel.
Någon kilometer senare funderade jag på vart min plånbok låg !?
Jo då, hemma i arbetsbyxorna, så jag slog stopp och vände, 16 mil bilresa extra och nästan 2tim försenade kom vi till Sviestad, men innan vi var framme så fick jag ju lite stressymptom så klart (tidigare erfarenheter).
Fredag morgon vaknade jag så klart med än värre hals,feber, ingen ork och lätt yrsel så fort jag rörde på mig lite hastigt.
Inte speciellt taggad för banåka, men jag proppad i mig massa snabba kolhydrater och Alvedon, Ipren och Kan Jang.
3st träningspass stod på dagens schema, och det på en bana jag inte riktigt gillar, eller jag ogillar Torparböjen och Bergskurvan för dom som känner till den.
Det enda min kamera ville filma den helgen va lite träning innan den dog av feber:
På sista passet och chansen att hitta lite flyt innan lördagskvalet smög jag ut efter Robert som vanligt men lite trafik och annat gjorde att jag tappa bort min hare ganska snabbt, så klart åkte han 1,03 igen första dagen på banan och jag halka in på 1,05 tid och helt slut !
Då jag hängde upp bakändan på stödet snurra det till och svarta så jag fick sätta mig ner på marken.
Kroppen va slut, och då pratar vi ju inte alls om den värmen som kom på lördag, och SÖNDAGEN !!
Så lördag och kval, som tänkte var att jag skulle lägga 5-6 varv och spara på energin.
Men väl ute så tog tävlingsandan över lite igen, och vi hade fått sällskap av Anders Nordlander som pusha både mig och Robert.
Så jag lade väl 6 hyfsade varv, tog ett par minuter i depån att andas och dricka, och ungefär lika många varv till.
1,04,089 , skit oxå, jaja, det får väll duga ändå, startade ju framför Robert va ju en behållning och då jag blir omåkt av honom kan jag ju jaga. Startruta 20 av 25 för övrigt.
Racet tog väl fart och in i crossböjen så låg jag och Robert jämsides med mig på yttern, men i fan heller att jag skulle ge vika, hade nog planerat att lägga axel mot hans kåpa men avståndet var får långt och denna gången var det Robert som släppte av.
Sen följer några varv av nötande, och på varv 5 kommer någon och eller mindre torpederar mig ut ur torparn, då han passerar föraren bakom mig på innern och försöker göra samma med mig, men mig klipper han rakt i låret och jag flyger upp och vinglar ut i gräset på vänster sida i utgången på Torparn.
Det enda som flyger igenom huvet då är vad va det för JÄVLA IDIOT !?!?
Jag såg bara ett framhjul och nått vitt sista millisekunden innan det small, men jag höll mig på hjulen så vinglande runt på gräset och ute försiktigt och inte va i vägen men det tog mig ca 11s extra och jag är toksist.
Det gör ont som fan i låret och axel/överarm och i resterande varv sitter jag mest och funderar på hur mycket jag skall misshandla den som gjorde denna manövern.
Efter en så där 5-6 varv till så ser jag ju att Ivar som vi kamperade ihop med på Anderstorp och nu på Sviestad stod där i Torparn och vinkade glatt, men inte fan var det väll han ? Det var nog nån vit hoj, så ju nått vitt i ögonvrån, var det Robert på sin vita Traja, nä.
Men jo, mycket riktigt det va Ivar som smocka till mig!
Ivars film från incidenten och hoppa fram till 5 minuter ungefär:
Lördagkväll var det ännu mera Alvedon och Ipren !
Fick ett gående varv med Anders Nordlander och det var nog bra för låret.
Natten var varm, och somnade samt vaknade hela tiden pga smärtan men vid 8.00 skreks det ut om extra förarmöte så jag klev upp så klart, ont men piggare i kroppen än dagen innan.
Kval, NU skulle jag bara åka en 5-6 varv och spara energin till racet.
1,04,53 och samma kvalplats igen , P20 och nu stod Robert på P19 istället och han hade ju tränat på starter så där var han oövervinnerlig nu. Ivar, han hade inte mekat ihop sin hoj ordentlig efter gräsvurpan ut ur torparn så han hade löst Clipon och kvalet blev så där, och han stod bakom mig.
Vi elda på bra och om jag minns rätt så fick jag ett bättre innerspår än Robert in i Esset och ut ur så var jag före.
Jag hade LJ Lindh ett par cyklar framför mig, han känner jag igen, och vet att han åker 2s snabbare än mig, minst, så jag försökte hänga på lite men efter 3 kanske 4 varv så var orken slut och någonstans vid varv 11 kanske så kom det blåflag, jag lite dumt håller ut och tror den snabbare förare som skall varva mig är nära inpå så in i korkskruven passerar IVAR mig !!!! VA I HELVETE ??
Han gjorde faktiskt rätt och jag min trötta hjärna gjorde fel, men ska inte hålla ut för snabbare förare, bara hålla sitt jävla spår och kanske inte gasa fullt ut på ev en raka, men å andra sidan är dom ju så snabba så dom blixtrar ju förbi hur jag än gör.
Men nu växte hornen ut blixtsnabbt, inte fan ska IVAR !!! va före mig i mål, aldrig !!
Så nu blev det min egentliga första jakt i en tävling.
Så då vi varvade ? den sista föraren fick jag chansen på start och mål rakan, Ivar hade legat bakom den långsammare föraren ett tag och letat spår, men på start och mål valde Ivar att gå utanför honom och bromsa förbi, jag gick ganska snålt på innern och va säkert 1-1.5 cykel före, men som vanligt vågar jag inte gå ut och blocka i Esset så Ivar har ju innern ut.
Jag fortsätter att jag och får ett varv en bra mycket bättre utgång på bakraka och är uppe jämsides precis vidd 200m skylten, jag höll någon meter mera än vanligt, bromsade som jag brukar men försökte släppa ut det där handtaget lite mera än normalt, dock då jag skulle släppt lite till och styrt in så fegar jag för jag vill INTE köra rakt in i låret på någon.
Jag hade spåret, men fegade ut, denna gången, inte nästa. Lärdom !!!
Näst sista varvet sätter Ivar PB, och jag med. 1,03,88 och till slut blev det Plats 13 i mål.
Väl i mål fick Ivar en kram för nu hade vi haft kul ju !
Riktigt jävla kul racing sista varven, och jag var piggare nu än då jag kom till banan, dom flesta bacillerna hade nog svettats ur kroppen. +31 grader då vi klev i skinnstället, och då bussen va lastad och klar för hemfärd stod den temperaturmätaren på +32.
Jag ÄR nöjd, jag vet att om jag hade vart kry hade jag nog kunnat åka lite bättre, men det är hjärnan som sätter gränserna fortfarande, inte dålig hälsa.
Nått extra kul var att då jag med min laptimer slog ihop dom bästa sektorerna från sista 3 varven, så visa det 1,02,79 ... så bara att öva vidare, mera fokus och rutin.
