Dem och de på Sporthoj

[monno]

Alltför många säger sockerbit när de menar sockelbit.

När dom menar toppklämma! Eller ubåt/japanare, eller wago eller va fan som helst som att allt vore samma sak!!!

 

[PippiT]

Jaha, du tänker ju bara på snusk du. Är det din Sugar daddy som är styv?

Whatevva

 

[A_NN_A]

Menar ni att om jag inte skriver eller uttrycker mig korrekt får jag inte ställa en fråga, berätta en historia eller ha en åsikt?

Att bli irriterad på att de som skriver artiklar inte kan hantera språket är en sak, men som jag förstår det stör det er till exempel på detta forum. Har jag fel?

Kanske är det dags att hitta en egen plattform till er där man genomgår ett skriftligt prov för att få lov att bli medlem. En felfri värld för felfria individer.

 

[Ulvhamne]

Menar ni att om jag inte skriver eller uttrycker mig korrekt får jag inte ställa en fråga, berätta en historia eller ha en åsikt?

Att bli irriterad på att de som skriver artiklar inte kan hantera språket är en sak, men som jag förstår det stör det er till exempel på detta forum. Har jag fel?

Kanske är det dags att hitta en egen plattform till er där man genomgår ett skriftligt prov för att få lov att bli medlem. En felfri värld för felfria individer.

Nejdå, det är som alltid annars, ett ställningstagande man för göra själv som individ. Ett korrekt språkbruk ökar chansen att tas på allvar. Om det inte känns viktigt kan man strunta i det.

 

[Pelle]

Menar ni att om jag inte skriver eller uttrycker mig korrekt får jag inte ställa en fråga, berätta en historia eller ha en åsikt?

Att bli irriterad på att de som skriver artiklar inte kan hantera språket är en sak, men som jag förstår det stör det er till exempel på detta forum. Har jag fel?

Kanske är det dags att hitta en egen plattform till er där man genomgår ett skriftligt prov för att få lov att bli medlem. En felfri värld för felfria individer.

Det handlar om engagemang för sitt skriftspråk, inte om att vara felfri.

 

[RymdBörje]

Menar ni att om jag inte skriver eller uttrycker mig korrekt får jag inte ställa en fråga, berätta en historia eller ha en åsikt?

Att bli irriterad på att de som skriver artiklar inte kan hantera språket är en sak, men som jag förstår det stör det er till exempel på detta forum. Har jag fel?

Kanske är det dags att hitta en egen plattform till er där man genomgår ett skriftligt prov för att få lov att bli medlem. En felfri värld för felfria individer.

Visst sjutton får du och alla berätta, vad som helst nästan. Det är bara det att upplevelsen och behållningen blir så väldigt mycket bättre när man faktiskt förstår vad som menas i stället för att undra om sköterskan verkligen var sjuk eller om det var någon annan som var det eller brun eller om det är familjeunderhållning på gång med den styva pappan! Det finns dessutom exempel från verkliga livet där särskrivning och alldeles väldigt egna uppfattningar om vad saker och ting heter ställt till det ordentligt. [Google är din vän]

[Fyll i valfria gudomar här] skall veta att jag inte är någon stilistisk expert men när man läser vad en del presterar så är det svårt att veta om de borde ha en fetsmäll på en gång eller om man skall beklaga sorgen. F-n vad nyanslöst det kan bli ibland och ibland svajigt så man inte förstår om det är på allvar eller inte. Och svårbegripligt och snudd på helt oförståeligt. Hasse Alfredsson sa i en sketch någon gång något i stil med: Svårt att veta om det är något man ska göra, borde göra, borde gjort eller om det är alldeles försent.

Så, nä det har inte med att vara petimer, schmetterling eller något sånt att göra utan något så enkelt som att ord var för sig och än mer så sammansatta med vara andra alltid betyder något och det borde alltid vara samma sak varje gång.

Ber man om nåt så vet man ju inte ens om man fått eller får rätt nåt, eller?

Så finns det ju förstås tillfällen där det som en programmerande kollega uttryckte det: Det här var fan-i-mig obegripligt. Det är ju Syntax Error på varenda j-a rad. Då gäller det att försöka se det roliga och uppskatta det skrivna för dess underhållningsvärde.

 

[PippiT]

Visst sjutton får du och alla berätta, vad som helst nästan. Det är bara det att upplevelsen och behållningen blir så väldigt mycket bättre när man faktiskt förstår vad som menas i stället för att undra om sköterskan verkligen var sjuk eller om det var någon annan som var det eller brun eller om det är familjeunderhållning på gång med den styva pappan! Det finns dessutom exempel från verkliga livet där särskrivning och alldeles väldigt egna uppfattningar om vad saker och ting heter ställt till det ordentligt. [Google är din vän]

[Fyll i valfria gudomar här] skall veta att jag inte är någon stilistisk expert men när man läser vad en del presterar så är det svårt att veta om de borde ha en fetsmäll på en gång eller om man skall beklaga sorgen. F-n vad nyanslöst det kan bli ibland och ibland svajigt så man inte förstår om det är på allvar eller inte. Och svårbegripligt och snudd på helt oförståeligt. Hasse Alfredsson sa i en sketch någon gång något i stil med: Svårt att veta om det är något man ska göra, borde göra, borde gjort eller om det är alldeles försent.

Så, nä det har inte med att vara petimer, schmetterling eller något sånt att göra utan något så enkelt som att ord var för sig och än mer så sammansatta med vara andra alltid betyder något och det borde alltid vara samma sak varje gång.

Ber man om nåt så vet man ju inte ens om man fått eller får rätt nåt, eller?

Så finns det ju förstås tillfällen där det som en programmerande kollega uttryckte det: Det här var fan-i-mig obegripligt. Det är ju Syntax Error på varenda j-a rad. Då gäller det att försöka se det roliga och uppskatta det skrivna för dess underhållningsvärde.

Jo men du kan heller inte säga att du inte förstår innebörden av en berättelse när en människa inte vet hur man använde de och dem. Det är inte hela världen om en person gör fel ibland inne på ett forum. Helt annat om man skriver helt galet om det är i ett mail på jobbet till en kund eller dylikt.

 

[RymdBörje]

Jo men du kan heller inte säga att du inte förstår innebörden av en berättelse när en människa inte vet hur man använde de och dem. Det är inte hela världen om en person gör fel ibland inne på ett forum. Helt annat om man skriver helt galet om det är i ett mail på jobbet till en kund eller dylikt.

Är det bara de/dem så brukar det inte vara några större problem, inte ens för mig. De och dem brukar ofta åtföljas av diverse andra syntaktiska stilgrepp som inte direkt bidrar till att förbättra läsbarheten.
Det är synd om de som har något viktigt att berätta när budskapet försvinner, ibland helt, eller dämpas av det syntaktiska bruset. Verkligen synd.

 

[A_NN_A]

Nejdå, det är som alltid annars, ett ställningstagande man för göra själv som individ. Ett korrekt språkbruk ökar chansen att tas på allvar. Om det inte känns viktigt kan man strunta i det.

Det handlar om engagemang för sitt skriftspråk, inte om att vara felfri.

Sen finns det ju de som helt enkelt inte kan. Det ska ju inte vara så att folk blir rädda för att fråga saker eller berätta saker föra att de vet att det som skrivs inte är korrekt.

Visst sjutton får du och alla berätta, vad som helst nästan. Det är bara det att upplevelsen och behållningen blir så väldigt mycket bättre när man faktiskt förstår vad som menas i stället för att undra om sköterskan verkligen var sjuk eller om det var någon annan som var det eller brun eller om det är familjeunderhållning på gång med den styva pappan! Det finns dessutom exempel från verkliga livet där särskrivning och alldeles väldigt egna uppfattningar om vad saker och ting heter ställt till det ordentligt. [Google är din vän]

[Fyll i valfria gudomar här] skall veta att jag inte är någon stilistisk expert men när man läser vad en del presterar så är det svårt att veta om de borde ha en fetsmäll på en gång eller om man skall beklaga sorgen. F-n vad nyanslöst det kan bli ibland och ibland svajigt så man inte förstår om det är på allvar eller inte. Och svårbegripligt och snudd på helt oförståeligt. Hasse Alfredsson sa i en sketch någon gång något i stil med: Svårt att veta om det är något man ska göra, borde göra, borde gjort eller om det är alldeles försent.

Så, nä det har inte med att vara petimer, schmetterling eller något sånt att göra utan något så enkelt som att ord var för sig och än mer så sammansatta med vara andra alltid betyder något och det borde alltid vara samma sak varje gång.

Ber man om nåt så vet man ju inte ens om man fått eller får rätt nåt, eller?

Så finns det ju förstås tillfällen där det som en programmerande kollega uttryckte det: Det här var fan-i-mig obegripligt. Det är ju Syntax Error på varenda j-a rad. Då gäller det att försöka se det roliga och uppskatta det skrivna för dess underhållningsvärde.

Jag håller med om att det finns tillfällen då det är extra viktigt. Ska man skriva en informationstext är det ju bra om man ber någon korrekturläsa, men på ett forum som detta som ska vara öppet för alla känns det mindre viktigt. Nio gånger av tio kan man genom sammanhanget lista ut vad folk menar. Den tionde gången får man helt enkelt fråga




**Det blev ett a för mycket. Ni får leva med det

 

[Pelle]

Sen finns det ju de som helt enkelt inte kan. Det ska ju inte vara så att folk blir rädda för att fråga saker eller berätta saker föra att de vet att det som skrivs inte är korrekt.

Jag köper inte det där fullt ut. Att ha dyslexi är ingen ursäkt för att inte försöka. Vad värre är, är att på internet har plötsligt otroligt många dyslexi. En bekväm fras att slänga fram när någon påpekar stavfelen. Min upplevelse är att de som faktiskt har dyslexi är rätt ok med att bli korrigerade.

De falska dyslektikerna använder diagnosen på samma sätt som vissa använder huvudvärk eller magkatarr. Den perfekta lögnen att skicka fram på måndagen när kudden är lite för mjuk eller man var ute och söp sig trekantig på söndagen.

 

[blueridge]

petimer.

**Det blev ett a för mycket. Ni får leva med det

Är det det som är i början eller slutet? _NN_A?

 

[Ulvhamne]

Sen finns det ju de som helt enkelt inte kan. Det ska ju inte vara så att folk blir rädda för att fråga saker eller berätta saker föra att de vet att det som skrivs inte är korrekt.

Känner lite folk med dyslexi, diskalkyli m.m. och de flesta av dem ogillar skarpt när det används som ursäkt för att man slarvar. Sedan är det viss skillnad på hur någon med dyslexi skriver och hur många med rent värdelöst språkbruk på internet skriver.
Asså, lixom typ bah.

 

[MrMask]

Jag köper inte det där fullt ut. Att ha dyslexi är ingen ursäkt för att inte försöka. Vad värre är, är att på internet har plötsligt otroligt många dyslexi. En bekväm fras att slänga fram när någon påpekar stavfelen. Min upplevelse är att de som faktiskt har dyslexi är rätt ok med att bli korrigerade.

De falska dyslektikerna använder diagnosen på samma sätt som vissa använder huvudvärk eller magkatarr. Den perfekta lögnen att skicka fram på måndagen när kudden är lite för mjuk eller man var ute och söp sig trekantig på söndagen.

Rättning i viss mån, de finns fan inget mer irriterande ord poliser som ska peta i allt bara för att dom kan.

Jag har problem med stavning samt vissa ord och drar mig lite för att skriva i sådana här forum men vafan förhoppnings vis retar mina stav/skriv fel andra mer än mig.

 

[A_NN_A]

Jag köper inte det där fullt ut. Att ha dyslexi är ingen ursäkt för att inte försöka. Vad värre är, är att på internet har plötsligt otroligt många dyslexi. En bekväm fras att slänga fram när någon påpekar stavfelen. Min upplevelse är att de som faktiskt har dyslexi är rätt ok med att bli korrigerade.

De falska dyslektikerna använder diagnosen på samma sätt som vissa använder huvudvärk eller magkatarr. Den perfekta lögnen att skicka fram på måndagen när kudden är lite för mjuk eller man var ute och söp sig trekantig på söndagen.

Känner lite folk med dyslexi, diskalkyli m.m. och de flesta av dem ogillar skarpt när det används som ursäkt för att man slarvar. Sedan är det viss skillnad på hur någon med dyslexi skriver och hur många med rent värdelöst språkbruk på internet skriver.
Asså, lixom typ bah.

Jag nämnde aldrig dyslexi.

Det kan ju finnas de som får sitta i evigheter för att få ihop tre meningar ändå.
Om de sedan inte är säkra på att det är rätt kanske de lägger ner alltihop bara för att slippa bli rättade.
Är inte det onödigt?

 

[A_NN_A]

Är det det som är i början eller slutet? _NN_A?

Är inte helt säker. I mitten kanske kanske

 

[Ulvhamne]

Jag nämnde aldrig dyslexi.

Det kan ju finnas de som får sitta i evigheter för att få ihop tre meningar ändå.
Om de sedan inte är säkra på att det är rätt kanske de lägger ner alltihop bara för att slippa bli rättade.
Är inte det onödigt?

Jo, det är väl onödigt, men om man har sådana problem med att skriva finns hjälp att få.

 

[sportbike]

Jag har en mycket nära vän, vi har känt varandra sedan moppeåldern, alltså runt 1820-talet.
Han har i alla år (sedan mobilerna kom) alltid struntat i att svara på sms, eller svarat väldigt kortfattat.
För något år sedan så tog jag upp ämnet och det visade sig att han lider av dysslÄcksi Grande.

Han får plita ner det han vill skriva på en lapp, försöka lista ut om det ser rätt ut och sedan formulera ett sms av detta.
Jobbigt, men trist att han inte nämnt något på 120 år, svårt att hjälpa till då.

 

[MrMask]

Jo, det är väl onödigt, men om man har sådana problem med att skriva finns hjälp att få.

Visst kan man få hjälp men de är få som blir helt bra ( eller hur man ska uttrycka sig) så men kan försöka rätta personen på ett konstruktivt sätt.

 

[blueridge]

Är inte helt säker. I mitten kanske kanske

Fine, N_AN_A.

 

[A_NN_A]

Visst kan man få hjälp men de är få som blir helt bra ( eller hur man ska uttrycka sig) så men kan försöka rätta personen på ett konstruktivt sätt.

Eller så skiter man i att rätta för att 2384 ggr av 2385 ggr förstår man vad folk menar