Dagens Blocket! (mc-relaterat)

notrightrider

Thought is the enemy of flow
Gick med
17 Sep 2012
Ort
Halland
Hoj
Pick a number.
Den annonsen har sedan länge passerat gränsen för komedi och övergått till tragikomisk...

Har hållit ett öga på den sedan den först dök upp på blocket. Den läggs ut titt som tätt, senast nu idag, med varierande priser, ibland med annonstexten justerad så att säljaren får påtalat att han minsann har bud på det angivna priset och att hojen säljes till bud däröver och så vidare... Har sett den ligga ute för allt ifrån 60 till 150 papp. Blir av någon outgrundlig anledning inte såld, man kan undra varför... :hihi

Min gissning är att säljaren valt att importera den i ett försök att tjäna en hacka just för att hojen är ovanlig, men att det slog bakut då köpare saknas och nu är säljaren såpass investerad i hojen att han/hon måste ha ut en viss summa för att inte gå back.

Här är de senaste tre annonserna på samma hoj:

View attachment 483259


Ja, det vill till att gå in rätt om man vill komma ut hel.

Att verkligen vilja samla och ha ett mål med det man håller på med kräver att man plockar rätt exemplar just nere i modellens absoluta prisdal. Att ha bara en enda hoj intagen till fel pris stör - för rätt vad det dyker det upp något man hellre vill ha, eller något annat man behöver få loss stålar till

Då måste allt gå att sälja - och för det mentala välbefinnandet även till någon slags förtjänst. Man måste kunna rationalisera att förtjänsten lappar över det faktum att man säljer någon man älskar.

Det stämmer nog som du skriver att säljaren är i någon slags knipa.
Inte nödvändigtvis pekuniär, men annonserandet tyder på att han behöver sälja.

Som en parentes kan sägas att ingen av de fyra japanska turbohojarna blev någon succé varken som körmaskiner då, eller samlarobjekt nu.

Tillverkarna byggde in för mycket futurism i dem, utvecklingen tog en annan väg och turbohojarns plastinklädnad stelnade, sprack och vittrade sönder på ungefär samma tid som "wow-faktorn" blev en fnissfaktor.

Idag står dom som monument över så mycket. Framförallt som statiska statyer över en epok när den japanska motorcykelindustrin med närmast manisk frenesi kunde ackordsuppfinna nya tekniska lösningar - och ha en kader av copywriters brevid som fick jobba dubbla skift med att komma upp med snärtigs fyrbokstavsförkortningar på allt nytt som dök upp.

Det var en tid när en och samma MC-tillverkare kunde ha fyra hheelltt olika motorkonfigurationer i produktion samtidigt - i samma kubikklass!

"Plattform" var fortfarande en byggnadsteknisk term, och alla verkade nöjda med att artikelnumren ökade i hyperexponentiell hastighet.

Men, framförallt är turboeran ett monument över något som inte blev.

Ingen av de fyra stora byggde vidare på sina förstfödda. Dom hakade på ett tåg dom inte visste vart det gick någonstans.
Andra bygger, då skall vi också.
Till vilken nytta? Teknikonani som konstform kan man kanske säga i efterhand - men så gick inte tonerna då.

Hade TURBO på MC verkligen blivit framtidens melodi - då, i det förgångna, så hade en first issue av vilken turbohoj som helst varit värd en förmögenhet idag.

Nu står dom inkörda på ett stickspår och duger inte mer till än att vara originella - på ett inte alldeles smickrande sätt.
Dom är dessutom egentligen mer värda som exponent över sin industris historia än som egna föremål.

Märkligt utveckling.
Någon är säkert beredd att betala för en av dessa nutida anakronismer. Inte jag, och tydligen heller inte så många som just denna säljare trodde.
 

Tammer

Gudomlig sporthojare
Gick med
16 May 2016
Ort
Uppland, Norrtälje
Hoj
Japanska 80-talare
Ja, det vill till att gå in rätt om man vill komma ut hel.

Att verkligen vilja samla och ha ett mål med det man håller på med kräver att man plockar rätt exemplar just nere i modellens absoluta prisdal. Att ha bara en enda hoj intagen till fel pris stör - för rätt vad det dyker det upp något man hellre vill ha, eller något annat man behöver få loss stålar till

Då måste allt gå att sälja - och för det mentala välbefinnandet även till någon slags förtjänst. Man måste kunna rationalisera att förtjänsten lappar över det faktum att man säljer någon man älskar.

Det stämmer nog som du skriver att säljaren är i någon slags knipa.
Inte nödvändigtvis pekuniär, men annonserandet tyder på att han behöver sälja.

Som en parentes kan sägas att ingen av de fyra japanska turbohojarna blev någon succé varken som körmaskiner då, eller samlarobjekt nu.

Tillverkarna byggde in för mycket futurism i dem, utvecklingen tog en annan väg och turbohojarns plastinklädnad stelnade, sprack och vittrade sönder på ungefär samma tid som "wow-faktorn" blev en fnissfaktor.

Idag står dom som monument över så mycket. Framförallt som statiska statyer över en epok när den japanska motorcykelindustrin med närmast manisk frenesi kunde ackordsuppfinna nya tekniska lösningar - och ha en kader av copywriters brevid som fick jobba dubbla skift med att komma upp med snärtigs fyrbokstavsförkortningar på allt nytt som dök upp.

Det var en tid när en och samma MC-tillverkare kunde ha fyra hheelltt olika motorkonfigurationer i produktion samtidigt - i samma kubikklass!

"Plattform" var fortfarande en byggnadsteknisk term, och alla verkade nöjda med att artikelnumren ökade i hyperexponentiell hastighet.

Men, framförallt är turboeran ett monument över något som inte blev.

Ingen av de fyra stora byggde vidare på sina förstfödda. Dom hakade på ett tåg dom inte visste vart det gick någonstans.
Andra bygger, då skall vi också.
Till vilken nytta? Teknikonani som konstform kan man kanske säga i efterhand - men så gick inte tonerna då.

Hade TURBO på MC verkligen blivit framtidens melodi - då, i det förgångna, så hade en first issue av vilken turbohoj som helst varit värd en förmögenhet idag.

Nu står dom inkörda på ett stickspår och duger inte mer till än att vara originella - på ett inte alldeles smickrande sätt.
Dom är dessutom egentligen mer värda som exponent över sin industris historia än som egna föremål.

Märkligt utveckling.
Någon är säkert beredd att betala för en av dessa nutida anakronismer. Inte jag, och tydligen heller inte så många som just denna säljare trodde.
Det fanns flera kufiska innovationer som det aldrig blev något av. T ex navstyrning och anti-dive blev inte långvariga på marknaden. Ovala kolvar var heller ingen succe.
 

SJP

Lattepappa
Gick med
15 Apr 2007
Ort
Bland buskar & träd
Hoj
Tusenkubikade Falken & Vansinnesgrön plastmisil (i bitar)
Det fanns flera kufiska innovationer som det aldrig blev något av. T ex navstyrning och anti-dive blev inte långvariga på marknaden. Ovala kolvar var heller ingen succe.
Nåja, Bimota flaggar fortfarande!

Edith:
Bimota-homepage-TesiH2-tricolore-carbon.jpg
 

Mr Moto

Nu i tvåtaktsträsket
Gick med
26 Jan 2005
Ort
Javisst
Hoj
RVF 400, NSR250 SP
Ja, det vill till att gå in rätt om man vill komma ut hel.

Att verkligen vilja samla och ha ett mål med det man håller på med kräver att man plockar rätt exemplar just nere i modellens absoluta prisdal. Att ha bara en enda hoj intagen till fel pris stör - för rätt vad det dyker det upp något man hellre vill ha, eller något annat man behöver få loss stålar till

Då måste allt gå att sälja - och för det mentala välbefinnandet även till någon slags förtjänst. Man måste kunna rationalisera att förtjänsten lappar över det faktum att man säljer någon man älskar.

Det stämmer nog som du skriver att säljaren är i någon slags knipa.
Inte nödvändigtvis pekuniär, men annonserandet tyder på att han behöver sälja.

Som en parentes kan sägas att ingen av de fyra japanska turbohojarna blev någon succé varken som körmaskiner då, eller samlarobjekt nu.

Tillverkarna byggde in för mycket futurism i dem, utvecklingen tog en annan väg och turbohojarns plastinklädnad stelnade, sprack och vittrade sönder på ungefär samma tid som "wow-faktorn" blev en fnissfaktor.

Idag står dom som monument över så mycket. Framförallt som statiska statyer över en epok när den japanska motorcykelindustrin med närmast manisk frenesi kunde ackordsuppfinna nya tekniska lösningar - och ha en kader av copywriters brevid som fick jobba dubbla skift med att komma upp med snärtigs fyrbokstavsförkortningar på allt nytt som dök upp.

Det var en tid när en och samma MC-tillverkare kunde ha fyra hheelltt olika motorkonfigurationer i produktion samtidigt - i samma kubikklass!

"Plattform" var fortfarande en byggnadsteknisk term, och alla verkade nöjda med att artikelnumren ökade i hyperexponentiell hastighet.

Men, framförallt är turboeran ett monument över något som inte blev.

Ingen av de fyra stora byggde vidare på sina förstfödda. Dom hakade på ett tåg dom inte visste vart det gick någonstans.
Andra bygger, då skall vi också.
Till vilken nytta? Teknikonani som konstform kan man kanske säga i efterhand - men så gick inte tonerna då.

Hade TURBO på MC verkligen blivit framtidens melodi - då, i det förgångna, så hade en first issue av vilken turbohoj som helst varit värd en förmögenhet idag.

Nu står dom inkörda på ett stickspår och duger inte mer till än att vara originella - på ett inte alldeles smickrande sätt.
Dom är dessutom egentligen mer värda som exponent över sin industris historia än som egna föremål.

Märkligt utveckling.
Någon är säkert beredd att betala för en av dessa nutida anakronismer. Inte jag, och tydligen heller inte så många som just denna säljare trodde.
Ja det där med 4 bokstäver i kombination det var grejer det.

Vad fanns det nu utplacerade på topplock och kåpor. Gärna med STOR bokstav och efterföljande liten text så man skulle begripa vad det var.
DOHC Double ovehead...
SECS?
VABS (Volvo avoidance braking system hade någon skrivit om det till...)


För övrigt måste jag sägaappropå tidigare inlägg. Att gå på begravning och komma hem med en hoj till vore smått episkt.
 
  • Gilla
Reaktioner: TCE

NisseHt

Yamaha samlare
Gick med
11 May 2004
Ort
Skånelandet
Hoj
MT10, FZR1000, RD350, DT125
Ja, det vill till att gå in rätt om man vill komma ut hel.

Att verkligen vilja samla och ha ett mål med det man håller på med kräver att man plockar rätt exemplar just nere i modellens absoluta prisdal. Att ha bara en enda hoj intagen till fel pris stör - för rätt vad det dyker det upp något man hellre vill ha, eller något annat man behöver få loss stålar till

Då måste allt gå att sälja - och för det mentala välbefinnandet även till någon slags förtjänst. Man måste kunna rationalisera att förtjänsten lappar över det faktum att man säljer någon man älskar.

Det stämmer nog som du skriver att säljaren är i någon slags knipa.
Inte nödvändigtvis pekuniär, men annonserandet tyder på att han behöver sälja.

Som en parentes kan sägas att ingen av de fyra japanska turbohojarna blev någon succé varken som körmaskiner då, eller samlarobjekt nu.

Tillverkarna byggde in för mycket futurism i dem, utvecklingen tog en annan väg och turbohojarns plastinklädnad stelnade, sprack och vittrade sönder på ungefär samma tid som "wow-faktorn" blev en fnissfaktor.

Idag står dom som monument över så mycket. Framförallt som statiska statyer över en epok när den japanska motorcykelindustrin med närmast manisk frenesi kunde ackordsuppfinna nya tekniska lösningar - och ha en kader av copywriters brevid som fick jobba dubbla skift med att komma upp med snärtigs fyrbokstavsförkortningar på allt nytt som dök upp.

Det var en tid när en och samma MC-tillverkare kunde ha fyra hheelltt olika motorkonfigurationer i produktion samtidigt - i samma kubikklass!

"Plattform" var fortfarande en byggnadsteknisk term, och alla verkade nöjda med att artikelnumren ökade i hyperexponentiell hastighet.

Men, framförallt är turboeran ett monument över något som inte blev.

Ingen av de fyra stora byggde vidare på sina förstfödda. Dom hakade på ett tåg dom inte visste vart det gick någonstans.
Andra bygger, då skall vi också.
Till vilken nytta? Teknikonani som konstform kan man kanske säga i efterhand - men så gick inte tonerna då.

Hade TURBO på MC verkligen blivit framtidens melodi - då, i det förgångna, så hade en first issue av vilken turbohoj som helst varit värd en förmögenhet idag.

Nu står dom inkörda på ett stickspår och duger inte mer till än att vara originella - på ett inte alldeles smickrande sätt.
Dom är dessutom egentligen mer värda som exponent över sin industris historia än som egna föremål.

Märkligt utveckling.
Någon är säkert beredd att betala för en av dessa nutida anakronismer. Inte jag, och tydligen heller inte så många som just denna säljare trodde.
Precis - hojar som inte var speciellt heta och eftertraktade som nya blir som regel inte det många år senare heller. Jämför tex prisutvecklingen på cb400 och rd500
 

Bushido

Skånsk Säckpipsninja
Gick med
9 Sep 2006
Ort
Sydöst
Hoj
HD Ultra Limited - 19, HD Heritage Softail -03, Yamaha R1 -99, Yamaha RD350YPVS -83, Yamaha DT125LC -85, Kawasaki KV75 -78, Yamaha YSR80 -86
Sanningar och klokskaper.
Även om det som du säger stämmer så tycker jag att dåtidens turbohojar har sin charm. Teknikonanin kanske inte resulterade i någon vidare hit, men jag tycker att det är väldigt roligt att den förekom. Jag uppskattar att man vågade chansa och ta ut svängarna på det sätt man gjorde, även om hojarna i sig inte var några höjdare. Jag och tjejen har en liten samling av hojar som vi tycker är trevliga, roliga, och/eller udda, och där ingår faktiskt en Suzuki XN85 just för att vi tycker att det är rätt ballt att stortillverkarna faktiskt gjorde en satsning på hojar med fabriksmonterad turbo. Men det är ju inte direkt en värdespekulation utan mest som kuriosa, en kufisk och udda hoj vars eventuella/tveksamma samlarvärde består i att den är just udda och vågad för sin tid. Vi gav dock inga så astronomiska summor för den, utan den känns mer ekonomiskt rättfärdigad. Men jag skulle gärna utöka samlingen med den där CX650n, för så vitt jag kunnat läsa mig till så var det den av alla dåtidens turbohojar som faktiskt presterade någorlunda. Men jag är absolut inte så sugen att jag skulle ge ens i närheten av de pengarna för en. Men om säljaren blir riktigt desperat så kanske...

Edit: Hörde faktiskt av mig till säljaren och frågade hurpass säljsugen han var och om han kanske funderat på att han begär för mycket, han blev skapligt defensiv och gick på om hur han minsann satt på en sällsynt guldklimp och att han hade spekulanter på kö för att få köpa eftersom de är så sällsynta och eftertraktade... Påstod dessutom att han alltid får vad han begär för hojarna han säljer, och att han tror att potentiella intressenter skulle vara ute efter att köpa och ha den som brukshoj :rofl Frågade då varför han först satte ut den för 149 och sen sänkte till 99, har inte hört nåt sen dess :hihi Men ja, av vårt korta utbyte så börjar jag tro att det inte bara är säljarens prisidé som är problemet utan dennes attityd i stort... Hans svar hade både ton och stavning värdig en grinig femåring...

Edit 2: Han har till och med bemödat sig med att annonsera internationellt, så lätt var det att hitta svenska köpare som är beredda att betala det han begär :rofl

 
Last edited:

kjellper

pousseur
Gick med
13 Sep 2011
Ort
Västerås
Hoj
Triumph Street Triple Rx -15, Kawasaki KLX230 -20
Även om det som du säger stämmer så tycker jag att dåtidens turbohojar har sin charm. Teknikonanin kanske inte resulterade i någon vidare hit, men jag tycker att det är väldigt roligt att den förekom. Jag uppskattar att man vågade chansa och ta ut svängarna på det sätt man gjorde, även om hojarna i sig inte var några höjdare. Jag och tjejen har en liten samling av hojar som vi tycker är trevliga, roliga, och/eller udda, och där ingår faktiskt en Suzuki XN85 just för att vi tycker att det är rätt ballt att stortillverkarna faktiskt gjorde en satsning på hojar med fabriksmonterad turbo. Men det är ju inte direkt en värdespekulation utan mest som kuriosa, en kufisk och udda hoj vars eventuella/tveksamma samlarvärde består i att den är just udda och vågad för sin tid. Vi gav dock inga så astronomiska summor för den, utan den känns mer ekonomiskt rättfärdigad. Men jag skulle gärna utöka samlingen med den där CX650n, för så vitt jag kunnat läsa mig till så var det den av alla dåtidens turbohojar som faktiskt presterade någorlunda. Men jag är absolut inte så sugen att jag skulle ge ens i närheten av de pengarna för en. Men om säljaren blir riktigt desperat så kanske...

Edit: Hörde faktiskt av mig till säljaren och frågade hurpass säljsugen han var och om han kanske funderat på att han begär för mycket, han blev skapligt defensiv och gick på om hur han minsann satt på en sällsynt guldklimp och att han hade spekulanter på kö för att få köpa eftersom de är så sällsynta och eftertraktade... Påstod dessutom att han alltid får vad han begär för hojarna han säljer, och att han tror att potentiella intressenter skulle vara ute efter att köpa och ha den som brukshoj :rofl Frågade då varför han först satte ut den för 149 och sen sänkte till 99, har inte hört nåt sen dess :hihi Men ja, av vårt korta utbyte så börjar jag tro att det inte bara är säljarens prisidé som är problemet utan dennes attityd i stort...

Edit 2: Han har till och med bemödat sig med att annonsera internationellt, så lätt var det att hitta svenska köpare som är beredda att betala det han begär :rofl

Han måste ju ha en tombola att dra prislappar ur.
 

GuW

Version 1.1
Gick med
30 Jul 2004
Ort
Nej
Hoj
Ja
Han måste ju ha en tombola att dra prislappar ur.

Jo, men det gäller ju många på blocket.

Speciellt fantastiskt blir det ju när dom begär 58257:-
Man undrar hur dom har kommit fram till dom där sista 257:-?

Har dom bokfört alla kvitton sedan inköp och lagt på alltihopa på priset och det därför slutar på 257?
Hur räknar dom den där flaskan med kedjespray?
Den dom delar med garagegrannen?
Den som det är hälften kvar i?
 

spixer

spiff
Gick med
20 Jun 2007
Ort
Skåne
Hoj
yzf 1000R och FZR1000
Även om det som du säger stämmer så tycker jag att dåtidens turbohojar har sin charm. Teknikonanin kanske inte resulterade i någon vidare hit, men jag tycker att det är väldigt roligt att den förekom. Jag uppskattar att man vågade chansa och ta ut svängarna på det sätt man gjorde, även om hojarna i sig inte var några höjdare. Jag och tjejen har en liten samling av hojar som vi tycker är trevliga, roliga, och/eller udda, och där ingår faktiskt en Suzuki XN85 just för att vi tycker att det är rätt ballt att stortillverkarna faktiskt gjorde en satsning på hojar med fabriksmonterad turbo. Men det är ju inte direkt en värdespekulation utan mest som kuriosa, en kufisk och udda hoj vars eventuella/tveksamma samlarvärde består i att den är just udda och vågad för sin tid. Vi gav dock inga så astronomiska summor för den, utan den känns mer ekonomiskt rättfärdigad. Men jag skulle gärna utöka samlingen med den där CX650n, för så vitt jag kunnat läsa mig till så var det den av alla dåtidens turbohojar som faktiskt presterade någorlunda. Men jag är absolut inte så sugen att jag skulle ge ens i närheten av de pengarna för en. Men om säljaren blir riktigt desperat så kanske...

Edit: Hörde faktiskt av mig till säljaren och frågade hurpass säljsugen han var och om han kanske funderat på att han begär för mycket, han blev skapligt defensiv och gick på om hur han minsann satt på en sällsynt guldklimp och att han hade spekulanter på kö för att få köpa eftersom de är så sällsynta och eftertraktade... Påstod dessutom att han alltid får vad han begär för hojarna han säljer, och att han tror att potentiella intressenter skulle vara ute efter att köpa och ha den som brukshoj :rofl Frågade då varför han först satte ut den för 149 och sen sänkte till 99, har inte hört nåt sen dess :hihi Men ja, av vårt korta utbyte så börjar jag tro att det inte bara är säljarens prisidé som är problemet utan dennes attityd i stort... Hans svar hade både ton och stavning värdig en grinig femåring...

Edit 2: Han har till och med bemödat sig med att annonsera internationellt, så lätt var det att hitta svenska köpare som är beredda att betala det han begär :rofl

FB med https://www.facebook.com/commerce/listing/215902601070439/?media_id=0&ref=share_attachment
Lite olika namn på säljaren bara, Kan FB vara det riktiga? :hihi
 
Nyheter
Ducati Multistrada V2

Ducati har lanserat nya Mul...

Desmo Center årets MC-handlare och MC-verkstad

Svedea utnämner varje år de...

Tre timmar kvar!

Efter lämning till tryck kl...

Nya Ducati Multistrada V2

Ducati har lanserat nya Mul...

Desmo Center utsedd till årets MC-handlare – och verkstad

Svedea utnämner varje år de...

Tankskydd till GSA

ULTIMATE tankskyddWunderlic...

Körkortet får nytt utseende

Det var åtta år sen sist, m...

Specialmodellen Triumph Bonneville Bobber TFC

Triumph Motorcycles har pre...

Ny elektrisk endurohoj: Stark Varg EX!

I förra veckan presenterade...

Var tionde bilist lever inte upp till synkraven

Över 600 000* bilister i Sv...

Top