Covid-19 viktig information!

[blueridge]

Den här tråden har verkligen gett ordet "faktaresistens" ett ansikte.

De frågor som om och om igen ställs, har ju svarats på flera gånger. Varför är det eftersläpning i rapporteringen? Varför kan man inte ta siffror från de tre sista dagarna (eller, som de berömda "22 forskarna": välja ut de tre datumen där det hade rapporterats in flest)? Osv osv osv.

Skrivs svaret på näsan hoppar man raskt vidare till nästa påstående. Osv.

Faktaresistens. Borde vara en länk till denna tråd från wikisidan...

Tack ska du ha!

/Parti't

 

[Wiseguy]

Igår blev jag krigsplacerad för första gången någonsin. Dessutom har det snabbt svängt från att munskydd är överskattat till att alla som sysslar med covid-vård får en personlig skyddsmask 90.

Fast jag ser att de sparar fortfarande in på filtrena till masken...

 

[L. Mäkinen]

Det han säger är korrekt. Och det minst fyra månader till

Det är alltid fascinerande med folk som är tvärsäkra på framtiden.

 

[Raderad medlem 51742]

Dr Campbell resonerar kring det här nu beträffande UK som ligger ganska nära Sverige i start av utvecklingen. Jag är bara 10minuter in så jag kan inte säga så mycket mer än att han påstår att antalet döda kommer fortsätta stiga där.

https://www.youtube.com/watch?v=F39kVKSCP40

Dr Campbell är föredömligt pedagogisk.

En sak som är lite motsägelsefull om vi tittar på Sveriges utveckling är att en avplaning av kurvan (då tänker jag inte bara på dödsfallen utan även antalet som testat positivt) inte borde vara förväntad om inte antingen en viss flockimmunitet börjat uppnås (den kommer ju gradvis och inte plötsligt), att vi ser en kanske oväntad hög effekt av ändrat beteende med begränsningar och social distansering eller en kombination av dessa.

Min egen tolkning är att verkligheten förmodligen är mer komplex än så och att det blir mer relevant att titta på hur det ser ut regionalt. Det skulle t ex kunna vara så att spridningen hann ta betydligt mer fart i Stockholmsregionen innan åtgärderna sattes in och människor ändrat beteendet i tillräckligt stor utsträckning att det skulle ge någon effekt. Kanske är det så att enormt många blivit smittade i den regionen och man nu börjat uppnå en viss flockimmunitet som gör att kurvan börjar plana ut där.

I andra regioner, t ex i Göteborg och Malmö kan det å andra sidan ha varit så att där hade smittspridningen inte alls kommit lika långt innan åtgärderna sattes in, så där fick de större effekt. Det skulle kunna förklara varför spridningen inte alls tagit fart där som man hade förväntat, men å andra sidan är man förmodligen inte i närheten av att börja se någon flockimmunitet. Det skulle kunna innebära att man i dessa lindrigare drabbade regioner får ett mer utdraget förlopp där inte belastningen på sjukvården blir lika extrem, men man samtidigt måste vara väldigt försiktig och fortsätta hålla i med social distansering - annars är det stor risk för att det blir liknande utbrott som i Stockholm även i dessa regioner och i övriga Sverige.

Utöver detta behöver vi bättre förstå om det finns vissa händelser som gjort att vi fått extrema toppar i dödsfallen i början april. Jag tänker framför allt på den spridning som skett på äldreboenden.

Egentligen ser jag inte statistiken över antalet dödsfall och smittade som särskilt relevant i sig, annat än för att underlätta för sjukvårdens planering, men den informationen är svår att agera på. Det går att glädja sig åt en nedgång i antalet dödsfall, men för att kunna bedöma vad vi har framför oss måste vi också få kunskap om hur många som verkligen blivit smittade och utvecklat immunitet, bl.a. genom att börja med immunitetstester.

Skulle det visa sig att vi börjat närma oss flockimmunitet är det förstås positivt, men om det inte skulle vara så tror jag att vi måste börja släppa den binära diskussionen om total nedstängning vs. ingen nedstängning - åtgärderna måste vara mycket smartare och mer träffsäkra än så. Då handlar det om att använda all den teknik och kunskap vi har för att snabbt kunna bygga en förmåga att hålla samhället och ekonomin igång, men samtidigt hålla smittan under kontroll på ett effektivt sätt tills dess ett vaccin finns tillgängligt.

 

[ktmexc300]

Nu har stockholmare tagit död på Adam också. Vi skulle byggt en mur runt hela stockholm innan det spred sig.
Mvh Trump rider

 

[Ulvhamne]

Angående grafer, jag gillar de här graferna:
https://aatishb.com/covidtrends/?da...Spain&location=Sweden&location=United+Kingdom

De presenterar datan så att man lätt ser ett trnedbrott som att kurvan börjar peka neråt. Sverige är inte där än, men många länder i Europa är det. SEdan kommer ju antalet döda öka i ett par månader till åtminstone, det är ju inte som om den siffran kan minska.

 

[BrooklynS]

Lång text, men viktig för att förstå de mekanismer som ligger bakom det vi ibland kallar för "faktaresistens".

Läs, även om du redan innan bestämt dig för att allt jag säger är fel.

10 kognitiva bias som påverkar oss under coronakrisen

1. Belief Bias | Många människor bär på en omedveten övertygelse att stora problem också kräver stora lösningar. Det konstaterar professor Steven Taylor i boken The Psychology of Pandemics (som jag lånat titeln till den här texten från). Den här idén om en slags balans mellan problem och lösning kan förklaras med belief bias, alltså människans tendens att utvärdera slutsatser och acceptera dem som sanna eftersom de är trovärdiga, snarare än för att de är logiska eller faktabaserat riktiga.

När Folkhälsomyndigheten berättar för oss att det stora problemet som vi står inför inte ska mötas av stora utan av små och till synes triviala lösningar, som att tvätta händerna, hosta i armvecket och stanna hemma om vi känner oss sjuka, uppstår en mental konflikt. Vi vill ha större åtgärder. Och det viktigaste blir att åtgärden upplevs lika stor som problemet, inte vilka effekter åtgärden leder till – eller inte leder till.

Därför vill vi också göra mer för att skydda våra nära och kära. Alltså agerar vi på det sätt som vi kan och hamstrar ett överflöd av livsnödvändiga varor som toalettpapper, vetemjöl och jäst. Inte för att beteendet är faktabaserat eller logiskt, utan för att det känns rätt.

2. Bandwagon effect | I sociala och ibland politiska situationer tenderar vi människor att anpassa oss till majoritetsuppfattningen. Vi både tror och gör saker bara för att många andra verkar tro och göra på samma sätt. När alla grannar hamstrar livsmedel känner vi oss tvungna att göra detsamma. När börsen börjar falla är det lätt att fångas med och börja dumpa sitt aktieinnehav. När halva Europa stänger skolorna borde så klart också Sverige göra det.

Viljan att göra som alla andra har dock inget att göra med vilken effekt som åtgärden kommer att få. Bandwagon effect handlar istället om en slags grupptänkande och kan härledas till människans tidiga utveckling, när lojaliteten mellan gruppmedlemmar liksom konsensus om vad som är sant och falskt var en överlevdnasfråga för både individ och grupp. “Människan har anpassats till att överleva i grupp, inte för att nå en så korrekt verklighetsuppfattning som möjlig” menar professor Mikael Klintman, författare av Knowledge Resistance: How We Avoid Insight from Others.

Bandwagon effect leder ofta till att lösningar som är enklare för majoriteten att förstå vinner över lösningar som är mer kreativa eller komplexa, även när de lättbegripliga lösningarna är bevisat mindre effektiva.

3. Anchorning bias | Vi människor har en tendens att lägga en överdriven vikt vid den första informationen vi får. Eller uttryckt på ett annat sätt: det första vi bedömer påverkar vår bedömning av allt som följer därefter. Dessutom påverkas vår ursprungliga bedömning inte särskilt mycket av den information som vi får senare.

Ett konkret exempel på anchoring bias är vår benägenhet att bedöma andra människor baserat på det första intrycket. Alla förändringar av vår ursprungliga bedömning gör vi sedan genom att justera det första intrycket, inte genom att göra en ny bedömning.

Anchoring bias påverkar oss i allt från hur vi värderar priser till hur läkare ställer diagnoser. Och, så klart, hur vi bedömer coronaviruset. När viruset initialt presenterades som samma slags virus som orsakade SARS och MERS, vilka hade en dödlighet på mellan 10 % och 40 %, blev det utgångspunkten för vår bedömning av hur farligt Covid-19 är för oss. Alternativt skedde ursprungsbedömningen när WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus i början av mars informerade att dödligheten låg på 3,4 % – en siffra som f.ö. angav dödligheten jämfört med rapporterade fall, inte jämfört med antal smittade.

All information som vi därefter har fått gällande Covid-19:s dödlighet har vi bedömt i relation till den första informationen vi fick, och alltså inte som helt ny information. Därför har vi svårt att ta in att dödligheten fortlöpande har justerats nedåt och att en del forskare nu menar att den motsvarar dödligheten hos en vanlig vinterinfluensa.

4. Framing effect | Vi människor fattar olika beslut beroende på om alternativen presenteras med positiva eller negativa konnotationer. Det bevisade psykologerna Amos Tversky och Daniel Kahneman år 1981 med ”det asiatiska sjukdomsproblemet”. En grupp försökspersoner fick föreställa sig att USA förbereder sig för utbrottet av en ovanlig asiatisk sjukdom som förväntas döda 600 människor.

Halva gruppen fick välja mellan Program A som innebar att 200 personer skulle räddas och Program B som innebar 1/3-sannolikhet för att 600 personer skulle räddas och 2/3-sannolikhet för att inga människor skulle räddas. När alternativen presenterade så här valde 72 % av deltagarna program A. Den andra hälften av försökspersonerna fick istället välja mellan Program C som innebar att 400 personer skulle dö och Program D som innebar 1/3-sannolikhet för att ingen skulle dö och 2/3-sannolikhet för att 600 personer skulle dö. Nu föredrog 78 % program D.

Dock är program A och C identiska, liksom program B och D. När programmen presenterades i termer av räddade liv föredrog alltså deltagarna det säkra alternativet A/C, men när programmet presenterades i termer av dödsfall valde deltagarna istället det mer osäkra programmet D/B.

Att olika människor (och olika regeringar) har olika syn på vilka lösningar som är mest effektiva för att skydda befolkningen kan alltså ha att göra med hur de tänker om handlingsalternativen. Är konnotationen positiv (rädda liv, rädda näringslivet, osv.) tenderar nämligen vi människor att undvika risk men är den negativ (undvika dödsfall, undvika arbetslöshet, osv.) tenderar vi att söka risk.

5. Availability heuristic | Det vi har lättast att hämta från minnet och föreställa oss blir viktigare och mer sannolikt än det vi spontant inte kan föreställa oss eller komma ihåg. Det innebär exempelvis att vi är mer rädda för att flyga än för att åka bil till flygplatsen, trots att bilolyckor är långt mycket vanligare än flygolyckor. Vårt bedömningsfel beror på att flygolyckor får stort utrymme i media och är därför mer lättillgänglig information för vår hjärna.

De flesta av oss, inklusive våra politiker, har sett katastroffilmer där ett otäckt moln av smitta tvingar panikslagna människor att ta skydd inomhus. Därför är det lätt att koppla samman det minnet med hur coronaviruset sprids. Men den bilden stämmer inte med verkligheten. ”Luftsmittan överförs bäst inomhus på vintern. Då är inomhusluften torr, andningsdropparna krymper genom avdunstning och kan färdas längre från munnen. Utomhus är risken för luftsmitta mycket liten. Obefintlig om man håller avstånd.” skrev professor Agnes Wold i en krönika i Fokus den 26 mars 2020.

Men allra mest påverkar availability heuristic oss genom att vi varje dag matas med hundratals bilder och berättelser om coronaviruset, ofta med fokus på de mest drabbade länderna och de allra sjukaste människorna. Alla dessa berättelser gör det lätt att föreställa sig pandemin som ännu större, ännu närmare och ännu farligare än vad den är. Eller som WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus uttryckte det: ”Coronaviruset är ett dödligt hot. Men rädsla och panik är farligare.”

6. Neglect of probability | När vi människor tvingas fatta beslut under osäkerhet tenderar vår förmåga att värdera sannolikheter att sättas ur spel. Små risker blir enormt överskattade – eller försummade helt. Efter 11 september vägrade exempelvis många amerikaner att flyga eftersom de ansåg att risken hade ökat, trots att det statistiskt sett inte var större risk att flyga än före terrorattacken. Samma gäller den där rädslan som de flesta av oss har upplevt när vi simmat på öppet vatten: att en haj ska attackera oss. Trots att sannolikheten för en hajattack är i det närmaste obefintlig; risken för att drunkna är betydligt större.

Kopplat till Covid-19 innebär neglect of probability att vi tenderar att ägna största delen av vår uppmärksamhet åt blotta möjligheten att det värsta scenariot kommer att inträffa. Och mycket lite åt den avgörande frågan: Hur troligt är det att det kommer att hända?

7. Negativity bias | Vi människor är mer benägna att uppmärksamma och fokusera på sådant som är farligt eller negativt än sådant som är neutralt eller positivt. Det gör vi för att det har visat sig vara ett vinnande koncept i vår evolution; i människans tidiga historia var uppmärksamhet på det dåliga, farliga och negativa bokstavligen en fråga om liv och död.

I dagens värld påverkar negativity bias oss exempelvis genom att vi fortsätter att gräma oss åt en felsägning som vi gjorde på ett viktigt möte för flera veckor sedan och att vi lägger mer tid och tankemöda på att bearbeta kritik än beröm.

Negativity bias gör oss också mer mottagliga för dåliga nyheter än för goda nyheter. De dåliga nyheterna är så viktiga för oss att vi till och med uppfattar dem som mer trovärdiga och sanna. Därför är vi mycket mer intresserade av negativa nyheter, och därför är negativa nyheter mycket mer intressanta att förmedla.

Vi ägnar kort sagt oproportionerligt stor uppmärksamhet på allt som är dåligt för oss, vilket får det dåliga att verka större och viktigare än vad det egentligen är.

8. Information bias | Vi människor tenderar att tro att ju mer information vi får desto bättre beslut kan vi fatta, även när informationen vi söker inte är relevant för beslutet. Särskilt inför svåra beslut, eller när vi står inför val som vi inte har tidigare erfarenhet av, vill vi gärna ha all information som finns – vi känner att vi behöver all tillgänglig information för att kunna fatta ett bra beslut.

Men mer information leder inte alltid till bättre beslut. Många gånger kan för mycket information distrahera beslutsfattandet från det som verkligen betyder något och ibland kan sökandet efter mer information bli viktigare än både att fatta beslut och att gå till handling. När läget är nytt och det saknas ett facit, som nu under coronakrisen, är det ofta bättre att agera och lära längs vägen än att inte göra något i väntan på den där sista saknade informationen.

9. Dunning-Kruger effect | Dunning-Kruger effect är en förvrängning av vår självuppfattning som innebär att vi tenderar att se oss själva som smartare och mer kompetenta än vad vi egentligen är. Det räcker ofta med endast en liten bit av kunskap i ett ämne för att vi felaktigt ska tro att vi vet allt som finns att veta om det ämnet. När vi har den övertygelsen har vi bestigit Peak of Mount Stupid.

Dunning-Kruger effect förklarar varför det verkar gå tretton självutnämnda coronaexperter på dussinet och varför vi verkar tro att kunskap hämtad från en facebookgrupp räcker för att veta vilka åtgärder som krävs för att på bästa sätt bromsa smittspridningen.

Paradoxen är, enligt psykologerna David Dunning och Justin Kruger, att den kunskap och de färdigheter som krävs för att vi ska bli bra på något ofta är samma egenskaper som krävs för att inse att vi inte är bra på det. Om vi saknar den förmågan förblir vi alltså inte bara dåliga på uppgiften, vi förblir även okunniga om vår egen inkompetens. Av samma skäl har vi ibland också svårt att inse att andra personer är mycket mer kompetenta än vi själva, även när vi vet att de har mer insikt, utbildning och erfarenhet i ämnet.

10. Confirmation bias | Vi människor möter varje fråga, situation och sammanhang med någon form av förutfattad mening. Den här subjektiva sanningen vill vi till nästan varje pris få bekräftad, eftersom vetskapen om att vår förutfattade mening stämmer innebär att vi har koll på världen omkring oss. Eller uttryckt på ett annat sätt: vi passar in nya pusselbitar i det pussel som vi redan börjat lägga, även om bitarna inte riktigt får plats.

Confirmation bias innebär alltså att vi söker information som bekräftar tidigare föreställningar eller fördomar. Det påverkar hur vi samlar in information, var vi samlar in information, hur vi tolkar information och hur vi minns information. De som till exempel är övertygade om att Covid-19 är begynnelsen till världens undergång kommer att söka information och lyssna på människor som stöder deras övertygelse. Och information som motsäger övertygelsen kommer de antingen inte att vara mottagliga för, eller kommer de att tolka informationen på ett sätt som bekräftar deras befintliga åsikt. Dessutom kommer deras minne att fokusera endast på de detaljer som stärker den ursprungliga övertygelsen.

Alla drabbas av confirmation bias. Även om du tror att du har ett ovanligt öppet sinne och bara observerar fakta innan du kommer till slutsatser är det högst sannolikt att förutfattade meningar och fördomar formar din åsikt i alla fall.

 

[zoda]

Early peek at data on Gilead coronavirus drug suggests patients are responding to treatment

https://www.statnews.com/2020/04/16...uggests-patients-are-responding-to-treatment/

 

[Raderad medlem 51742]

https://www.statnews.com/2020/04/16...uggests-patients-are-responding-to-treatment/

Verkar ha inletts studier även i Sverige på Remdesivir.
https://www.lakemedelsvarlden.se/studie-av-remdesivir-mot-covid-19-startar-i-sverige/

 

[zoda]

Verkar ha inletts studier även i Sverige på Remdesivir.
https://www.lakemedelsvarlden.se/studie-av-remdesivir-mot-covid-19-startar-i-sverige/

Verkar vara i denna som Sverige medverkar.
https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT04292730?term=Remdesivir&draw=2&rank=4

 

[Old Badger]

Lång text, men viktig för att förstå de mekanismer som ligger bakom det vi ibland kallar för "faktaresistens".

Läs, även om du redan innan bestämt dig för att allt jag säger är fel.

10 kognitiva bias som påverkar oss under coronakrisen

1. Belief Bias | Många människor bär på en omedveten övertygelse att stora problem också kräver stora lösningar. Det konstaterar professor Steven Taylor i boken The Psychology of Pandemics (som jag lånat titeln till den här texten från). Den här idén om en slags balans mellan problem och lösning kan förklaras med belief bias, alltså människans tendens att utvärdera slutsatser och acceptera dem som sanna eftersom de är trovärdiga, snarare än för att de är logiska eller faktabaserat riktiga.

När Folkhälsomyndigheten berättar för oss att det stora problemet som vi står inför inte ska mötas av stora utan av små och till synes triviala lösningar, som att tvätta händerna, hosta i armvecket och stanna hemma om vi känner oss sjuka, uppstår en mental konflikt. Vi vill ha större åtgärder. Och det viktigaste blir att åtgärden upplevs lika stor som problemet, inte vilka effekter åtgärden leder till – eller inte leder till.

Därför vill vi också göra mer för att skydda våra nära och kära. Alltså agerar vi på det sätt som vi kan och hamstrar ett överflöd av livsnödvändiga varor som toalettpapper, vetemjöl och jäst. Inte för att beteendet är faktabaserat eller logiskt, utan för att det känns rätt.

2. Bandwagon effect | I sociala och ibland politiska situationer tenderar vi människor att anpassa oss till majoritetsuppfattningen. Vi både tror och gör saker bara för att många andra verkar tro och göra på samma sätt. När alla grannar hamstrar livsmedel känner vi oss tvungna att göra detsamma. När börsen börjar falla är det lätt att fångas med och börja dumpa sitt aktieinnehav. När halva Europa stänger skolorna borde så klart också Sverige göra det.

Viljan att göra som alla andra har dock inget att göra med vilken effekt som åtgärden kommer att få. Bandwagon effect handlar istället om en slags grupptänkande och kan härledas till människans tidiga utveckling, när lojaliteten mellan gruppmedlemmar liksom konsensus om vad som är sant och falskt var en överlevdnasfråga för både individ och grupp. “Människan har anpassats till att överleva i grupp, inte för att nå en så korrekt verklighetsuppfattning som möjlig” menar professor Mikael Klintman, författare av Knowledge Resistance: How We Avoid Insight from Others.

Bandwagon effect leder ofta till att lösningar som är enklare för majoriteten att förstå vinner över lösningar som är mer kreativa eller komplexa, även när de lättbegripliga lösningarna är bevisat mindre effektiva.

3. Anchorning bias | Vi människor har en tendens att lägga en överdriven vikt vid den första informationen vi får. Eller uttryckt på ett annat sätt: det första vi bedömer påverkar vår bedömning av allt som följer därefter. Dessutom påverkas vår ursprungliga bedömning inte särskilt mycket av den information som vi får senare.

Ett konkret exempel på anchoring bias är vår benägenhet att bedöma andra människor baserat på det första intrycket. Alla förändringar av vår ursprungliga bedömning gör vi sedan genom att justera det första intrycket, inte genom att göra en ny bedömning.

Anchoring bias påverkar oss i allt från hur vi värderar priser till hur läkare ställer diagnoser. Och, så klart, hur vi bedömer coronaviruset. När viruset initialt presenterades som samma slags virus som orsakade SARS och MERS, vilka hade en dödlighet på mellan 10 % och 40 %, blev det utgångspunkten för vår bedömning av hur farligt Covid-19 är för oss. Alternativt skedde ursprungsbedömningen när WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus i början av mars informerade att dödligheten låg på 3,4 % – en siffra som f.ö. angav dödligheten jämfört med rapporterade fall, inte jämfört med antal smittade.

All information som vi därefter har fått gällande Covid-19:s dödlighet har vi bedömt i relation till den första informationen vi fick, och alltså inte som helt ny information. Därför har vi svårt att ta in att dödligheten fortlöpande har justerats nedåt och att en del forskare nu menar att den motsvarar dödligheten hos en vanlig vinterinfluensa.

4. Framing effect | Vi människor fattar olika beslut beroende på om alternativen presenteras med positiva eller negativa konnotationer. Det bevisade psykologerna Amos Tversky och Daniel Kahneman år 1981 med ”det asiatiska sjukdomsproblemet”. En grupp försökspersoner fick föreställa sig att USA förbereder sig för utbrottet av en ovanlig asiatisk sjukdom som förväntas döda 600 människor.

Halva gruppen fick välja mellan Program A som innebar att 200 personer skulle räddas och Program B som innebar 1/3-sannolikhet för att 600 personer skulle räddas och 2/3-sannolikhet för att inga människor skulle räddas. När alternativen presenterade så här valde 72 % av deltagarna program A. Den andra hälften av försökspersonerna fick istället välja mellan Program C som innebar att 400 personer skulle dö och Program D som innebar 1/3-sannolikhet för att ingen skulle dö och 2/3-sannolikhet för att 600 personer skulle dö. Nu föredrog 78 % program D.

Dock är program A och C identiska, liksom program B och D. När programmen presenterades i termer av räddade liv föredrog alltså deltagarna det säkra alternativet A/C, men när programmet presenterades i termer av dödsfall valde deltagarna istället det mer osäkra programmet D/B.

Att olika människor (och olika regeringar) har olika syn på vilka lösningar som är mest effektiva för att skydda befolkningen kan alltså ha att göra med hur de tänker om handlingsalternativen. Är konnotationen positiv (rädda liv, rädda näringslivet, osv.) tenderar nämligen vi människor att undvika risk men är den negativ (undvika dödsfall, undvika arbetslöshet, osv.) tenderar vi att söka risk.

5. Availability heuristic | Det vi har lättast att hämta från minnet och föreställa oss blir viktigare och mer sannolikt än det vi spontant inte kan föreställa oss eller komma ihåg. Det innebär exempelvis att vi är mer rädda för att flyga än för att åka bil till flygplatsen, trots att bilolyckor är långt mycket vanligare än flygolyckor. Vårt bedömningsfel beror på att flygolyckor får stort utrymme i media och är därför mer lättillgänglig information för vår hjärna.

De flesta av oss, inklusive våra politiker, har sett katastroffilmer där ett otäckt moln av smitta tvingar panikslagna människor att ta skydd inomhus. Därför är det lätt att koppla samman det minnet med hur coronaviruset sprids. Men den bilden stämmer inte med verkligheten. ”Luftsmittan överförs bäst inomhus på vintern. Då är inomhusluften torr, andningsdropparna krymper genom avdunstning och kan färdas längre från munnen. Utomhus är risken för luftsmitta mycket liten. Obefintlig om man håller avstånd.” skrev professor Agnes Wold i en krönika i Fokus den 26 mars 2020.

Men allra mest påverkar availability heuristic oss genom att vi varje dag matas med hundratals bilder och berättelser om coronaviruset, ofta med fokus på de mest drabbade länderna och de allra sjukaste människorna. Alla dessa berättelser gör det lätt att föreställa sig pandemin som ännu större, ännu närmare och ännu farligare än vad den är. Eller som WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus uttryckte det: ”Coronaviruset är ett dödligt hot. Men rädsla och panik är farligare.”

6. Neglect of probability | När vi människor tvingas fatta beslut under osäkerhet tenderar vår förmåga att värdera sannolikheter att sättas ur spel. Små risker blir enormt överskattade – eller försummade helt. Efter 11 september vägrade exempelvis många amerikaner att flyga eftersom de ansåg att risken hade ökat, trots att det statistiskt sett inte var större risk att flyga än före terrorattacken. Samma gäller den där rädslan som de flesta av oss har upplevt när vi simmat på öppet vatten: att en haj ska attackera oss. Trots att sannolikheten för en hajattack är i det närmaste obefintlig; risken för att drunkna är betydligt större.

Kopplat till Covid-19 innebär neglect of probability att vi tenderar att ägna största delen av vår uppmärksamhet åt blotta möjligheten att det värsta scenariot kommer att inträffa. Och mycket lite åt den avgörande frågan: Hur troligt är det att det kommer att hända?

7. Negativity bias | Vi människor är mer benägna att uppmärksamma och fokusera på sådant som är farligt eller negativt än sådant som är neutralt eller positivt. Det gör vi för att det har visat sig vara ett vinnande koncept i vår evolution; i människans tidiga historia var uppmärksamhet på det dåliga, farliga och negativa bokstavligen en fråga om liv och död.

I dagens värld påverkar negativity bias oss exempelvis genom att vi fortsätter att gräma oss åt en felsägning som vi gjorde på ett viktigt möte för flera veckor sedan och att vi lägger mer tid och tankemöda på att bearbeta kritik än beröm.

Negativity bias gör oss också mer mottagliga för dåliga nyheter än för goda nyheter. De dåliga nyheterna är så viktiga för oss att vi till och med uppfattar dem som mer trovärdiga och sanna. Därför är vi mycket mer intresserade av negativa nyheter, och därför är negativa nyheter mycket mer intressanta att förmedla.

Vi ägnar kort sagt oproportionerligt stor uppmärksamhet på allt som är dåligt för oss, vilket får det dåliga att verka större och viktigare än vad det egentligen är.

8. Information bias | Vi människor tenderar att tro att ju mer information vi får desto bättre beslut kan vi fatta, även när informationen vi söker inte är relevant för beslutet. Särskilt inför svåra beslut, eller när vi står inför val som vi inte har tidigare erfarenhet av, vill vi gärna ha all information som finns – vi känner att vi behöver all tillgänglig information för att kunna fatta ett bra beslut.

Men mer information leder inte alltid till bättre beslut. Många gånger kan för mycket information distrahera beslutsfattandet från det som verkligen betyder något och ibland kan sökandet efter mer information bli viktigare än både att fatta beslut och att gå till handling. När läget är nytt och det saknas ett facit, som nu under coronakrisen, är det ofta bättre att agera och lära längs vägen än att inte göra något i väntan på den där sista saknade informationen.

9. Dunning-Kruger effect | Dunning-Kruger effect är en förvrängning av vår självuppfattning som innebär att vi tenderar att se oss själva som smartare och mer kompetenta än vad vi egentligen är. Det räcker ofta med endast en liten bit av kunskap i ett ämne för att vi felaktigt ska tro att vi vet allt som finns att veta om det ämnet. När vi har den övertygelsen har vi bestigit Peak of Mount Stupid.

Dunning-Kruger effect förklarar varför det verkar gå tretton självutnämnda coronaexperter på dussinet och varför vi verkar tro att kunskap hämtad från en facebookgrupp räcker för att veta vilka åtgärder som krävs för att på bästa sätt bromsa smittspridningen.

Paradoxen är, enligt psykologerna David Dunning och Justin Kruger, att den kunskap och de färdigheter som krävs för att vi ska bli bra på något ofta är samma egenskaper som krävs för att inse att vi inte är bra på det. Om vi saknar den förmågan förblir vi alltså inte bara dåliga på uppgiften, vi förblir även okunniga om vår egen inkompetens. Av samma skäl har vi ibland också svårt att inse att andra personer är mycket mer kompetenta än vi själva, även när vi vet att de har mer insikt, utbildning och erfarenhet i ämnet.

10. Confirmation bias | Vi människor möter varje fråga, situation och sammanhang med någon form av förutfattad mening. Den här subjektiva sanningen vill vi till nästan varje pris få bekräftad, eftersom vetskapen om att vår förutfattade mening stämmer innebär att vi har koll på världen omkring oss. Eller uttryckt på ett annat sätt: vi passar in nya pusselbitar i det pussel som vi redan börjat lägga, även om bitarna inte riktigt får plats.

Confirmation bias innebär alltså att vi söker information som bekräftar tidigare föreställningar eller fördomar. Det påverkar hur vi samlar in information, var vi samlar in information, hur vi tolkar information och hur vi minns information. De som till exempel är övertygade om att Covid-19 är begynnelsen till världens undergång kommer att söka information och lyssna på människor som stöder deras övertygelse. Och information som motsäger övertygelsen kommer de antingen inte att vara mottagliga för, eller kommer de att tolka informationen på ett sätt som bekräftar deras befintliga åsikt. Dessutom kommer deras minne att fokusera endast på de detaljer som stärker den ursprungliga övertygelsen.

Alla drabbas av confirmation bias. Även om du tror att du har ett ovanligt öppet sinne och bara observerar fakta innan du kommer till slutsatser är det högst sannolikt att förutfattade meningar och fördomar formar din åsikt i alla fall.

På 80-talet jobbade jag hårt för att hålla isär språken men nu är vi alla tillbaka i mitt 80-tal där det ofta blandades. För mig eftersom jagdå hade svårt med översättning.
Ord "confirmation bias" låter därför bättre för de flesta men då kommer min förutfattade mening in, är de lika dåliga på engelska som jag var på 80-talet?
Varför stod det inte 10 förutfattade meningar som påverkar oss under coronakrisen?
Men att säga fermentera kan väl inte betyda att de inte vet att det heter jäsa på svenska?
Handlar det om att ju fler som säger fermentera istället för jäsa så kommer jäsa bara att användas av bakåtsträvare i framtiden?
Gillar jag texten för att den bekräftar mina förutfattade meningar om flockbeteendet?

Alla drabbas av anpassade fördomar. Även om du tror att du har ett ovanligt öppet sinne och bara observerar fakta innan du kommer till slutsatser är det högst sannolikt att förutfattade meningar och fördomar formar din åsikt i alla fall.

Min favorit om känsla och logik är alkohol och mobilanvändning i trafiken!
Människor tar, på allvar, inte en lättöl innan de sätter sig bakom ratten men använder gladeligen GPS och mobil under färd.
Det känns ju inte farligt med mobil eller GPS, dessutom använder majoriteten det också.
Logiken att båda är både olagliga och trafikfarliga och därför borde båda undvikas går inte riktigt in...














Eftersom vi "vet" att det är "farligt" i sadeln på en motorcykel kan känslan bli att det nu är ännu farligare att köra nu under Coronakrisen.
Logiken borde väl vara att med färre bilister blir det mindre trafikfarligt för oss!


Bias? Why is it surprising benefits? It´s not surprising to me...
https://www.casbo.org/content/6-surprising-benefits-motorcycle-riding

 

[Markus]

Att behöva se Brooklyn av alla använda ordet faktaresistens är inte bara surrealistiskt, det gör nästan ont i ögonen.
Få, om någon, har gjort så mycket för att förneka sakernas tillstånd på detta forum. Inte de senaste 10 åren i alla fall.
Nåväl, de kommer, och de går.

Apropå faktaresistent, snart har börsen låtsats sig ur covid19-problematiken. Känns bra, men ändå inte.

Skickat från min Mi 9 SE via Tapatalk

 

[Raderad medlem 51742]

På 80-talet jobbade jag hårt för att hålla isär språken men nu är vi alla tillbaka i mitt 80-tal där det ofta blandades. För mig eftersom jagdå hade svårt med översättning.
Ord "confirmation bias" låter därför bättre för de flesta men då kommer min förutfattade mening in, är de lika dåliga på engelska som jag var på 80-talet?
Varför stod det inte 10 förutfattade meningar som påverkar oss under coronakrisen?
Men att säga fermentera kan väl inte betyda att de inte vet att det heter jäsa på svenska?
Handlar det om att ju fler som säger fermentera istället för jäsa så kommer jäsa bara att användas av bakåtsträvare i framtiden?
Gillar jag texten för att den bekräftar mina förutfattade meningar om flockbeteendet?

Alla drabbas av anpassade fördomar. Även om du tror att du har ett ovanligt öppet sinne och bara observerar fakta innan du kommer till slutsatser är det högst sannolikt att förutfattade meningar och fördomar formar din åsikt i alla fall.

Med risk för att glida ifrån ämnet en aning...

Ja, bias är ett knepigt ord att översätta till svenska. Förutfattade meningar kan kanske vara en hyfsad översättning av specifikt confirmation bias, även om det kanske möjligen finns en gradskillnad så tillvida att förutfattade meningar uppstår som ett resultat av confirmation bias.

Förutfattade meningar tycker jag däremot inte funkar som översättning på samlingsbegreppet cognitive bias eftersom det antyder att det sker medvetet och aktivt, när det mer handlar om att vi handlar på impuls av den snabba och mönsterigenkännande hjärnan ("system 1" enligt Kahneman) istället för den långsamma och medvetet tänkande hjärnan (system 2)

Jag brukar själv hellre använda begreppet undermedvetna tankefel eller bara tankefel när jag översätter cognitive bias.

Även faktaresistens tycker jag är ett dåligt ord att använda när vi pratar om cognitive bias, eftersom det är negativt värderat och antyder att man inte vill ta till sig fakta. Däremot kan ju cognitive bias vara en bidragande faktor till att en person agerar på ett sätt som kan uppfattas av omgivningen som att denne är faktaresistent, men det kan ju lika gärna vara betraktarens egna cognitive bias som gör att denne uppfattar en annan person som faktaresistent.

 

[BrooklynS]

Jag tror också att det ligger ganska mycket i hur man uppfattar begreppet "fakta". Om man byter ut ordet mot "föreställning" blir det lättare att förstå hur man kan ha vitt skilda uppfattningar, men i vetenskapen måste man ha starkare evidens och där kan man faktiskt prata om "fakta", dvs hur saker och ting ÄR - lett i vetenskapligt bevis.

"Trump är bra/dålig" är således inte fakta medan "statistiken är missvisande eftersom dödsfall och registrering sker på olika dagar" är fakta.

 

[Two stroke man]

Dr Campbell är föredömligt pedagogisk.

En sak som är lite motsägelsefull om vi tittar på Sveriges utveckling är att en avplaning av kurvan (då tänker jag inte bara på dödsfallen utan även antalet som testat positivt) inte borde vara förväntad om inte antingen en viss flockimmunitet börjat uppnås (den kommer ju gradvis och inte plötsligt), att vi ser en kanske oväntad hög effekt av ändrat beteende med begränsningar och social distansering eller en kombination av dessa.

Min egen tolkning är att verkligheten förmodligen är mer komplex än så och att det blir mer relevant att titta på hur det ser ut regionalt. Det skulle t ex kunna vara så att spridningen hann ta betydligt mer fart i Stockholmsregionen innan åtgärderna sattes in och människor ändrat beteendet i tillräckligt stor utsträckning att det skulle ge någon effekt. Kanske är det så att enormt många blivit smittade i den regionen och man nu börjat uppnå en viss flockimmunitet som gör att kurvan börjar plana ut där.

I andra regioner, t ex i Göteborg och Malmö kan det å andra sidan ha varit så att där hade smittspridningen inte alls kommit lika långt innan åtgärderna sattes in, så där fick de större effekt. Det skulle kunna förklara varför spridningen inte alls tagit fart där som man hade förväntat, men å andra sidan är man förmodligen inte i närheten av att börja se någon flockimmunitet. Det skulle kunna innebära att man i dessa lindrigare drabbade regioner får ett mer utdraget förlopp där inte belastningen på sjukvården blir lika extrem, men man samtidigt måste vara väldigt försiktig och fortsätta hålla i med social distansering - annars är det stor risk för att det blir liknande utbrott som i Stockholm även i dessa regioner och i övriga Sverige.

Utöver detta behöver vi bättre förstå om det finns vissa händelser som gjort att vi fått extrema toppar i dödsfallen i början april. Jag tänker framför allt på den spridning som skett på äldreboenden.

Egentligen ser jag inte statistiken över antalet dödsfall och smittade som särskilt relevant i sig, annat än för att underlätta för sjukvårdens planering, men den informationen är svår att agera på. Det går att glädja sig åt en nedgång i antalet dödsfall, men för att kunna bedöma vad vi har framför oss måste vi också få kunskap om hur många som verkligen blivit smittade och utvecklat immunitet, bl.a. genom att börja med immunitetstester.

Skulle det visa sig att vi börjat närma oss flockimmunitet är det förstås positivt, men om det inte skulle vara så tror jag att vi måste börja släppa den binära diskussionen om total nedstängning vs. ingen nedstängning - åtgärderna måste vara mycket smartare och mer träffsäkra än så. Då handlar det om att använda all den teknik och kunskap vi har för att snabbt kunna bygga en förmåga att hålla samhället och ekonomin igång, men samtidigt hålla smittan under kontroll på ett effektivt sätt tills dess ett vaccin finns tillgängligt.

Antalet bekräftat smittade i Sverige är en sifferserie som jag totalt struntar i att bry mig om, det är ju bara rappakalja.

Sverige har testat 7000 personer per 1 miljon invånare, det är sämre än tex Venezuela, bara hälften av Lettland, en fjärdedel mot Estland och då har jag valt några länder med sämre ekonomiska resurser än Sverige.

Island har testat 110000 per 1 miljon.

Det gjordes ju lite slumptester i Stockholm för någon vecka sen vilket visade att det fanns ungefär 25 gånger fler smittade än vad som officiellt testats positivt.

Det skulle betyda att 5-6% av Stockholmarna skulle vara smittade nu, jag är ingen epidemiolog men jag har svårt och tro att det skulle vara tillräckligt för att ge någon flockimmunitet.

För Sverige skulle det handla om 3%.

Men allt fler svenskar blir försiktigare och isolerar sig frivilligt mer även om Tegnell säger att vi ska tvätta händerna och leva som vanligt, där tror jag förklaringen till inbromsningen ligger.

Regeringen var i februari rädd för att det skulle påverka ekonomin om Sverige isolerade sig från omvärlden genom att gränsen stängdes, de har hela tiden gjort allt för att uppmuntra folket att leva som vanligt av rädsla för hur det ska påverka ekonomin.
Och vad fick vi istället? Jo, ett folk som självmant isolerar sig. Och nu inte bara från omvärlden utan även från varandra.

Nu hörde jag på radion att Sverige inte alls är så bra på att registrera döda smittade. Många som dör utan att testats hamnar utanför. Och Tegnell som skyller våra siffror på att Sverige är så bra på att mäta.

 

[Two stroke man]

Lång text, men viktig för att förstå de mekanismer som ligger bakom det vi ibland kallar för "faktaresistens".

Läs, även om du redan innan bestämt dig för att allt jag säger är fel.

Du kanske ska ta och läsa den listan själv.

 

[Raderad medlem 51742]

Jag tror också att det ligger ganska mycket i hur man uppfattar begreppet "fakta". Om man byter ut ordet mot "föreställning" blir det lättare att förstå hur man kan ha vitt skilda uppfattningar, men i vetenskapen måste man ha starkare evidens och där kan man faktiskt prata om "fakta", dvs hur saker och ting ÄR - lett i vetenskapligt bevis.

"Trump är bra/dålig" är således inte fakta medan "statistiken är missvisande eftersom dödsfall och registrering sker på olika dagar" är fakta.

Ja, då är vi ju mer inne på vilka krav, eller snarare den överenskommelse, som gäller vid en argumentation. Påstår man något får man vara beredd på att man behöver kunna stödja sin tes med faktaargument om man förväntar sig att någon skall acceptera det som en sanning, annars blir det bara en åsikt.

 

[BrooklynS]

Du kanske ska ta och läsa den listan själv.

Du läste alltså inte? Synd.


Angående hur många som möjligen/troligen/kanske smittats och vilka som testats och inte så finns ett stort antal inverkande faktorer; många av dem är klart redovisade av FHM och om man har tagit del av den informationen så förstår man mer varför det faktiskt ser ut som det gör.

När man granskar totalbilden eller funderar på jämförelser med andra länder så måste man ha dessa och säkert andra faktorer i bakhuvudet.

Eventuella slutsatser är otroligt svåra att dra i dagsläget vilket alla som kan något, även internationellt, är överens om.

 

[BrooklynS]

Ja, då är vi ju mer inne på vilka krav, eller snarare den överenskommelse, som gäller vid en argumentation. Påstår man något får man vara beredd på att man behöver kunna stödja sin tes med faktaargument om man förväntar sig att någon skall acceptera det som en sanning, annars blir det bara en åsikt.

Och hur definieras "faktaargument"?

 

[Two stroke man]

Du läste alltså inte? Synd.


Angående hur många som möjligen/troligen/kanske smittats och vilka som testats och inte så finns ett stort antal inverkande faktorer; många av dem är klart redovisade av FHM och om man har tagit del av den informationen så förstår man mer varför det faktiskt ser ut som det gör.

När man granskar totalbilden eller funderar på jämförelser med andra länder så måste man ha dessa och säkert andra faktorer i bakhuvudet.

Eventuella slutsatser är otroligt svåra att dra i dagsläget vilket alla som kan något, även internationellt, är överens om.

Jag är fult medveten om vad du lagt upp för lista, jag misstänker att jag redan läst den tidigare och har jag inte det så har jag läst någon liknande.

Jag vidhåller att du är den som har svårast här i tråden att acceptera fakta utanför den bubbla du själv skapat.