Egentligen handlar det om epistemologi, eller "kunskap om kunskap". Alltså, hur kan du veta det du vet?
Det finns ett gäng metafysiker(filosofer) som fastslagit fullständigt kontrasterande slutsatser på ämnet. Rent objektivt kan man fastslå att vi vet så mycket att vi inte vet.
Hjärnforskning kan komma att ge vissa svar, men då kvarstår frågan om all kunskap är beroende av erfarenhet. Detta är ett utav ämnena som har varit hetast inom metafysiken, just om kunskap bara kan bero på erfarenhet. Till exempel så skiljer Immanuel Kant (en utav de mer vetenskapliga metafysikerna) på analytiska och syntetiska propositioner, där syntetiska propositioner kan vara a-priori.
A-priori syntetisk kunskap är enligt Kant kunskap som inte kräver erfarenhet.
En analytisk proposition är till exempel; en ek är ett träd. En syntetisk propostion är till exempel alla ekar är höga. Den syntetiska propositionen kan bara vara "sann" eller "falsk" utifrån ett genemsamt ramverk.
Ett exempel på en A-priori syntetisk proposition är 5+5=10, där svaret 10 är en a-priori syntetisk kunskap. M.a.o. om du vet att 4+4=8 så vet du också att 5+5=10, därför att du förstår det gemensamma ramverket addition.
Så vad har det här med "smarthet" att göra? Jo, i slutändan vet vi inte om Kant eller någon annan filosof gubbe har rätt. Beroende på hur kunskap fungerar så vet vi inte ens vad "smarthet" är. Vi vet så mycket att vi inte vet.
Är det den gamle preussaren Kant eller en ny förmåga?