notrightrider
Thought is the enemy of flow
Vad ör fel i annonsen? Blev sugen även om priset är högt...
Vore kul att köpa och ställa undan i 25 år för att sedan dyka upp med den på Isle of Man...
En tveksamhet:
För det första är inte hojen i det där perfekta 1A-skicket som alla samlare eftersöker. Det är meckat, delrenoverat, omlackat, utbytt och omändrat på ganska många punkter. Hojen är ingen oskuld, och det påverkar prisbilden betydligt.
Det står förhållandevis många CBX 1000 i lufttält, undanställda sedan nya som en slags "investering" för en framtid som kanske inte kommer.
En anledning är att CBX 1000 var en teknikchock när den kom, men sannerligen ingen försäljningssuccé.
Det gick trögt att sälja CBX i Sverige, och i Europa. De sista reades ut jävligt billigt när Prolink-CBXen kom som 1981-års modell. Visst, det var klart från start att hojen skulle bli en klassiker, men den var helt enkelt inte speciellt kul att köra. Bättre att ställa i tält då.
Det är sådana mint-exemplar köparen av denna hojen skall tampas mot - när dom väl dyker upp.
Direkt fel är:
"Myndigheterna" gav fullständig fan i CBX 1000. Den hade angivna 105 häst när den kom som 1979-års modell, och det är egentligen samma hoj som sedan såldes under flera år. Antalet hästar på bakhjulet var alltid anmärkningsvärt långt ifrån angiven vevaxelkraft...
1981 fick första Prolink-CBXen 103 hk som angiven effekt, och den därpå följande vulgärvita Prolink-CBXen hade, vill jag minnas, just under 100 pållar som angiven effekt.
Effektjusteringen var helt och hållet initierad av Honda själva, och var ett sätt att försöka råda bot på det fattiga effektbandet som inte alls svarade mot hojens nya roll som GT-tourer med stor kåpa.
Senareunder -80 talet beslutade sig importörerna, med McRF som samlande kraft att frivilligt begränsa effekt(uppgifterna) till 100 hk på de hojar man tog in till Sverige. Detta för att förekomma eventuella lagkrav, i ljuset av sskkeennaannddee olyckstal just då, tidigt 80-tal.
CBX 1000 var aldrig berörd av varken frivillig begränsning eller myndighetsdekret.
Huh…?!
CBX, tillsammans med samtida CB 900 F led av en idiotlösning i svingarmslagringen - plastbussningar som inte höll ett halvår ens, om man körde grejerna som dom skulle. Plastbussningarna deformerades av gasande och avslag, plastbussningarna nöttes av touringkörning i regn och grusväg skall vi inte bara tala om.
Det kom en servicebullentin och alla som kom in till Hondaverkstad fick plastskiten på de första modellerna utbytta mot en nållagersats utan kostnad. Byten gjordes på goodwill lååångt efter att den egentliga garantin hade gått ut.
Glappande svingaxellagring är ingen hit. Inte i kombination med ett redan klent ramverk, och en cykelpumpig framgaffel dessutom.
….men denna killen har bytt ut plastbussningar i bakaxeln med kullager?
I call bullshit. Eller, värre än så.
Jag menar att killen vet inte var han pratar om. Å det är ju lite avigt när man pumpar ballongen så himla hårt.
Nja, kontinuitet är väl intressant om man anser att man har, säljer eller köper ett samlarfordon.
För speciella objekt brukar komplett dokumentation kunna lyfta priset en del.
Skall jag vara ärlig så låter beskrivningen i annonstexten som om hojen från start köpts och körts av någon som misshandlat den (kompressionsförlust på 4 cyl), inte servat den på auktoriserad verkstad (viktiga uppdateringar ej utförda) och när den sedan skulle "renoveras" så lämnas den till in på ett båtvarv...?
På en hoj i den prisklassen känns allt helt fel, och säljaren verkar vara en sådan där som jag kan lämna utan att ens säga hej då till.
. Fast sen blev det ju en XT600 i stället. Kunde aldrig släppa ovissheten gällande balansaxelkedjespännaren gällande KLR:en. Och orkade inte ta tag i det...
